Mitt i Stockholm publicerade i november 2018 ett par artiklar om en skolincident där en lärare bland annat påstods ha lyft en elev i skrevet. Tidningen hade inför publiceringen kontaktat rektorn men inte läraren. Nämnden anser att de detaljerade uppgifterna om allvarligt våld var av sådan art att anmälaren borde getts tillfälle att bemöta uppgifterna själv. Tidningen klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Mitt i Stockholm, exp. nr. 37/2019, dnr. 18571
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Mitt i
Stockholm för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 19
februari 2019 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en
anmälan mot Mitt i Stockholm till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Den 30 november 2018 publicerade Mitt i Stockholm en artikel på mitti.se med rubriken Lärare på X [namn angivet] grundskola lyfte barn – i skrevet.
Samma dag publicerades en artikel på mitti.se med rubriken Rektorn: ”Lärare får bära ut elever i nödvärn”.
Lärare på X grundskola lyfte barn – i skrevet
I ingressen stod det att läraren
hade lyft den funktionsnedsatte eleven i skrevet, brottat ned honom och låst
hans huvud i ett nackgrepp. Det syntes i en video som Mitt i hade tagit del av.
Den var filmad inifrån kritiserade X grundskola.
I artikeln stod det att man hörde
läraren ryta ”Du ska ut” i början av
videon inifrån skolan. Eleven gick i [årskurs angiven] och hade ADHD. Läraren
var över x år och hade lyft upp pojken i skrevet.
På vägen mot dörren slog läraren
och eleven i en papperskorg som välte och de båda ramlade in i väggen. De
brottades, puttades och läraren låste fast elevens huvud med ett grepp runt
nacken och halsen.
Under mellanrubriken Skulle säga hej till klasskompisarna
stod att det var oklart vad som exakt hade föregått videon. Enligt elevens
pappa var han i lektionssalen för att säga hej till sina klasskompisar. Han
hade nämligen inga lektioner tillsammans med dem sedan han blev flyttad till
”Lilla rummet” på grund av sin ADHD.
” – Det är helt sinnessjukt. ’Lilla rummet’ är som ett litet kontorsrum,
med bord och stolar men inga fönster, och där sitter fyra vilsna killar med
samma diagnoser. De delar på en resurs och så kommer en lärare in och kör en
föreläsning då och då. Det finns inte ens ett schema ”, sade pappan och fortsatte:
” – Där får de sitta fyra timmar om dagen, i bästa fall, för oftast blir
de hemskickade efter en eller två. ’Vi har inget för er att göra’, ’den
läraren är borta’, ’den läraren är upptagen’. Han kommer inte ha några betyg
från [årskurs angiven] bara för att skolan missköter sitt arbete.”
Därefter följde mellanrubriken Händelsen bryter mot lagen. Det stod
att även om det var oklart exakt vad som hade hänt före lärarens skrevlyft och
nacksving så spelade det mindre roll i lagens ögon. Om en elev störde
undervisningen skulle läraren först säga till. Fortsatte eleven ändå att störa
kunde den utvisas ur klassrummet – men aldrig med våld.
Erica Ström, jurist på
Skolinspektionen, förklarade:
” – Utvisningen ska ske muntligt och måste dokumenteras skriftligt.
Lämnar eleven ändå inte klassrummet är nästa steg att ge kvarsittning och
steget efter det är att utreda elevens beteende och prata med föräldrarna.”
Tidningen frågade när en lärare
fysiskt fick ta ut en elev ur klassrummet.
” – Jag försöker se ett scenario där en elev skriker och stör något
fruktansvärt, men jag kan ändå inte se att det skulle vara tillåtet. Det finns
ingen allmän rätt enligt skollagen att gå in och flytta på elever”, sade
Erica Ström.
Tidningen frågade när en lärare fick
använda våld mot en elev.
