Tidningen har haft tillräckliga belägg för granskningen av hur anmälaren, med påstått falska uppgifter, fått anställning som sjuksköterska i flera kommuner.
Expressen, exp. nr 116/2022, dnr. 22223
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Expressen.
Genom beslut den 2 juni 2022 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Expressen/GT för en artikel med rubriken Falska undersköterskans dubbelspel avslöjades som publicerades på expressen.se den 21 maj 2022 och i pappersversionen av GT samma dag.
Vad som publicerades
Nedan finns nätversionen av artikeln i sin helhet. De små skillnader som finns mellan nät- och pappersversionen saknar betydelse för den medieetiska bedömningen.
Ingressen i sin helhet
”Med förfalskade betyg, falska läkarintyg och påhittade anställningar har den 28-åriga undersköterskan gått från tjänst till tjänst i en serie svenska kommuner. Nu utreds kvinnan för urkundsförfalskning, och kommun efter kommun har fått ett uppvaknande om att deras anställningsrutiner inte håller. Och allt som hade behövts för att få stopp på hennes framfart hade varit ett telefonsamtal.
– Vi tror på vad folk säger, men vi får inte vara så blåögda längre, säger NN, HR-chef i A kommun (ort angiven) som efter eget detektivarbete avslöjade undersköterskans dubbelspel.”
Artikeltexten i sin helhet
”Redan efter fem veckor på det nya jobbet kallades den till synes välmeriterade undersköterskan in till chefen på hemtjänsten i A kommun. Det hade uppstått problem, både i relationen till arbetskamrater och till de äldre. Det handlade om attitydproblem men också om brister i själva arbetet, enligt chefen.
Bland annat ska undersköterskan inte – trots flera försök – klarat ett enklare kunskapstest för delegering av läkemedel och även vägrat gå in till äldre som krävde mycket hjälp. Enligt henne själv berodde det senare på pälsallergi. Mötet avslutades med en överenskommelse om att undersköterskan skulle skicka in ett intyg från läkare. Fem dagar senare fick kommunen ett intyg. Men dokumentets utseende väckte fler frågor än svar.
Det saknade både logga och namn på det sjukhus eller vårdcentral som den intygande läkaren skulle arbeta på. Och vid en kontakt med Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kom beskedet att det inte fanns någon läkare med det namn som var skrivet på dokumentet.
’Intyget är alltså fabricerat’, konstaterade kommunen och började ana oråd om också annat i den nyanställde undersköterskans bakgrund.
– Det ena gav det andra. Man blir ju bara förskräckt. Men man kanske inte ska bli det, berättar HR-chefen i A kommun, NN, som tycker det hela är väldigt allvarligt.
– Jag tycker det här är jätteallvarligt. Våra omsorgstagare är ju väldigt skyddslösa, vi måste ta hand om dem och vara väldigt noggranna med vem som jobbar med dem. De är så utsatta.
Det visade sig snart att inte bara läkarintyget var förfalskat. När kommunen kontaktade den skola i B (ort angiven) som skulle ha utfärdat undersköterskans slutbetyg, med många toppbetyg, visade det sig att de aldrig hade haft någon elev med det namnet eller personnumret. Inte heller hade skolan haft någon rektor med det namn som fanns angivet på slutbetyget. Därtill saknades skolans logga också på slutbetyget.
Det hade sin förklaring: Den person som A kommun anställt hade ingen undersköterskeutbildning. ’Det kan sannolikt förklara varför du misslyckades så många gånger i delegeringstestet’, skrev A kommun syrligt i avskedsbeslutet där de också meddelar att de i övrigt saknar förtroende för henne.
Men det slutade inte där: Undersköterskan hade i verkligheten inte heller det namn som A kommun skrivit in i anställningsavtalet och som hon angett i ansökan och alla andra sammanhang.
Och det var inte första gången kvinnan avskedats de senaste åren. Vår granskning visar att den falska undersköterskan i A kommun under tre år haft fem tjänster i fyra olika kommuner. Ofta har hon fått jobben genom att lämna in samma ansökan där hon beskriver sig som en erfaren och utbildad undersköterska, ’en glad och engagerad tjej’ med ’god samarbetsförmåga’.
Hösten 2018 stängdes hon av från sitt arbete i en stadsdel i B kommun. Hon hade betett sig opassande mot de äldre och fuskat med arbetstiderna, menade cheferna och uppgav att hon på tre månader fått 14 tillbudsrapporter riktade mot sig.
Under ett möte där hennes beteende diskuterades ska hon inför kolleger ha gått till verbal attack mot enhetschefen och skrikit att: ’Jag ska få bort dig’ och ’Du ska inte vara kvar här, det ska jag se till’. Problemen fortsatte och kort senare avskedades hon.
Men redan två månader senare, runt nyåret 2019, hade kvinnan fått ett nytt jobb. Denna gång inom hemtjänsten i B-stadsdelen intill. Men någon förlängning blev det aldrig, då hennes historia kom ikapp henne och nya problem uppstått.
