Nämnden finner ej skäl för klander av Aftonbladet när man rapporterade från en rättegång där en ung kvinna dömts för förtal av sin före detta pojkvän.
Aftonbladet, exp. nr. 83/2022, dnr. 21493
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Aftonbladet.
Genom beslut den 9 mars 2022 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Aftonbladet.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har, genom ombud, i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Aftonbladet för en artikel med rubriken Dumpad flickvän hämnades på Instagram – döms för grovt förtal som publicerades den 22 november 2021. Artikeln avpublicerades den 23 november 2021.
Vad Aftonbladet publicerade
Underrubrik
Tinderdejten raserade hans liv.
Ingressens innehåll
När mannen gjorde slut hängde ex-flickvännen ut honom som våldtäktsman på Instagram. Nu hade hon dömts för grovt förtal.
” – Jag levde i en mardröm som blev allt värre” hade den tidigare pojkvännen sagt.
Artikeltextens innehåll
Paret, som båda var i 30-årsåldern, hade träffats via dejtingsajten Tinder våren 2019. Relationen var till en början bra och de flyttade ihop. Men enligt vad mannen berättat i förhör märkte han snart att det var något som inte riktigt stämde. Flickvännen saknade arbete och rutiner. Han ordnade arbetsträning åt henne på sitt företag men hon dök aldrig upp.
Relationen blev allt sämre och i juni 2020 gjorde pojkvännen slut. Flickvännen vägrade dock flytta. Efter flera hot och infekterade konflikter, då mannen ett tag bodde på annat håll, hade han bytt lås till bostaden.
Kvinnan skulle då ha blivit ”helt galen” och anklagat honom på sociala medier och för bekanta för att vara kvinnomisshandlare, våldtäktsman, försäkringsbedragare och sexköpare.
” – Människor började höra av sig till mig om vad f-n det är. Hon ringde och mejlade vänner och anhöriga och svartmålade mig. Den ena lögnen efter den andra” berättade mannen.
Ex-flickvännen hade lagt ut mannens personnummer, telefonnummer, mejladress och affärsplan på Instagram. Hon hade även postat en bild på en misshandlad kvinnas ansikte och påstått att han var den skyldige. Mannen hade chockats över hur situationen eskalerade.
” – Jag mådde inte alls bra och vågade inte komma hem” sa han.
Via omvägar hade han fått höra hur det spreds rykten och elaka kommentarer om honom i hans umgängeskrets. En av hans affärspartners hade dragit sig undan, vilket medfört stora ekonomiska konsekvenser. Till slut hade han ansökt om kontaktförbud.
” – Jag levde i en mardröm som blev allt värre och måste bevisa hur fel anklagelserna var, som ett slag i magen hela tiden. Jag gjorde inga affärer alls, mycket blev satt på ’hold’”,berättade han.
Kvinnans Instagramkonto var öppet och cirka 2 700 personer skulle ha sett inläggen. Hon hade även köpt sponsrade inlägg för att få så många följare som möjligt och uppmanat alla att blockera mannen på Tinder då kvinnor skulle få veta hur ”sjuk” han var.
Vid ett tillfälle skulle kvinnan ha dykt upp i en tunnelbanevagn där mannen satt och skrikit ”Hur kan ni försvara en våldtäktsman och sexköpare?!”.
Kvinnan hade nu dömts för grovt förtal till villkorlig dom och dagsböter. Hon skulle även betala skadestånd till mannen. Det grova förtalet bestod i att hon vid 19 tillfällen mellan juli och november 2020 pekat ut mannen som klandervärd, psykopat, narcissist och brottslig i sitt affärsliv.
Tingsrätten ansåg att anklagelserna och de nedsättande uppgifter som kvinnan hade lämnat ut om mannen var mycket allvarliga. Den 32-åriga kvinnan hade erkänt att hon skrivit inläggen, men menat att de inte utgjort något förtal. Hon hävdade att det var mannen som haft ett sjukt beteende och velat krossa hennes liv.