” – Det är extremt starkt begränsat. I akuta situationer, till exempel om
en elev är i full färd att misshandla en annan elev eller lärare, kan det vara
tillåtet. Den yttersta gränsen för det är nödvärn, ifall någon måste skydda sig
själv, det har alla rätt till”, sade Erica Ström.
Under mellanrubriken Kommer anmäla skolan stod det att pappan
hade fått nog och skulle anmäla händelsen till Skolinspektionen.
” – Det såg inte direkt ut som nödvärn från lärarens sida och min son var
inte i full färd att misshandla någon. Om någon kan hävda nödvärn så är det min
son. Han är helt klart jobbig att ha att göra med, men om någon skulle lyfta
upp mig i skrevet hade jag också blivit riktigt jäkla arg”, sade han.
Som Mitt i tidigare berättat om
hade skolan nyligen fått kritik från Skolinspektionen för att elever, som
hamnat efter, inte fick det stöd de behövde.
Rektorn på X grundskola ansåg att
det aktuella fallet handlade om nödvärn.
Tidningen länkade till den andra
artikeln för hennes kommentar till händelsen.
Rektorn: ”Läraren får bära ut elever i nödvärn”
I ingressen stod det att rektorn
på X grundskola menade att läraren hade agerat i nödvärn. Samtidigt påpekade
hon att skolan jobbade för att avvärja allt våld. ” – Elever ska inte bli vittnen till våld inne på lektioner”, sade
hon.
I artikeln stod det att när Mitt i
frågade rektorn varför en av hennes lärare hade brottats med sin elev, trodde
hon först inte riktigt på uppgifterna.
” – Det låter helt, nej, det har jag svårt att tro. Jag vet att det har
varit en incident där en elev gått in på en lektion och stört och då har
läraren avvisat honom”, sade rektorn.
Tidningen frågade vad som hade
hänt enligt läraren.
” – Det var en del säkerhetsfrågor då det är mycket maskiner och verktyg
i den lektionssalen. Man ber eleven går ut, upprepade gånger, sedan måste man
fösa, liksom leda och motivera eleven att gå ut.”
Tidningen frågade om våld hade
använts.
” – Jag kan inte svara på den frågan men vi arbetar inte med våld i den
här skolan, vi jobbar med relationer och samtal.”
Tidningen sade att det fanns en
film från händelsen.
” – Jag har pratat med läraren men har inte sett någon film. Om det
funnits en film hade jag direkt tittat på den men jag har inte sett den.”
Den film som Mitt i hade tagit del
av visade hur läraren lyfte upp eleven i skrevet, brottades med honom och
låste fast hans huvud i ett nackgrepp.
” – Jag har hört en version. Men man får inte filma på lektionerna.
Mobiltelefoner samlar vi in, men jag vill inte kommentera mer innan jag sett
filmen.”
Under mellanrubriken Versionerna går isär stod att dagen
efter sade rektorn att läraren hade agerat i nödvärn. Eleven skulle enligt
henne ha utvisats ur klassrummet två gånger efter att ha viftat med en pall
och förstört andra elevers slöjdarbeten.
” – Det känns jätteotryggt där inne såklart. Sedan går eleven in i
lektionssalen bredvid och sparkar mot en annan lärare och då går den första
läraren in och lyfter ut eleven”, sade rektorn.
Pojken själv gav en annan bild av
hur det gått till. En bild som fick stöd av en annan elev som Mitt i pratat
med.
Enligt dem gick han in i
klassrummet för att säga hej till några kompisar varpå läraren sade åt honom
att lämna rummet. När han sade nej tog läraren tag och började rycka i honom,
för att till slut lyfta ut honom i skrevet.
Det skulle enligt eleven ha gjort
honom så pass arg att han tog sig in i klassrummet igen och började bråka med
läraren, varpå en till lärare kom och höll fast honom.
Rektorn sade att skolan nu skulle
utreda händelsen.
” – Vi kommer utreda och dokumentera i kommunens säkerhetssystem och
utarbeta handlingsplaner med fokus på elevens skyldighet att följa ordningsregler
och lärarnas order.”
