Ämnet, undervisning för ukrainare som flytt det ryska anfallskriget, har ett stort allmänintresse. Belägg har funnits för uppgifterna och anmälaren har fått möjlighet att bemöta dem. Hen är inte namngiven och endast begränsat utpekad i publiceringen.
Östgöta Correspondenten, dnr 23398, exp. nr. 39/2024
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Östgöta Correspondenten.
Genom beslut den 18 mars 2024 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Östgöta Correspondenten.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Anmälaren, NN, har riktat kritik mot följande artiklar på corren.se
- Lärare sprider rysk propaganda – undervisar ukrainare publicerad den 7 oktober 2023 (publicering 1)
- Situationen på SFI-skolan väcker många reaktioner publicerad den 12 oktober 2023 (publicering 2)
Vad mediet publicerade
Publicering 1
Ingress
”Ukrainska elever som läser SFI i Linköping får undervisning av en lärare som öppet sprider rysk krigspropaganda på Facebook. Eleverna känner sig otrygga, men nu ger skolan läraren mer undervisningstid.”
Artikeltext
”– Jag blev chockad när jag såg åsikterna, för mig är det helt och hållet rysk propaganda. Det är en fruktansvärd upplevelse att sitta i ett klassrum där en person som ska undervisa mig uppenbarligen önskar min familj, mina vänner och mitt lands död, säger AA.
För några veckor sen fick hennes SFI-klass på X-skolan Y [namn angivet] i Linköping en ny vikarie för några dagar när ordinarie lärare var på semester. AA blev nyfiken på det slaviska namnet och sökte upp vikariens profil på Facebook. Där kunde hon se att läraren var född i Ryssland och hade delat en rad videos kopplade till kriget i Ukraina.
AA har själv arbetat med dokumentärfilm och är väl bekant med det informationskrig som pågår när det kommer till att sprida desinformation om Rysslands krig mot Ukraina.
På Linköpingslärarens Facebooksida delas öppet en mängd videos med krigsbevakning från olika typer av källor. I en av dem påstås att den ryska armén inte dödar i Mariupol utan befriar folket från de ukrainska styrkorna, delar ut humanitärt stöd och plåstrar om sår. Läraren delar flera inlägg där det ukrainska folket pekas ut som nazister, hyllar Sovjet och spekulerar kring USA:s agenda med kriget.
Ett av inläggen är från Vaken.se – en kontroversiell sajt grundad i ’Sanningsrörelsen’ och en ’rewrite’ på högerextrema ’Nya dagbladet’. Plattformen är känd för att samla konspirationsteoretiker och avslöjades i en granskning av Expo sprida och hylla antisemitism.
– Jag blev helt skräckslagen, inläggen gjorde mig oerhört upprörd. Min familj är fortfarande i Ukraina och jag har varit med om hemska upplevelser vid krigsstarten när bomberna föll. Genom inläggen är den här läraren en del av det.
Journalisten och debattören Patrik Oksanen är specialiserad på säkerhetsfrågor och försvar, och har skrivit boken ’Skarpa skärvor’ om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället. Han har tagit del av en handfull av de länkar som läraren har delat under 2022 och menar att bilden som målas upp är tydlig.
– Jag har sett tillräckligt mycket för att kunna säga att de ukrainska eleverna har helt rätt. Det här är flera klassiska ryska desinformationskällor och de innehåller flera klassiska narrativ. En person som delar detta är någon som lever mitt i det ryska desinformationsekosystemet och då ser det ut så här: En massa konstiga källor, spridda klipp på Youtube, narrativ om amerikansk militärs inblandning, att ryska styrkor delar ut mat och att Ukraina är nazistiskt.
Med tanke på det, hur ser du på fallet i Linköping?
– Det blir ju särskilt känsligt för ukrainare att ha en lärare som sprider propaganda som gynnar aggressorn som försöker erövra ett annat land – och läraren ska undervisa flyktingar från det landet. Jag skulle säga att det är direkt olämpligt att utsätta eleverna för en rysk lärare som står för Putinregimens sida i anfallskriget. Även om det inte speglar sig på ett övertydligt sätt i undervisningssituationen så är bara vetskapen om detta ett övergrepp.