” – Jag har skrivit inläggen för att skydda mig själv”, hade hon sagt i förhör. ”Han kan bli väldigt våldsam”.
Kvinnan påstod att hon känt sig rädd, arg och lurad och att hon skrivit inläggen i syfte att få kontakt med mannen. Hon uppgav även att hon sålt sin lägenhet och investerat pengar i mannens bolag.
” – Jag har varit utsatt för det sjukaste jag varit med om i mitt liv. Han har försökt att blåsa mig.”
” – Jag har inte haft för avsikt att förtala någon, men att stå upp för mig själv. Jag tycker vi har ett problem i det här landet om man inte får uttrycka sig.”, hade hon sagt.
Mannens målsägandebiträde, advokat Anton Strand, var nöjd med den fällande domen.
” – I dessa tider blir det allt vanligare att människor smutskastas i sociala medier, det kan vara oerhört smärtsamt för den drabbade. Det är bra att åklagaren valde att driva målet och att tingsrätten har fastställt att det är så allvarligt som det är.”
Kvinnans försvarare, advokat Carl-Johan Malmberg skrev i sms: ”Min klient tar ansvar för sitt agerande i det här målet, men hon kan idag inte kommentera omständigheterna. Det har varit en omvälvande händelse för henne.”
Bilder
I artikeln fanns två skärmavbilder från Instagram hämtade ur förundersökningen. En bild visade diverse tillhörigheter jämte en text skriven av anmälaren. Den andra bestod av en text som anmälaren skrivit.
Uppdaterad version
I en uppdaterad version hade underrubriken tagits bort. Ingressen hade ändrats så att det, i stället för att det stod att ex-flickvännen hängt ut mannen som våldtäktsman, angavs att hon skrivit falska inlägg om honom på Instagram.
Anmälan
Artikeln anmäldes av NN som, genom ombud, huvudsakligen anförde följande.
Artikeln hade lagts ut som huvudnyhet trots att ingen av de berörda personerna var offentliga. Den var skriven för att generera klick och hon hade utmålats som ”Tinderkvinnan” på samma sätt som exempelvis ”Arbogakvinnan”.
Artikeln innehöll flera felaktigheter vilket hon upplyste Aftonbladet om redan samma kväll som publiceringen. Tidningen tog efter egen granskning ned artikeln dagen efter.
I den mejlkonversation som föregick avpubliceringen skrev tidningen att artikeln var felaktig. Innan artikeln togs bort hade den redigerats och en del av de grövre felaktigheterna tagits bort.
Publiceringen hade snabbt lett till en tråd på Flashback där hennes namn, personnummer och adress samt tingsrättens målnummer lades ut. I tråden skrevs en massa elakheter om henne.
I förundersökningsprotokollet och av domen framgick tydligt att hon haft utmaningar med sin psykiska hälsa. Det var beklämmande att tidningen, som tagit del av materialet, ändå valt att hänga ut henne.
Det fanns en oerhört stor problematik kring kvinnors rättssäkerhet. Det som hon skrivit om sin tidigare pojkvän visade tydligt hur tufft deras förhållande varit. Det var beklagligt att journalisten inte hade funderat på sanningshalten i hennes påståenden utan direkt tog den tidigare pojkvännens parti. Det stod ingenstans i domen att det hon hade skrivit om honom inte var sant.
Artikeln innehöll flera faktafel och felvinklingar. Bland annat fanns följande fel i artikeln:
- I artikeln angavs att det skulle vara fråga om hämnd. Det stod inte i domen att uppsåtet var hämnd, tvärtom stod att det hade varit ett rop på hjälp och ett försök till kontakt med den tidigare pojkvännen för att få till en dialog.