Tidningen citerade Skolinspektionens
jurist, som sade att våld inte var en acceptabel utvisningsmetod.
” – Jo, lärare får bära ut elever i nödvärn. Elever ska inte bli vittnen
till våld inne på lektioner, vi måste avvärja allt våld.”
I ett mejl som Mitt i tog del av
beskrev pappan händelsen i detalj. Han hänvisade till den film som skickades
till honom av en annan elev. Mejlet var daterat 3 oktober och adresserat till
både rektorn och vicerektorn.
Den 12 oktober fick pappan svar
från rektorn som då själv nämnde filmen.
Tidningen frågade om rektorn
visste om filmen.
” – Ja, men det kan vara mycket prat, inte alltid sådant stämmer. Det är
därför vi försöker göra vår egen utredning.
Anmälan
Artikeln med rubriken Lärare på X grundskola lyfte barn – i
skrevet anmäldes till PO av läraren.
Artikeln hade en sensationell
rubrik. Tidningens påståenden i texten antydde grovt övervåld från en vuxen mot
ett oskyldigt barn som bara skulle säga hej till sina kompisar.
Han hade själv en kopia av filmen.
Det framgick tydligt på filmen att det var ett felaktigt påstående att han hade
lyft eleven i skrevet och gjort ett nacksving. Skolledningen och pappan hade
tittat på filmen och alla var ense om att eleven inte hade lyfts i skrevet.
Han lyfte ut eleven, men inte i
skrevet. Eleven hade sprattlat och krängt sig. Han tog ett stadigt tag i
elevens jeans under höger lår. Handen som syntes på bilden var alltså inte på
skrevet som påstods.
Det var vidare felaktigt att det
var hans lyft som hade gjort eleven arg och upprörd. Han hade först föst
eleven och när eleven inte själv gick ut hade han lyft honom. Sedan föste han
eleven igen. Då gjorde eleven kraftigt motstånd och försökte kränga sig ur
hans grepp.
Den publicerade bildserien
innehöll lösryckta klipp som lätt kunde misstolkas.
Det saknades uppgifter i texten om
att eleven olovligt hade trängt sig in i salen flera gånger. Eleven tillhörde
inte klassen. Eleven bråkade, störde och började såga i en annan elevs
slöjdarbete. Eleven ignorerade alla tillsägelser, vägrade att gå ut och hotade
honom. Eleven viftade även med en pall framför hans ansikte. Eleven lurade sen
en annan lärare att släppa in honom i salen. Då gick eleven direkt till attack
mot honom med knytnävsslag och sparkar som resulterade i blåmärken och sår.
Underrubriken Händelsen bryter mot lagen pekade ut honom som lagbrytare.
Skolinspektionen hade inte gjort någon utredning och påståendet var felaktigt.
Det var inte olagligt att handla i nödvärn.
Händelseförloppet byggde enbart på
elevens och pappans version. Han hade inte blivit tillfrågad av tidningen.
Det var lätt att identifiera vem
läraren var. Det stod i rubriken att det var en lärare på X grundskola. Det
stod att läraren var över x år [ålder angiven] och bilden visade att det var en
man. På bilderna sågs en verktygsvägg i bakgrunden. Vidare framgick det i den
uppföljande artikeln att rektorn hade sagt att det var mycket maskiner och
verktyg i lektionssalen, och att eleven hade förstört andra elevers slöjdarbeten.
Med den informationen kunde man
lätt dra slutsatsen att det var en slöjdlärare det handlade om. Det fanns två
trä- och metallslöjdslärare på skolan, en i y-årsåldern [ålder angiven] och
han själv som var x år. Hans namn fanns på skolans hemsida och i skolkatalogen
fanns både namn och bild.