AA:s klasskamrat AB nåddes av Facebookprofilen när hon satt på sin första lektion med läraren.
– När jag läste fick jag svårt att andas, som en panikattack. Jag fick samma känsla som när jag flydde från ockuperad mark på Krim, där jag kommer ifrån. Jag har flytt från Rysslands invasioner två gånger, nu och 2014.
AB kunde inte fokusera på lektionen och lämnade klassrummet.
– Det är bara ett år sen jag tvingades fly och jag är skadad psykiskt efter det. När jag fick veta lärarens åsikter var det svårt för mig att se personen som en lärare.
När lektionen var slut valde AB att konfrontera läraren. Hon ville få bekräftat att Facebookprofilen stämde.
– Då undrade läraren vad det var på sidan som hade förvånat mig. Jag sa att det som ryska armén gör i Ukraina inte är ett befriande utan ett dödande. Sen tog jag mina saker och åkte hem, säger AB.
I den gruppen var de åtta elever som har flytt till Sverige från Ukraina. Av dem är det flera som försökt lyfta den uppstådda situationen hos skolans ledning. Även Ukrainska föreningen Östergötland har engagerat sig i frågan och haft ett möte med rektorn för att bredda elevernas perspektiv.
Enligt dem ska rektorn ha hänvisat till lärares privatliv och sagt att medarbetaren är väldigt uppskattad. Samtalen resulterade i att några elever gavs dispens för att inte närvara vid de planerade lektionerna med läraren.
Friskolan Y erbjuder vuxenutbildning på uppdrag av Linköpings kommun. Kommunen har inga egna riktlinjer som styr vad en anställd tillåts yttra på sin fritid, utan det regleras i skollagen och läroplanerna. Skollagen är tydlig med att alla elever har rätt att känna sig trygga och få ett respektfullt bemötande av skolans personal. Men det är huvudman och rektor som ska säkerställa att en lärare följer de styrdokument som finns.
De inplanerade lektionerna passerade. Men så fick klassen plötsligt beskedet att läraren ska undervisa dem på stående basis en dag i veckan.
’Det är rätt beslut för våra lärare och därför något vi står fast vid. Även lärarna som ska byta grupper håller med och vill inte att vi ska göra på något annat sätt nu. De har förberett detta byte under en längre tid’, gav skolan som svar på protester i ett mail.
SFI-eleven AC tog inte del av de första lektionerna, men kommer framöver undervisas av läraren.
– Den första känslan jag fick var bara ilska. Det är så märkligt att vi ens måste förklara det här för skolan. Hur kan de inte förstå varför det här är så viktigt för oss som flytt? Skulle det ha varit likadant om jag hade varit svensk eller jude och haft en lärare som var öppet nazist?
AD, ordförande i den ukrainska föreningen, är förvånad över det nya beskedet. Han upplevde att det fanns en förståelse för eleverna hos rektorn efter deras samtal.
– Mitt huvudargument var att Sverige som stat stöder Ukraina både humanitärt och militärt – Sverige är inte neutralt i kriget, vilket rektorn försökte argumentera för. De här eleverna kom till Sverige med massflyktsdirektivet för att känna sig trygga, därför är det svårt att förstå varför vi återigen behöver kämpa för vår trygghet även här, säger han.
Både AA, AB och AC säger att de är glada för att de efter ett år i Sverige har fått möjlighet att lära sig svenska på SFI. Men de ställer sig frågande till varför läraren fått frågan om det var ett problem för denne att undervisa ukrainska elever – och inte tvärtom.
– Jag har förståelse för att det här kan vara personliga åsikter och att vi har yttrandefrihet – för mig är värdet av demokrati väldigt viktigt, det är det vårt folk dör för. Men här delas åsikterna på en öppen Facebookprofil medan kriget pågår, säger AA.
Hon ursäktar sina tårar.
– Det är svårt att beskriva allt jag känner, det här påverkar mina känslor så starkt, förklarar hon.
De som tycker ni bör vara tacksamma för att ni ändå kommit till ett land utan krig, vad vill ni säga till dem?
– Trots min position så har jag ändå rätt att säga att det här inte är rätt för mig. Jag känner mig inte trygg i den här miljön. Jag har inget mål att den här personen ska förlora sitt jobb eller så, men jag har rätt att säga att jag inte vill ha kontakt med en person som sårar mig och gör mig otrygg.”