- Vad som angavs i underrubriken om att ”tinderdejten raserade hans liv” och i texten om att den tidigare pojkvännen knappt klarade av att sköta sina företag var inte korrekt. Det stod tydligt i domen att han inte varit sjukskriven eller frånvarande från sitt arbete. Dessutom hade hans affärspartner vittnat om att företaget hade påverkats ekonomiskt. Att hans liv blivit raserat var därför grovt felaktigt. Rubriken var utformad på detta sätt bara för att artikeln skulle få fler läsare.
- Det stämde inte att de hade träffats via Tinder. De hade träffats på gymmet.
- Det stod klart och tydligt i domen att hon hade mellan 800–1000 följare. Att hon, som tidningen skrivit, skulle ha tusentals följare var alltså en grov överdrift. Det var även felaktigt att cirka 2 700 personer skulle ha sett inläggen. Hon hade inte heller skrivit på Instagram att han hade våldtagit eller slagit henne.
- Att hon skulle ha blivit ”helt galen” när den tidigare pojkvännen hade bytt lås till bostaden stod inte heller i domen.
- I artikeln angavs att hon på nätet hade lagt upp en bild på en misshandlad kvinnas ansikte och påstått att den tidigare pojkvännen var den skyldige. Allt detta var en total lögn. Hon hade under den aktuella tiden fått upp ögonen för utsatta kvinnor i samhället och bilden syftade inte på ex-pojkvännen. Detta framgick tydligt i förundersökningsprotokollet, som journalisten tagit del av.
- Det framgick av förundersökningsprotokollet att ansökan om kontaktförbud hade avslagits direkt, men det stod inte i artikeln.
I artikeln hade hänvisats till det som hon sagt som att det var påståenden och att det som den tidigare pojkvännen sagt var sanning. Till exempel angavs ”Kvinnan påstår att hon känt sig rädd, arg och lurad och att hon skrivit inläggen i syfte att få kontakt med mannen” medan den tidigare pojkvännens påståenden exempelvis angavs som ”Människor började höra av sig till mig om vad f-n det är. Hon ringde och mejlade vänner och anhöriga och svartmålade mig. Den ena lögnen efter den andra.”.
Det stod inte i domen att det hon hade skrivit var lögner, om påståendena var sanna eller inte hade inte utretts. Det som prövades i tingsrätten och som hon dömdes för var om hon hade skälig grund för uppgifterna. Huruvida det som sagts var sant hade över huvud taget inte utretts. Att vinkla artikeln som att allt var lögn var grovt felaktigt.
Hon hade polisanmält våldtäkterna i augusti 2020. Anmälningarna hade dock lagts ned i brist på bevis, vilket ju tyvärr var fallet för majoriteten av alla våldtäktsfall. Den tidigare pojkvännens anmälan om falsk tillvitelse avskrevs i september 2021. Vidare fanns i förundersökningen fotografier på den tidigare pojkvännens dagbok där han själv hade skrivit att han köpt sex.
Tidningen hade genom att publicera artikeln begått förtal, då den genom artikeln utsatt henne för andras missaktning.
Tidningen bröt även mot vad som angavs de medieetiska reglerna om att ge korrekta nyheter eftersom artikeln innehöll en mängd sakfel.
Artikeln bröt även mot regeln om att publicitet som kan kränka enskildas privatliv ska övervägas noga. Sådan publicitet ska tidningen avstå från om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning. De två berörda personerna var inte offentliga och det fanns inget uppenbart allmänintresse.
Till anmälan bifogades en mejlkonversation med tidningens ansvariga utgivare samt skärmdumpar från Flashback.
Aftonbladets svar
Aftonbladet svarade genom Eric Rosén, biträdande kulturchef.
Tidningen publicerade dagligen artiklar som handlade om olika domar och rättsfall. De senaste åren hade medier rapporterat mycket om våld mot kvinnor, våldtäkter, sexuella trakasserier och andra typer av övergrepp. Dessutom hade tidningen då och då uppmärksammat förtalsmål.