Tidningen hade stor spridning i
hela Storstockholm och utpekandet och felaktigheterna i artikeln innebar
negativa konsekvenser för honom. Det påverkade hans möjlighet till framtida
jobbmöjligheter. Det var synnerligen kränkande att materialet var spritt. Det
hade bildats en mobb/Facebook-grupp som baserade sina åsikter på artikeln.
Elever och vissa vuxna benämnde honom som ”barnmisshandlare” och ”pedofil”.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin
utgivare Anna Körung.
Artikeln var en del av en längre
serie som Mitt i inledde i våras med artiklar om den aktuella skolan. Tidningen
publicerade exempelvis en artikel den 19
juni 2018 med rubriken Elevflykt
från X:s nya jätteskola.
Den 19 november publicerades en artikel om att skolan hade så grava
problem att Skolinspektionen hade konstaterat att skolan bröt mot skollagen.
Elever med svårigheter fick inte stödet de behövde.
Den nu anmälda artikeln tog upp
ett fall där en elev med svårigheter hamnade i bråk med en lärare som tog till
fysiskt våld.
I samband med att den anmälda
artikeln publicerades artikeln med rubriken Rektorn: ”Lärare får bära ut elever i nödvärn”. Artiklarna var
sammanlänkade och skulle ses som en helhet.
Den 10 december publicerade tidningen en fjärde artikel där lärarfacket
gav sin syn på bland annat arbetsmiljön.
Efter höstens första publicering i
november fick redaktionen ta del av filmen som var utgångspunkten för de
kommande publiceringarna.
Av filmen framgick det att läraren
fört ut eleven med våld, bland annat genom att läraren hade lyft eleven under
rumpan med handen placerad i skrevet. Därefter hade läraren och eleven brottats,
varpå läraren låste elevens huvud i ett nackgrepp.
Filmen visade en allvarlig
händelse. Särskilt mot bakgrund av Skolinspektionens kritik ansåg tidningen att
det var viktigt att som lokaltidning belysa konsekvenserna av skolans
långvariga brister.
Det var självklart för tidningen
att vända sig till den som var ytterst ansvarig för verksamheten. Eftersom
tidningen inte hade lärarens namn bad tidningen rektorn om att få komma i
kontakt med läraren direkt. Rektorn ville hellre svara själv, vilket hon gjorde
i den sammanlänkade artikeln.
Tidningen hade redovisat svaren
från rektorn och Skolinspektionen om när en lärare fick/kunde ha laglig rätt
att använda våld mot en elev. Rektorn sade att det var nödvärn. Tidningen
redovisade också att pappan inte ansåg att det var nödvärn.
Inför publiceringen tog tidningen
hänsyn till en rad saker för att skydda de inblandades integritet och
identitet. Tidningen skrev inte att det var en slöjdlärare eller att händelsen
ägde rum i en slöjdsal. Tvärtom hade tidningen beskrivit hur ”bråket”
förflyttades mellan olika rum och att en lärare gick in ett annat klassrum och
lyfte ut eleven.
Rektorns svar innehöll uppgifter
om pallen och den hotfulla situationen. Det framgick tydligt i artiklarna att
det var en svår och hotfull situation och att eleven sannolikt bidrog till det.
Att tidningen återgav rektorns
beskrivning om säkerhet, maskiner och verktyg i lektionssalen var för att ge en
balanserad bild av händelsen, det vill säga att lärare hade att ta hänsyn till
många olika saker.
Artiklarna hade kunnat handla om
vilken ämneslärare som helst, alternativt en resurslärare.
Mindre en timme efter att
tidningen mottog PO-anmälan och förstod att läraren kände sig utpekad gjorde
tidningen vissa ändringar i webbtexten:
- Lärarens ålder ströks.
- Bilden på verktygen ”blurrades”.
- Meningen ”Det
var en del säkerhetsfrågor då det är mycket maskiner och verktyg i den
lektionssalen” ströks liksom ordet ”slöjd” i citatet om hur eleven förstörde
andra elevers slöjdarbeten. - Rubriken ändrades till Lärare på X grundskola lyfte barn med våld.