Särskilt om några av bilderna
Under ett bildkollage med Facebook-inlägg stod följande bildtext:
”Här är ett axplock av de videos som en lärare i Linköping har delat öppet på sin Facebookprofil under våren 2022. Enligt journalisten och författaren Patrik Oksanen, som specialiserat sig på Rysslands informationskrig, är det ingen tvekan om att det rör sig om rysk desinformation.”
Under en bild på elever stod:
”Flera av den ryska lärarens elever uttrycker en stark oro och otrygghet för att gå på lektioner där denne undervisar. De menar att läraren betraktar alla ukrainare som nazister. Här träffas AD, AA och AC i den ukrainska föreningens lokaler i Vallastaden för att ge varandra stöd.”
Övrigt
Correns chefredaktör har uppgett att det i en tidigare version av den anmälda artikeln stod ”rysk lärare”, men att det ändrats till ”lärare född i Ryssland som innan hen kom till Sverige var ukrainsk medborgare”. Vidare har ett citat från en av eleverna som först var lyft i ingressen tagits bort, men varit kvar i brödtexten. Formuleringen ”ett axplock” har i uppföljande publiceringar förtydligats genom att ange hur många inlägg som sparats för analys.
Publicering 2
I ingressen stod:
”Avslöjandet om att en lärare som undervisar ukrainska elever spridit rysk krigspropaganda har rört upp många känslor. Kommentarsfälten svämmar över och situationen har också lyfts på möte med kommunens kommunalråd. ’Alla var överens om att det här är upprörande’, hävdar Lars Vikinge (C).”
Artikeln handlade sedan om att tonen i kommentarsfälten på sociala medier var hård, ibland ”skoningslös” och att granskningen av situationen på skolan Y hade fått många att tycka till – om situationen i sig men även om yttrandefrihet, lärares rättigheter och världspolitik. I artikeln återgavs kommentarer från sociala medier och uttalanden från politiker.
Anmälan
Anmälan bestod av mejl till Corren, av vilka huvudsakligen följande framkom.
Artiklarna innehöll en mängd sakfel och överdrifter.
Anmälaren refererades till som ”rysk lärare”. Corren hade inte ens bemödat sig att ta reda på att hen sedan nästan 20 år var svensk medborgare och före detta ukrainsk medborgare. Detta med ”rysk” öppnade upp för otrevliga kommentarer från läsare om att genast utvisa vederbörande från Sverige, eller åtminstone omedelbart avskeda såväl den förhatliga ”ryska läraren” som skolans rektor. Negativt laddad förstärkning således. Hur länge skulle någon vara svensk medborgare för att kallas ”svensk”, undrade anmälaren.
”Den ryska läraren sprider öppet …”. Anmälaren var svensklärare och brukade förklara för sina elever att ”sprider” var ett verb som innebar att något var pågående. Hen ställde sig därför frågande till om Corren ansåg att det var en korrekt beskrivning av några enstaka, i vissa fall flera år gamla, kritiska inlägg.
Hen hade gjort några få inlägg under våren 2022 men inga överhuvudtaget därefter när vidden av kriget stod klart för hen. Anledningen till att det alls fanns ett fåtal kritiska inlägg under våren 2022 var hens högst personliga oro över den akuta situationen i östra/södra Ukraina där hen hade både vänner och släktingar. Efter att kriget sedan eskalerade under vår/försommar 2022 hade hen inte lagt in några inlägg som rörde kriget på sin privata Facebook alls, eller på något som helst annat sätt ”propagerat för kriget”, vilket artikeln gav ett helt felaktigt intryck av. Uppenbarligen gjordes det för att på anmälarens bekostnad väcka en hätsk debatt om ”läraren som propagerar …” – ett verb i presens igen.
Naturligtvis borde hen tagit bort dessa inlägg, vilket hen numera gjort, men vem hann ägna tid åt sådant. Dessa inlägg var inget hen stod för idag och det kunde bara beklagas om dessa orsakat oro.