I sådana fall fanns ett stort allmänintresse och ett behov av en allsidig rapportering, aldrig bara det ena eller det andra.
I den anmälda artikeln, som publicerades på kvällen den 22 november, rapporterade tidningen om en kvinna som dömts för förtal som begåtts i sociala medier. Artikeln redovisade bådas versioner av händelsen. Tidningen hade även talat med anmälarens advokat inför publiceringen. Publiceringen utgick från de rättsdokument som tidningen hade tillgång till. Både anmälaren och målsäganden i förtalsmålet hade anonymiserats i artikeln. Några utpekande uppgifter som gjorde målsäganden i förtalsmålet eller anmälaren identifierbara fanns inte med i artikeln.
Trots detta hade enstaka sakfel funnits i artikeln, vilket tidningen ändrade så snart anmälarens anhöriga kontaktat den. Detta hade hanterats mycket skyndsamt och utan omsvep. Dialogen med anmälaren och dennes anhöriga fortsatte dock och efter omfattande kontakter valde tidningen att helt avpublicera artikeln kl. 14.17 den 23 november. Detta var mycket ovanligt. Ännu mer ovanligt var att detta skedde så snart efter ursprunglig publicering. Orsaken var att tidningen efter kontakterna med anmälaren och anhöriga drog slutsatsen att det fanns ett särskilt stort behov att visa anmälaren personlig hänsyn i detta fall.
Tidningen hade ägnat många timmar åt att prata med anmälaren och dennes anhöriga och samtalen hade varit bra. Anmälaren hade i dessa kontakter varit resonerande och i slutändan förstått tidningens publicistiska utgångspunkt.
Anmälarens kommentar
När artikeln togs bort hade den redan spridits till bland annat Flashback. Utifrån artikeln var det inte svårt att identifiera vilket mål det handlade om och det var därmed enkelt att få fram hennes personuppgifter, något som skett inom ett par timmar.
Båda den ursprungliga och den uppdaterade versionen av ingressen utmålade henne på ett mycket negativt sätt. Hon hade inte lagt upp något inlägg som hängde ut den tidigare pojkvännen som våldtäktsman så som påstods i den första ingressen. Vad som angavs i den andra ingressen om att hon skrivit falska inlägg stämde inte heller. Det fanns ingenting som sa att det hon skrev var falskt, tvärtom kunde hon bevisa att det var sant. Man kunde bli fälld för förtal även om det man skrev var sant.
Hon hade mått fruktansvärt dåligt efter allt som hände under och efter relationen. Hon fick bland annat en PTSD-diagnos och hade under hösten 2021 påbörjat en behandling hos psykolog. Publiceringen med efterföljande drev på Flashback ledde till att hon behövde avbryta behandlingen på grund av dåligt mående. Den hade orsakat mycket lidande och ytterligare tid av hennes liv hade gått till spillo.
Hon förstod att det kunde finnas ett allmänintresse för rättegångar som den aktuella men i det här fallet hade priset för henne varit för högt.
Ytterligare skriftväxling
Aftonbladet
Det misstag som tidningen gjorde i samband med publiceringen gällde sakfelen. Den agerade dock snabbt och kraftfullt när detta blev känt. Det var mycket ovanligt att tidningen avpublicerade en artikel i sin helhet, något som illustrerade den långtgående hänsyn som visats anmälaren.
Medieombudsmannens bedömning
MO prövar om anmälaren genom publiceringen har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra om så är fallet väger Medieombudsmannen allmänintresset av publiceringen, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot intrånget i den enskildes privatliv. MO bedömer i sammanhanget om publiceringen innehållit negativa uppgifter om anmälaren, och om tidningen i så fall haft belägg för att publicera uppgifterna. En kritiserad person ska även få möjlighet att bemöta kritik som riktas mot honom eller henne.
Tilläggas kan att prövningen inte omfattar frågan om något förtal har begåtts, det är en fråga för domstolarna.