- Mellanrubriken Händelsen bryter mot lagen ändrades till Händelsen kan bryta mot lagen.
Om anmälaren kontaktat tidningen
först hade justeringarna kunnat göras snabbare. Tidningen hade gärna tagit del
av lärarens egen berättelse om händelsen.
När tidningen mottog anmälan hade
artikeln spritts till 3 200 läsare (unika besök), vilket fick anses som en
begränsad spridning. De tre senaste publiceringarna (varav den ena var anmäld)
hade bara publicerats digitalt.
Ytterligare skriftväxling
Anmälaren uppgav att även
om tidningen hade gjort justeringar var skadan redan skedd. Artikeln hade legat
ute i flera dagar och redan fått stor spridning innan texten ändrades.
Tidningen påstod dessutom fortfarande att han lyfte eleven i skrevet.
Situationen hade efter tidningens
publicering lett till allvarliga och tråkiga konsekvenser för honom.
Tidningen underströk att
även den hade en film av skeendet som låg till grund för beskrivningen av
händelsen.
PO:s bedömning
Det finns ett allmänintresse av
att granska skolors verksamhet och hur skolorna bemöter elever med särskilda
behov. Vidare finns det ett allmänintresse av att belysa frågor om våld i
skolan och hur lärare får agera i sådana situationer. Det var därför motiverat
för tidningen att rapportera om händelsen.
Den pressetiska relevanta frågan
är om läraren har tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada. För bedömningen
är frågan om utpekade och uppgifternas karaktär av betydelse.
När det gäller frågan om utpekande
har tidningen i den första artikeln angett namnet på skolan och att läraren är
över x år. Vidare anges att läraren har en klass med elever som går i [årskurs
angiven]. På en av bilderna syns en verktygsvägg och det framgår att det är en
manlig lärare. I den andra artikeln, som är länkad till den första artikeln, är
rektorn intervjuad. Av intervjun framgår att det fanns maskiner och verktyg i
lektionssalen samt att eleven hade förstört andras slöjdarbeten.
Uppgifterna om anmälaren var
tillräckligt detaljerade för att peka ut honom inför en viss krets med koppling
till skolan. Det kan inte antas att alla i den krets som förstod vilka de
inblandade var, också hade hela händelseförloppet klart för sig.
Det kan konstateras att det har inträffat
en incident och att det finns olika versioner av händelsen. Att läraren ska ha
lyft eleven i skrevet och använt annat våld mot eleven är allvarliga
anklagelser som riktas mot läraren.
En mellanrubrik i den första
artikeln löd: Händelsen bryter mot lagen.
Av intervjun med Skolinspektionens jurist framgår visserligen att det inte är
förenligt med skollagen att fysiskt utvisa en elev. Hon anger emellertid att
det kan vara tillåtet med våld mot en elev i akuta situationer, eller när
läraren har rätt till nödvärn. Det fanns därför inte grund för att kategoriskt
slå fast i rubriken att det rör sig om ett brott mot lagen.
Tidningen har inför publiceringen
varit i kontakt med rektorn, men inte anmälaren själv. Genom rektorns
uttalanden har en annan version av händelsen presenterats. Enligt hennes
uppfattning har läraren haft nödvärnsrätt.
De detaljerade uppgifterna om allvarligt
våld var emellertid av sådan art att tidningen borde gett anmälaren tillfälle
att bemöta uppgifterna själv.
Anmälaren påstås ha använt
allvarligt våld mot en elev i strid med lag och han har inte fått möjlighet att
bemöta uppgifterna själv. Därmed har han orsakats en oförsvarlig
publicitetsskada.
Även om det är bra att tidningen
har gjort vissa ändringar i artiklarna, läker inte det skadan som redan
uppstått.
Tidningen bör därför klandras.
Ärendet hänskjuts till Pressens
Opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Endast tidningen har yttrat sig i nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s
bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk
sed.