Året därpå dyker den nu 28-åriga kvinnan upp i stadsdelen CA, i C stad. Hon hade fått ett vikariat som undersköterska inom hemtjänsten. Men också den tjänsten avslutades i förtid. Den här gången redan efter fyra månader, på grund av olika former av samarbetsproblem på arbetsplatsen.
Sista två månaderna av vikariatet fick undersköterskan gå hemma med full lön och efter att hon också fått en mindre summa i överenskommelse lämnade hon CA:s stadsdelsförvaltning och C stad.
Hon bytte landskap och också namn. Med ett nytt, falskt efternamn sökte hon sig nu till D kommun för att ansöka om ett vikariat inom vården. Hon fick tjänsten, och historien upprepades.
Redan efter en månad på arbetsplatsen beskrevs hon av kolleger och chefer som opassande i sin relation till de äldre. Och när de mot slutet av vikariatet stängde av henne med full lön började kvinnan påstå att hon i själva verket fått en fast tjänst och inte ett vikariat. Hon fick fackförbundet Kommunals hjälp att driva frågan, men när det visade sig att anställningsavtalet som hon åberopat som bevis var en klumpig förfalskning valde facket att ta sin hand ifrån henne.
Samtidigt anmälde D kommun henne våren 2021 för urkundsförfalskning, en förundersökning som fortfarande pågår.
Enligt NA, HR-chef i D kommun, så hade den rekryterande chefen ringt på referenser, men man vet i dag inte vem man faktiskt kontaktade för att kontrollera kvinnans bakgrund.
– Det finns en misstanke om att vi inte fick äkta referenser, säger NA och menar att trycket på vården gör att man kanske inte har möjlighet att vara lika noggranna vid kontrollen.
– Vi har ett stort behov av personal inom vården och det gör att cheferna där rekryterar väldigt mycket.
Slutligen behövde också D kommun ingå en förlikning med kvinnan. Utöver de egna advokatkostnaderna fick D kommun också betala 50 000 kronor till kvinnan för att avsluta tvisten.
Polisanmälningar och en förundersökning om urkundsförfalskning hindrade inte kvinnan att några månader senare söka sig till E (region angiven) för att där ansöka om en ny vårdtjänst. Denna gång var det en tillsvidareanställning i A kommun.
Och till sin hjälp hade hon ett falskt namn, förfalskade slutbetyg, en kort cv där hon uppgav sig ha arbetat som undersköterska i tio års tid – och efter ett par veckor in på den nya tjänsten också ett falskt läkarintyg om pälsallergi.
I A kommun ska den anställande chefen, enligt kommunens regler, ta tre referenser från den arbetssökandes tidigare anställningar. Alltid chefer. Men den här gången ska det inte ha skett. I stället hade man gett kvinnan tjänsten efter att ha kontaktat en referens som hon uppgett vid flera andra jobbansökningar, med ett nummer som gick till en tidigare kollega. En lägre chef som arbetade på samma arbetsplats som kvinnan vid ett tre månaders vikariat sommaren 2014, men utan inblick i vad som skett på de senaste årens många arbetsplatser.
– Visst det här har hänt i A, men det skulle kunna hända i alla kommuner i Sverige, säger HR-chefen NN.
Hon började nysta i historien efter att de upptäckt att den nyanställda undersköterskans läkarintyg var falskt. Då fick hon känslan av att något inte stämde. Genom att kontakta andra kommuner där kvinnan haft anställning kunde hon avslöja hur kvinnan, enligt henne, verkar ha satt det hela i system.
– När vi började gräva i det här var det bara B vi kände till. Men vi hittade hennes tidigare tjänster och den här personen har ju satt i system att jobba på det här viset. Någonstans behöver man sätta stopp för det.
Undersköterska är inget legitimerat yrke, men det anses lämpligt att ha en genomgången vårdutbildning på gymnasienivå och det har varit krav för hennes senaste tjänster.
Vår fortsatta granskning visar att undersköterskan haft minst åtta underskötersketjänster sedan 2013, i fyra kommuner, utan att ha någon vårdexamen – ja, utan att vi kunnat finna att hon påbörjat en vårdutbildning. Däremot ska kvinnan under sin gymnasietid ha studerat tre månader på frisörsprogrammet på en mindre ort i Mellansverige, för att därefter hoppa av. Därtill har hon uppgett i kontakten med flera av sina arbetsgivare att hon också arbetat som undersköterska inom den privata vården, som saknar den insyn som offentliga verksamheter har.
Även A kommun fick till slut betala pengar till undersköterskan efter att hon gått till domstol. Mot att undersköterskan medgav att de anklagelser som kommunen fört fram mot henne var sanna, fick hon 54 000 kronor.
I dag är HR-chefen vid A kommun, NN, helt övertygad om att kvinnan har ett nytt vårdjobb någonstans i landet. Antingen i offentlig eller privat verksamhet.