Det finns ett allmänintresse av att rapportera om övergrepp mot kvinnor men också om de förtalsmål som anklagelser om sådana brott i vissa fall har gett upphov till. Inte minst då detta, som en följd av bland annat metoo-rörelsen, lett till en stor samhällsdebatt.
Artikeln handlade om en kvinna, anmälaren, som dömts för förtal av sin tidigare pojkvän. I artikeln beskrevs bland annat hur anmälaren skulle ha hängt ut mannen som våldtäktsman och kvinnomisshandlare på sociala medier och, i samband med uppbrottet, inte velat flytta från mannens lägenhet. Uppgifterna är klart integritetskänsliga för anmälaren.
Tidningen har vidtagit åtgärder för att anonymisera anmälaren, bland annat nämns hon inte vid namn och på de bilder ur förundersökningen som finns i artikeln är hennes användarnamn på Instagram dolt. Trots detta har en viss krets, till exempel de som före publiceringen tagit del av anmälarens inlägg på sociala medier, sannolikt förstått att artikeln handlade om henne. Även om anmälaren i viss mån pekats ut får det sägas vara inför en högst begränsad krets.
MO bedömer endast det som faktiskt har publicerats. Det faktum att anmälaren, med ledning av de uppgifter som framgick av artikeln, genom vidare efterforskningar kunnat identifieras av användare på Flashback ändrar därför inte MO:s bedömning att utpekandet genom publiceringen varit mycket begränsat.
Anmälaren har gjort gällande att artikeln innehöll en mängd sakfel. Det är inte MO:s uppgift att bedöma om varje enskild uppgift är sann eller inte. Bedömningen i denna del handlar om tidningen haft tillräckligt underlag (belägg) för uppgifterna och görs ur en rent publicistisk synvinkel. Tidningens har som underlag för artikeln utgått från material ur förundersökningen och tingsrättens dom. Även om MO har förståelse för anmälarens invändning mot att materialet nödvändigtvis inte speglar hela verkligheten utgör det ur medieetiskt hänseende tillräckligt belägg för publiceringen.
I artikeln har redogjorts för anmälarens inställning till anklagelserna och vad som enligt henne föranlett agerandet. Vidare hade kontakt tagits med anmälarens offentliga försvarare för en kommentar, som också återgavs i artikeln. MO anser att tidningen genom detta har tillgodosett anmälarens rätt till bemötande av uppgifterna.
Sammanfattningsvis: Artikeln innehåller känsliga uppgifter om anmälaren. Utpekandet av henne är dock högst begränsat. Det underlag i form av material ur förundersökningen och tingsrättens dom utgör tillräckligt underlag för publiceringen. I artikeln har även anmälarens inställning till anklagelserna och version av händelserna tagits in. MO har förståelse för att anmälaren reagerat negativt på den publicitetsskada som hon orsakats. Sett till det nu anförda och det faktum att tidningen snabbt först rättat och sedan avpublicerat artikeln anser MO dock att skadan inte varit oförsvarlig. Det finns därmed inte skäl för medieetiskt klander av tidningen.
Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har yttrat sig i nämnden. Hon har i huvudsak anfört detsamma som hos MO och därutöver anfört sammanfattningsvis följande. Hon fick inte möjlighet att bemöta den kritik som riktades mot henne, eftersom hon aldrig kunde tro att det skulle skrivas en så vinklad artikel, eller ens att det skulle bli en artikel. Hade hon vetat detta hade hon eller försvararen uttalat sig på ett annat sätt. Det är naivt att tro att de som berörs av en artikel kan förbli anonyma när advokatens namn anges och då det med stöd av offentlighetsprincipen är lätt att få ut domar.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Aftonbladet.
I beslutet har deltagit, Stefan Johansson, ordförande, Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Mikael Rothsten utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Robert Hårdh, Johan Trouvé, Laura Hartman, Marika Markovits och Göran Collste, representerande allmänheten.