Det var hens högst privata Facebook-konto och meningen var inte att innehållet skulle spridas öppet. Artikeln gav närmast intryck av att hen skulle leda en Facebook-grupp vars enda syfte var att sprida rysk desinformation och krigspropaganda dagligdags, det vill säga pågående, men en mer faktabaserad text i artikeln hade väl inte dragit blickarna till sig på samma sätt.
Ordet ”axplock” som användes när fem Facebook-inlägg visades i bild, var extremt missvisande. Ordet tolkades normalt som ”litet urval” av något. Det gav definitivt intryck av att 100-tals inlägg (5 stycken av ett 100-tal skulle vara att betrakta som litet urval, dvs ett axplock) ”sprids av den ryska läraren” och att det var pågående. En alternativ formulering som förekom i artikeln var ”en mängd videos”, allt för att förstärka ett intryck av en pågående massiv kampanj av en rysk aktivist. När det i själva verket handlade om ett fåtal kritiska inlägg gjorda för lång tid sedan.
Anmälaren undrade om det var förenligt med god pressetik att medvetet bidra till en överdriven rapportering. Hur trodde Corren att vänner, bekanta, kollegor och alla andra elever på skolan uppfattade hen nu? Var det verkligen ok att hänga ut en svensk SFI-lärare som dagligen bara gjorde sitt jobb och att publicera dessa felaktigheter och överdrifter och därmed få hen att framstå som den värsta propagandamaskinen i hela Sverige? Och allt detta för fyra till fem inlägg på hens privata Facebook under våren 2022 och ett ytterst fåtal tidigare än så, vilka speglade hens oro för vänner och släktingar i östra/södra Ukraina.
Anmälaren stödde definitivt inte kriget och propagerade inte för det. Ingen skulle lägga sådana ord i hens mun!
Diverse helt ogrundade och fruktansvärda påståenden av två ukrainska elever publicerades också, helt oemotsagda.
Tre exempel:
- ”läraren betraktar alla ukrainare som nazister”
- ”uppenbarligen önskar min familj, mina vänner och mitt lands död”
- ”stödjer mord på min familj”.
Detta framfördes som om det vore självklara sanningar, men var naturligtvis ingenting annat än grovt förtal.
Anmälaren undrade om en stor tidning fick skriva vad som helst om en enskild medborgare bara för att någon påstod något djupt kränkande om denne, som dessutom enkelt kunde identifieras, och komma undan med det i skydd av tryckfriheten. Hur många SFI-lärare med ryskt namn trodde Corren att det fanns på Y-skolan i Linköping?
Reportern kontaktade anmälaren angående en eventuell intervju gällande yttrandefrihet och skyddat privatliv. Anmälaren bad då att få frågor i förväg. I detta skede hade anmälaren ingen aning om artiklarnas detaljinnehåll, formuleringar eller vinkling. Hen behövde rådgöra med sin chef och hade därför inte möjlighet att återkomma förrän tidigast måndagen den 9 oktober, vilket reportern meddelats. Anmälaren hade alltså inte avstått från att kommentera artiklarna före publicering. Reportern hade inte erbjudit hen att läsa och kommentera texterna innan, varför hen vaknade upp den 7 oktober till Correns fullständiga och ensidiga sågning av hen som lärare och person.
Mediets svar
Corren svarade genom chefredaktör och ansvarig utgivare Christer Kustvik.
Beskrivning av jobbet
Det började som ett tips från ukrainska föreningen som hade stöttat några av eleverna i kontakten med skolan. Med stöd av föreningen hade eleverna kontaktat skolledningen och lyft att en lärare i sociala medier uttryckt sitt stöd för kriget i Ukraina och enligt föreningen hade skolledningen svarat ungefär ”ja det är olyckligt men vi har personalbrist”. Till saken hörde att läraren undervisade ukrainska SFI-elever som hade flytt från kriget.
För redaktionen var det framför allt skolans agerande som var av intresse. Eftersom skolledningen, enligt tipset, redan var informerad, men inte såg det som ett problem, bedömde redaktionen att det intressanta var det allmängiltiga:
Vad fick en lärare uttrycka privat i offentliga sociala medier? Var det okej att ta ställning i olika frågor? Borde och kunde skolledningen agera? Eller handlade det mer om lärarens egen etik? Kunde elever som inte kände förtroende för en lärare, på grund av vad läraren gått ut med, ha rätt att byta undervisningsgrupp?