– Det är absolut möjligt att hoppa runt så här. Vill man luras i ett öppet samhälle så går ju det. Vi kanske är lättlurade. Samtidigt kan du inte misstro alla människor heller. Vilket samhälle får vi då?
Undersköterskan själv har avböjt att medverka i artikeln.
– Jag kommer inte uttala mig om någonting, i något av de här ärendena faktiskt, säger hon.”
Övrigt
På GT:s förstasida fanns artikelrubriken tillsammans med en pixlad bild på dig.
I såväl nät- som pappersversionen av artikeln fanns samma pixlade bild på dig. Som bildtext angavs ”Undersköterskan har haft minst åtta underskötersketjänster sedan 2013, i fyra olika kommuner, utan att ha någon vårdexamen, visar granskningen.”
Anmälan
Skälet till din anmälan var att tidningen hade publicerat en artikel om dig med felaktiga anklagelser samt en bild som du ej givit tidningen tillåtelse att använda. Artikeln var inte sanningsenlig. Du hade inte dömts för det som påstods. Tidningen hade utsatt dig för grovt förtal och orsakat dig en stor publicitetsskada. Detta dels genom att ha publicerat en mycket tydlig bild på dig och beskrivit i detalj vem du var, dels genom att ha publicerat falsk information.
Du var bedrövad över att en så stor tidning hade valt att hänga ut dig som privatperson utan att ha fått din version av händelserna. Du ville få upprättelse för den skada du fått utstå.
Medieombudsmannens bedömning
Jag prövar om du genom publiceringen har utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Vid bedömningen vägs allmänintresset av rapporteringen, det vill säga allmänhetens rätt till insyn, mot intrånget i ditt privatliv.
Jag ifrågasätter inte vad du anfört om att artikeln handlar om dig. I artikeln anklagas du för att med hjälp av falska betyg och intyg ha fått flertalet anställningar som undersköterska, anställningar som du vidare påstås ha misskött och fått lämna. Detta är uppgifter som är klart negativa för dig och orsakar dig en publicitetsskada. Huruvida denna skada är oförsvarlig beror bland annat på allmänintresset av publiceringen, i vilken grad du pekats ut, det faktaunderlag som tidningen haft för uppgifterna och om du fått tillfälle att bemöta dem.
Det finns ett allmänintresse i att granska hur skattefinansierad vård och omsorg bedrivs. Detta intresse omfattar påstådda brister vad gäller rutiner för rekrytering och att hitta personal med rätt kompetens.
Du pekas inte ut med namn och den bild som föreställer dig är pixlad. Det beskrivs dock var du har arbetat och din ålder anges. Genom detta kan de som redan har viss insyn i förhållandena förstå att det är dig artikeln handlar om. Det rör sig dock om en mycket begränsad krets. Som alltså redan kunde dra sina egna slutsatser, bra eller dåliga, i anledning av publiceringen.
I fråga om vilka belägg tidningen hade för de publicerade uppgifterna kan konstateras att tidningen grundat artikeln på uppgifter från arbetsgivare samt dokument som avskedsbeslut, tillbudsrapporter och ansökningshandlingar. Genom detta har tidningen haft tillräckliga belägg.
I artikeln anges att du har avböjt att medverka och inte velat kommentera något av de aktuella ärendena. Jag finner inte anledning att ifrågasätta att du fått möjlighet att ge din syn på händelserna. Din rätt till bemötande har därför tillgodosetts.
Sammanfattningsvis: Artikeln innehåller uppgifter som är negativa för dig och orsakar dig en skada. Det finns dock ett allmänintresse av den aktuella rapporteringen. Utpekandet av dig är mycket begränsat då enbart den som redan hade viss insyn i förhållandena kunde förstå att artikeln handlade om dig. Tidningen har genom uppgifter från arbetsgivare och olika typer av dokument haft tillräckliga belägg för de publicerade uppgifterna. Du har även fått tillfälle att bemöta dem. Sammantaget har den publicitetsskada som du orsakats inte varit oförsvarlig.
Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Både anmälaren och tidningen har yttrat sig i nämnden. De har anfört i huvudsak följande.
Anmälaren
Hon har inte fått bemöta de falska anklagelser som publiceringarna innehöll. Det är väldigt kränkande att en bild på henne har publicerats. Den var visserligen pixlad men alla såg att det var hon.
Tidningen
Uppgifterna i den anmälda publiceringen är korrekta, välgrundade och väldokumenterade. Den bild av anmälaren som publicerats är pixlad intill oigenkännlighet och publiceringen innehåller inga övriga uppgifter som kan leda till att anmälaren identifieras av andra än den mycket snäva krets som redan har insyn i händelserna. Allmänintresset är starkt. Anmälaren har haft flera tillfällen att kommentera uppgifterna. Hon har valt att avstå.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen.
I beslutet har deltagit ordförandena Johan Danelius, Stefan Johansson och Christine Lager samt Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Göran Ellung, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Filippa Bergin, Magnus Ramberg, Laura Hartman, Robert Hårdh, Johan Trouvé, och Göran Collste, representerande allmänheten.