Mor utpekad som missbrukare

maj 30 2006


Exp nr 62/2006 Mitt i Söderort



En minderårig flicka berättade om sina hemförhållanden. Flickan och hennes mamma kunde identifieras genom publiceringen. I en efterföljande insändare pekades mamman ut som missbrukare, vilket innebar en oacceptabel publicitetsskada.



Publiceringarna

Den 6 september 2005 stod det på Lokaltidningen Mitt i Söderorts förstasida ”Ingen hjälp till ung missbrukare”. Över rubriken fanns en bild på en flicka med långt mellanblont hår. Hennes ansikte syntes inte. Bildtexten löd ”Maria har växt upp med en missbrukande mamma och fallit in i samma mönster. Nu orkar hon inte bo hemma längre”.

Rubriken inne i tidningen löd ”Ingen vill betala Marias vårdplats”. I artikeln stod att ett visst flickhem kunde ta emot ”Maria” och hjälpa henne ur missbruket, men socialtjänsten i en viss stadsdel hade sagt nej.

”Maria”, vars ålder angavs, hade börjat dricka alkohol och ta lugnande tabletter när hon var 9-10 år. Hon tog tabletter och alkohol som fanns gömda hemma. Hela sitt liv hade hon anklagat sig själv för att hennes mamma drack. På nätterna hade hon låst dörren till sitt rum så att hennes mammas manliga bekanta inte skulle kunna komma in. Det hade försvunnit saker från hennes rum bl.a. en mp3-spelare och en mobiltelefon.

Vändningen för ”Maria” kom när hon och en kompis hade varit redlöst berusade i ett visst förortscentrum. En butiksägare hade blivit orolig och kontaktat en viss angiven förening. Föreningen, som arbetade med personer med missbruksproblem, hade hjälpt henne att få en plats på flickhemmet. Men stadsdelsförvaltningen hade vägrat att betala platsen. Ingen från socialtjänsten eller stadsdelsförvaltningen ville kommentera fallet.

Den 20 september 2005 publicerades en insändare om ”Marias” fall. Det var medarbetarna i föreningen som hade skrivit den. Rubriken löd Marias fall är dåligt skött. I insändaren stod att Marias mamma varken gav henne mat eller kläder samt att hon stulit och slagit sönder hennes ägodelar. Trots att hemförhållandena var kända hos socialtjänsten fick hon inte flytta till det flickhem som föreningen hade ordnat. Hennes mamma var en välkänd alkoholist och hon hade fått otaliga chanser att behålla vårdnaden om flickan. Fallet var dåligt skött. Föreningen hade vänt sig till medierna för att få dem att granska fallet. Socialtjänsten hade skyllt på sekretessen för att ingen skulle få veta hur dåligt skött fallet var. Socialtjänsten ansåg att barn skulle bo hos sina supande, knarkande, stjälande och misshandlande föräldrar.

Anmälan

Mamman till denflicka som kallades Maria i artikeln, anmälde båda publiceringarna till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Hon kände sig kränkt. Artikeln hade skadatbåde henne och dottern. Omnämnandet av bostadsorten och uppgiften om att en viss förening var inblandad gjorde att det var många som hade förstått att det var hennes dotter det handlade om. Därigenom kunde de också räkna ut att det var hon som var mamman.

Tidningen hade inte kontaktat henne. Om den hade gjort det hade den fått en annan bild av konflikten mellan henne och dottern. Vidare var det fel att hon hade missbruksproblem. Hon skötte sitt arbete. Uppgifterna i insändaren var också helt felaktiga. Hon anklagades för att inte ge sin dotter mat och kläder, stjäla och slå sönder hennes saker. Det var kränkande för henne.

Tidningens yttrande

Tidningen hade inte lämnat några utpekande uppgifter om flickan. Den nämnda stadsdelen var stor och tätbefolkad. Det bodde många familjer med missbruksproblem där.

Artikeln handlade i huvudsak om hur stadsdelsförvaltningen hanterat ett enskilt fall samt om missförhållandena i den nämnda stadsdelen. Eftersom det inte lämnades några identifierande uppgifter om flickan och vinklingen på artikeln inte var på konflikten mellan mor och dotter krävdes inte några kommentarer från modern.

Den anmälda insändaren var en av flera som tidningen hade publicerat efter artikeln om ”Maria”. Insändaren innehöll kritik mot hur stadsdelsförvaltningen handlagt fallet. Den beskrev också hur föreningen hade uppfattat situationen. Varken flickan eller mamman hade blivit identifierade genom uppgifterna i insändaren.

PO:s bedömning

I beslut den 25 januari 2006 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde följande:

Ortsangivelsen och uppgifterna om den intervjuades ålder, föreningens engagemang i fallet och bilden på flickan är tillsammans tillräckliga för att hon skall ha blivit utpekad i viss utsträckning. Därmed har också anmälaren blivit det.

En ung flickas berättelse om sin egen barndom och uppväxt och hennes egen förklaring till varför det gått henne illa i livet har ett allmänintresse. Att det är en partisk skildring och inte gör anspråk på något annat är uppenbart. Det kan diskuteras vilken gynnsam effekt ett bemötande skulle ha fått för anmälaren. Dock tycker jag att Mitt i Söderort borde ha betonat att det var en subjektiv redogörelse för händelser som sedda genom andra ögon kanske skulle beskrivas på ett annat sätt.

Den anmälda insändaren uttrycker däremot i drastiska ordalag en ideell organisations nedgörande uppfattning om en enskild person, som redan utpekats genom den första publiceringen. Insändaren innehåller integritetskänsliga och obestyrkta formuleringar om anmälarens vandel med en blandning av direkta och indirekta påståenden om missbruk av alkohol och narkotika samt möjliga brott såsom stöld och misshandel. Det finns inget allmänintresse som ursäktar den oerhörda publicitetsskada som inlägget vållat anmälaren.

Lokaltidningen Mitt i Söderort har svikit det pressetiska kravet på en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften och bör klandras.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Parterna fick del av PO:s beslut och tillfälle att yttra sig.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Insändaren riktade sig kritiskt mot socialförvaltningens handläggning av ett ärende. Detta hade sitt allmänintresse. Nämnden finner emellertid att anmälaren genom insändaren samtidigt kom att drabbas av en allvarlig publicitetsskada. Nämnden ansluter sig till PO:s bedömning i saken på de skäl han i övrigt anfört. Nämnden finner att Lokaltidningen Mitt i Söderort genom publiceringen den 20 september 2005 brutit mot god publicistisk sed.