Med beaktande av det allmänintresset valde Corren att publicera namn på skolan men inte på läraren. I och med att läraren anonymiserades hade hens identitet inte spridits till en större krets. Kritiken som eleverna kom med var redan känd för lärarens närmaste krets på skolan.
Research
Steg ett var förstås att ta reda på om läraren verkligen hade spridit propaganda. Därför sparade reportern ner underlag från Facebooksidan och kontaktade journalisten och debattören Patrik Oksanen som var specialiserad på säkerhetsfrågor och försvar. Han hade skrivit en bok (Skarpa skärvor) om hur informationskrig hotade att slå sönder det öppna samhället.
Reportern hade granskat ett 15-tal inlägg som hade delats på en öppen Facebookprofil under perioden mars till juni 2022, det vill säga efter krigets start. Patrik Oksanen hade tagit del av fem länkar och enligt honom målades en tydlig bild upp. Hans bedömning kom till uttryck i artikeln men han sa också:
”Postningarna skedde efter Rysslands fullskaliga angrepp, och det bara för lite över ett år sedan. Det är alltså trams att säga att det är länge sedan, hade postningarna skett före Rysslands förnyade angrepp skulle man i alla fall kunnat säga att man ändrat uppfattning efter krigsförbrytelserna i aggressionskriget, men så är ju inte fallet här.”
Inläggen låg kvar på Facebooksidan tills efter granskningen, det vill säga även efter att flera ukrainska elever hade reagerat på dem och skolledningen hade informerats.
Publiceringen
Även i kontakten med reportern försvarade skolledningen lärarens rätt att uttrycka sina åsikter i sociala medier och menade att det var upp till de elever som kände sig otrygga att byta grupp eller söka plats på annan skola. En elev som inte ville få undervisning av läraren fick svaret av rektorn att ”ingen elev kan påverka vilken grupp man blir placerad i eller vilken lärare gruppen har”. I och med att skolan försvarade lärarens rätt att publicera Facebookinlägg som bland annat handlade om att Ukraina var ”nazistiskt” ökade allmänintresset för att berätta om det här fallet.
Redaktionen valde också att vidga diskussionen på systemnivå genom att i en annan artikel lyfta ett uppmärksammat fall på samma tema: En rektor i Luleå blev ertappad med lättklädda bilder och medlemskap i grupper som anspelade på sex. Rektorn fick sparken men fick sedan rätt i tingsrätten då han ansågs ha avskedats på felaktiga grunder.
Konsekvenser
Att fallet hade ett allmänintresse visade sig också i att Linköpings kommun inledde en granskning efter Correns artiklar. Ordföranden i arbetsmarknadsnämnden gav avdelningschefen för gymnasie- och vuxenutbildning i uppdrag att göra en djupare granskning av skolan utifrån saklighet, allsidighet och demokratiska värderingar.
Avdelningschefen hade tidigare fått information om händelsen från skolans rektor, men då fått veta att läraren förnekade proryska inlägg på Facebook och att undervisningen skulle ha påverkats, och valde då att inte gå vidare. Men detta stämde alltså inte, vilket Correns artiklar visade. ”Om det finns indikationer på att privata åsikter påverkar hur man utför sitt uppdrag, då finns skäl att man som arbetsgivare eller huvudman agerar”, sa avdelningschefen.
Efter artiklarna begärde Linköpings kommun in lektionsplaneringar, scheman och deltagarlistor från skolan som underlag för en särskild utredning. Kommunens granskning skulle fokusera på de avsnitt i läroplanen och skollagen som berörde grundläggande värden, saklighet och allsidighet. ”Om vi får kännedom om eventuella brister i undervisningen vill vi agera skyndsamt utifrån ett elevperspektiv”, sa avdelningschefen för gymnasie- och vuxenutbildning i Linköpings kommun.
Artiklarna diskuterades också på ett möte med kommunens kommunalråd. ”Alla var överens om att det här är upprörande”, sa ett kommunalråd.
Reaktioner
I publicering 2 var skolledningens agerande i fokus. Där fanns de som lyfte rätten till yttrandefrihet: ”Så länge lärare gör sitt jobb så är det inget problem. Alla, även lärare, har yttrandefrihet.” Medan andra lyfte elevernas rättigheter och skolans agerande: ”Det kanske kan hända att anställningen sker, men att få kunskap om situationen och inte agera är hutlöst.”
Flera politiker kommenterade frågan och lyfte till exempel hur kommunen skulle kontrollera detta, eftersom det här handlade om en friskola. Också här var skolledningens agerande i fokus och det fanns kritik mot att skolledningen erbjöd elever att byta klass eller skola som lösning. ”Det är som att be mobbade elever att flytta, det är inte den som känner sig utsatt som ska flytta på sig”, sa ett kommunalråd som menade att det här fallet blottlägger ett systemfel. ”I förlängningen måste det komma mer befogenheter till kommunerna – också över friskolorna.”
Läraren var anonym och fick stora möjligheter att ge sin bild – kommentarer modererades
Läraren var i alla publiceringar anonym. Corren angav varken ålder eller kön på läraren. Vid en illustrering med en siluett valdes medvetet en som inte skulle betona lärarens rätta kön.
Läraren erbjöds stor plats att ge sin syn på anklagelserna i en lång artikel. Läraren ville inte bli intervjuad muntligt utan svarade skriftligt via mejl. Läraren fick också möjlighet att läsa sina citat och att justera några av citaten enligt önskemål. Artikeln gavs stort utrymme och läraren fick där ge sin syn på saken, bland annat bakgrunden till inläggen och hur hen såg på kritiken. Läraren bekräftade att hen hade lagt ut inläggen på en offentlig Facebooksida, men sa att kontot var ”högst privat” och att syftet med inläggen på Facebook var att väcka debatt och att tillåta sig att ifrågasätta båda sidors agerande i en konflikt.
Den första artikeln publicerades den 7 oktober. I samband med publiceringen ökade tidningen modereringen och tog bort flera inlägg som inriktade sig mer på läraren än på sakfrågan.
Möjligheter till kommentar
Skolledningen på Y och läraren informerades om artiklarna och tidningens frågeställningar den 4–6 oktober, det vill säga flera dagar före första publicering. Den 4 oktober mejlade reportern läraren och skrev att hon ville prata med hen kring ”situationen som uppstått på Y mellan dig och de ukrainska eleverna. Jag skriver om den specifika situationen, men lyfter också frågan ur ett större perspektiv – yttrandefrihet, privatliv och vad en lärare kan uttrycka för åsikter och göra på sin fritid.”
Reportern skrev att Corren ville ge läraren chansen att kommentera och bad henne om en återkoppling så snart som möjligt: ”Men behöver få kontakt med dig senast torsdag kl 17.”
Dagen efter, torsdagen den 5 oktober, svarade läraren att hen kunde skriva sina tankar om situationen. Reportern frågade om hon kunde ringa läraren dagen efter och erbjöd en skriftlig intervju eller att ses. Läraren svarade att det gick bra att ses men att hen ville se frågorna först.
Fredagen den 6 oktober, strax före klockan 9, skrev reportern att hon behövde prata med läraren samma dag, antingen via telefon eller genom att träffas. Reportern skickade frågorna i stora drag och bad läraren återkomma så snart hen kunde. Läraren svarade strax efter 12 att hen kunde återkomma med sitt beslut om att svara på frågorna eller inte först på måndagen.
Efter en diskussion med redaktionsledningen tog ansvarig utgivare beslutet att läraren hade beretts möjlighet att ge sin syn på saken och att tidningen skulle publicera första delen och skolledningens svar på kritiken på lördagen och sedan återkomma med lärarens bild senare, om hen fortfarande ville det på måndagen.
Efter publicering
Direkt efter publiceringen mejlade läraren till reportern och var kritisk till den, och fick då svar från såväl reportern som grävchefen att tidningens fokus var elevernas oro och hur skolledningen hade mött oron från eleverna.
Den 11 oktober meddelades läraren att uppföljningar om kommunens syn på saken var på gång och erbjöd läraren på nytt en intervju. Läraren svarade skriftligt och fick möjlighet att läsa sina citat och även möjlighet att justera några av citaten enligt önskemål.
Reportern meddelade läraren när artikeln skulle publiceras och att hen kunde ta kontakt med chefredaktören för att diskutera de pressetiska frågorna. Den 19 oktober publicerades lärarens bild av situationen. Därefter hade redaktionen inte haft någon mer kontakt med läraren.
Tidningen återgav reporterns tidslinje gällande arbetet med artikeln och länkade till totalt sju publiceringar om ämnet.
Anmälarens kommentar
Corren gjorde tappra försök att rättfärdiga publiceringen.
Genom det sätt som artikeln ensidigt vinklats, med felaktiga och kränkande påståenden, skapade Corren helt medvetet ett konstlat ”allmänintresse”.
Corren menade att utpekandet av hen var begränsat. Det var tyvärr helt felaktigt. Det var enkelt att identifiera hen – något namn behövdes inte. Det fanns bara en SFI-lärare med ryskklingande namn på Y. Efter publiceringen visste alla anställda och alla elever inom hela Y att anmälaren hade blivit utpekad som någon slags rysk aktivist som närmast utgjorde ett hot för eleverna. Dessutom gavs alla anmälarens vänner, bekanta och släktingar på hens mans sida denna fruktansvärt snedvridna skildring av henne.
Anmälaren hade meddelat att hen inte kunde återkomma med kommentarer till deras frågor, vilka erhölls den 6 oktober, förrän på måndagen eftersom dialog om dessa frågor naturligtvis behövde ske med skolans chef först. Trots det togs beslutet att publicera redan dagen därpå (7 oktober). Därmed var skadan redan skedd och övriga artiklar och Correns justeringar av redan publicerade artiklar saknade betydelse.
Hen kände sig fullkomligt makt- och rättslös. Att bli uthängd på detta fruktansvärt ärekränkande sätt trodde hen inte var möjligt. Pressetiska regler hade ersatts av sensationsjournalistik, utan hänsyn till den skada hen åsamkats på arbetet och privat. Hen kunde nu endast hoppas på en liten upprättelse genom ett för hen positivt utslag från MO, även om den skada hen lidit inte gick att få ogjord.
Medieombudsmannens bedömning
MO prövar om anmälaren utsatts för en oförsvarlig skada av publiceringen. Detta utifrån en avvägning mellan allmänhetens rätt till insyn i olika frågor och den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet.
När det gäller frågan om utpekande har tidningen i publicering 1 angett namnet på skolan och det framgår att läraren har ett slaviskt namn. Vidare anges att läraren har en klass där det går ukrainska elever som läser SFI. Medieombudsmannen konstaterar att uppgifterna om anmälaren är få, men tillräckligt detaljerade för att peka ut hen inför en viss krets med koppling till skolan och även andra med kännedom om hens yrke och arbetsplats. Uppgifterna om lärarens inlägg på Facebook och reaktionerna som dessa väckt är negativa för anmälaren och tillfogar hen en publicitetsskada.
Det betyder inte per automatik att personen i fråga orsakats en oförsvarlig sådan skada. Försvarligheten bedöms utifrån allmänintresset för ämnet, den utpekades samhälleliga ställning, de belägg som tidningen har för sin publicering och den enskildes möjligheter till ett bemötande av uppgifterna.
Det finns ett allmänintresse av att granska skolors verksamhet och när ett flertal elever känner sig utsatta har de rätt att dela med sig av sina tankar och känslor. Det finns även ett sådant intresse av att belysa frågorna utifrån ett aktuellt skeende, såsom det pågående kriget i Ukraina.
Lärare har en förtroendeposition i förhållande till sina elever och det finns anledning att problematisera gränserna för hur en person i en sådan position får agera. Som SFI-lärare har man dock ingen tung maktposition och därför ska det vara hög tröskel för att någon i en sådan ställning ska pekas ut för en större krets. Tidningen hade kunnat begränsa utpekandet än mer genom att till exempel undvika att nämna skolans namn, men MO anser ändå att det varit motiverat att rapportera på det som skett. Anmälaren har delat vad som tycks vara rysk krigspropaganda och får därför tåla att det nagelfars, utan namns nämnande.
Medieombudsmannens uppgift är primärt inte att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering. I stället tittar jag på om mediet har haft underlag, eller belägg, för att göra sina påståenden. Det har inte ifrågasatts att inläggen kommer från anmälarens Facebook, varför mediet har haft belägg för de uppgifterna. Anmälaren har reagerat på att tidningen återgav vissa mycket hårda formuleringar från eleverna; ett av dessa citat har sedan redigerats bort. Genom hela artikeln görs dock tydligt att detta är elevernas egna åsikter. Anmälaren anmärker vidare på flera olika ordval. I vissa fall har tidningen gått hen till mötes och gjort ändringar, vilket är bra.
En medieetisk huvudregel är att ju allvarligare kritik som riktas mot en person, desto högre är kravet på mediet att erbjuda ett generöst bemötande. Tidningen har varit i kontakt med såväl anmälaren som ansvariga på skolan inför publiceringen. Anmälaren är dock av uppfattningen att mediet skulle ha avvaktat publicering tills hen återkom, vilket tidningen inte gjorde.
Av handlingarna i ärendet framgår inte annat än att reportern kontaktade anmälaren flera gånger, samt även gav en frist inom vilken anmälaren senast behövde höra av sig. Anmälaren svarade inte. Under dessa förutsättningar utgjorde ett uteblivet svar inte hinder för publicering. Dessutom noteras att anmälaren fick komma till tals med flertalet citat i en senare publicering. Uppföljningen med anmälarens svar, med rubriken Efter granskningen: SFI-läraren svarar på anklagelserna, publicerades av tidningen den 19 oktober 2023, som en följd av att anmälaren reagerat på publicering 1 vilket i sin tur ledde till en dialog med mediet.
Publicering 2 handlar på ett mer övergripande plan om reaktioner från politiker och allmänhet i samband med den problematik som togs upp i publicering 1. Tidningen har anfört att flera olika sidor lyftes fram i publiceringen, det vill säga såväl lärarens rätt att yttra sig fritt som elevernas rättigheter och skolans agerande.
Anmälarens framförda klagomål eller innehållet i den artikeln ger inte skäl till medieetiskt klander.
Sammanfattande slutsats: Det är förståeligt att anmälaren reagerat på de hårda omdömen som riktats mot hen i lokaltidningen. Ämnet, som berör undervisning för ukrainare som flytt det ryska anfallskriget, har dock ett stort allmänintresse. Belägg har funnits för uppgifterna och anmälaren har fått möjlighet att bemöta dem och ge sin version av det inträffade. Hen är inte namngiven och endast begränsat utpekad i publiceringen.
Rapporteringen har därför varit försvarlig. Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Både anmälaren och mediet har yttrat sig i nämnden. De har anfört sammanfattningsvis följande.
Anmälaren
Det stämmer inte att anmälaren har fått möjlighet att ge sin version. Anmälaren hade en överenskommelse med Correns reporter om att få återkomma på måndagen, men meddelades på fredag e.m. att ansvarig utgivare plötsligt tagit beslut om publicering redan på lördagen. Artikeln visades innehålla uppenbara faktafel och fruktansvärda personangrepp från två ukrainska elever. Anmälaren är svensk medborgare sedan snart 20 år och bodde och studerade i Ukraina innan hen flyttade till Sverige. Corren har flagrant brustit i faktakontroll och genom en mycket grov och ensidig beskrivning från två elever helt uppenbart velat skapa en debatt på anmälarens bekostnad. Detta kan inte vara förenligt med god pressetik.
Mediet
Läraren gavs stora möjligheter att bemöta uppgifterna i artiklarna, både före och efter publiceringen. Läraren informerades om artiklarna flera dagar före publicering och fick då veta att det fanns en deadline. En förnyad förfrågan till läraren gjordes i samband med uppföljande artiklar. Mediet gjorde bedömningen att det var relevant att berätta namnet på skolan. Det var en händelse som hade lyfts både på skolledningsnivå och till förvaltningschef. Dessutom var det relevant att berätta att det var en friskola, eftersom det gjorde det intressant utifrån kommunens möjligheter att påverka och granska. Mediet publicerade däremot varken ålder, kön eller namn på läraren.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Östgöta Correspondenten.
I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Karin Näslund, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Göran Collste, Arash Sanari, Anders Forkman och Per Lyrvall, representerande allmänheten.
Dessutom har Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, varit närvarande vid ärendets behandling.