Vd:n för ett kommunalt bostadsbolag anklagades för att ha låtit en bekant gå före i bostadskön. Även om uppgifterna i artikeln upplevts som negativa för anmälaren rör det sig inte om en publicitetsskada som kan anses vara oförsvarlig. Två ledamöter förklarade sig skiljaktiga i beslutet och ville klandra mediet.
Nerikes Allehanda, dnr. 24351, exp. nr. 27/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Nerikes Allehanda.
Genom beslut den 30 september 2024 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Nerikes Allehanda.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot en publicering av Nerikes Allehanda (NA) med rubriken Vd gav förstahandskontrakt till bekant – slank förbi bostadskön publicerad på na.se och i tryck den 16 juli 2024.
Vad mediet publicerade
Ingressen
”NN, vd för de omdiskuterade kommunala bostadsbolagen Fastighetsbolaget X och Bostadsbolaget Y, gav en person som stått honom nära ett förstahandskontrakt till ett attraktivt boende i centrala Y-ort – trots att personen tidigare inte stått i bostadskö.
– Det tog bara någon dag, sen hade jag ett påskrivet kontrakt, vittnar personen som vill förbli anonym på grund av rädsla för eventuella konsekvenser.”
Artikeltexten
”– Jag vill inte göra mig osams med NN, men jag vill samtidigt att det kommer fram.
Rädslan känns igen från personer som NA tidigare pratat med, bland annat där kritiska röster höjdes kring Fastighetsbolaget X:s fastighetsaffärer.
Personen, som hade en nära relation med NN, hamnade i en position där hen blev utan bostad. Trots att personen tidigare inte stått i någon bostadskö så erbjöd NN sig att hjälpa till att lösa problemet.
– Jag visste att det egentligen var ganska skitigt gjort att hoppa förbi en hel kö sådär. Men man tackar ju inte nej till ett bra boende när man behöver det.
För att få en lägenhet hos Bostadsbolaget Y så behöver man registrera sig och stå i bostadskö där man samlar poäng över tid, en poäng per dag. På Y:s egna hemsida står det klart och tydligt:
’För att kunna söka och få en lägenhet behöver du registrera dig och skapa ett konto hos FASTIGHETSBOLAGET X/BOSTADSBOLAGET Y.’
Samt:
’För varje dag du står i bostadskö samlar du en (1) köpoäng som du kan använda för att få en lägenhet hos oss.’
Man behöver även bli godkänd enligt Bostadsbolaget Y:s egen uthyrningspolicy.
Var du inskriven i någon bostadskö?
– Nej, jag var inte inskriven i någon bostadskö tidigare, men NN löste det ändå.
Personen skrev in sig i systemet men hann bara samla på sig några få bostadspoäng under dagarna fram tills hen fick kontraktet i sin hand och behövde inte följa de annars tydliga reglerna som gäller för andra hyresgäster.
Under alla år personen har fått bo kvar så har hyran fortsatt att vara låg.
Har du fått någon hyreshöjning?
– Det gjordes bara en liten höjning. Det var på några hundralappar för några år sedan. Men inte mer än det.
Eftersom Bostadsbolaget Y är kommunens eget fastighetsbolag så räknas de till allmännyttan och har strängare regelverk att förhålla sig till än om de hade varit ett privat bolag.
Hyresgästföreningens förbundsjurist Roger Höög ser allvarligt på händelsen.
– Det här är oerhört allvarligt. Det kan vara brottsligt och borde utredas.
Han menar att hyresgästen i sig inte har gjort något fel, ansvaret ligger på den som hyr ut, samt att NN missbrukat sin position.
– Agerandet är inte förenligt med de kommunalrättsliga lagarna och vd:n går även emot företagets egna bestämmelser och policy. De måste följa de regler de själva satt upp.
I tillägg kan det även falla under trolöshet mot huvudman, samt 21 paragrafen i hyresförhandlingsordningen.
Roger Höög betonar även starkt det moraliska i frågan.
– Allmännyttan ska finnas till för kommunens invånare, inte vd:s bekanta. Man får inte gynna vissa invånare. Ett sånt här agerande undergräver förtroendet och ger stor skada för hela allmännyttan.
NN själv svarar i ett mejl:
’I min roll som vd ingår det inte på något vis att hyra ut bostäder eller för den delen lokaler.
Det är andra i organisationen som ansvarar för detta och jag ’lägger mig inte i’ hanteringen. Samtidigt som jag har fullt förtroende för de som ansvarar för den hanteringen.
Bortsett från den bostadskö du nämner så tillämpar vi ett socialt- och ett näringslivsföreträde.’”
Övrigt
Artikeln bildsattes med en bild av anmälaren med bildtexten ”NN, vd för de kommunala bostadsbolagen Fastighetsbolaget X och Bostadsbolaget Y, kan ha brutit mot lagen när han gav ett förstahandskontrakt till en nära bekant, trots att personen tidigare inte stått i någon bostadskö.”
På förstasidan av den tryckta tidningen fanns även rubriken ”Fastighetsbolaget X:s vd lät närstående gå före i bostadskön” med hänvisning till artikeln på förstasidan av tidningens del 2.
Anmälan
NN förde fram i huvudsak följande.
Han hade under början av juli 2024 kontakt med en journalist vid tidningen som ställde frågor avseende att en person skulle ha erhållit en lägenhet från Bostadsbolaget Y genom hans personliga förmedling.
I artikeln lämnades citat från en person som oemotsagd uttalade att denne genom sina personliga kontakter med anmälaren skulle ha fått gå före i en bostadskö och dessutom erhållit en bostad till reducerad hyra. Det angavs även på vilket sätt anmälarens agerande var felaktigt, att det utgjorde ett brott mot interna regelverk samt potentiellt mot brottsbalken. Tidningens påstående var inte bara grundlöst och felaktigt, det var även publicerat med uppsåtet att i strid mot bättre vetande publicera uppgifter som var ägnade att skada anmälaren personligen samt sprida förakt mot hans person.
Omedelbart efter publiceringen sökte han tidningens ansvarige utgivare för att tidningen skulle publicera en rättelse av de felaktiga uppgifter som lämnades i artikeln. Han fick svar att ansvarig utgivare var på semester och fick även samma svar från biträdande ansvarig utgivare. Han fick alltså inte möjlighet till rättelse inom närtid av tidningen. Han kontaktades inte heller i efterhand av ansvarig utgivare eller någon annan från tidningen. Detta ledde till stor skada för honom personligen.
Det som angavs i artikeln var osanna uppgifter som spriddes till allmänheten. Publiceringen gjordes med angivande av namn och med bild. I artikeln fanns ett citat från Hyresgästföreningens förbundsjurist som sa att ”I tillägg kan det även falla under trolöshet mot huvudman”. Han pekades alltså ut som potentiellt brottslig.
Mediets svar
Nerikes Allehanda svarade genom Anders Nilsson, ansvarig utgivare, och förde fram i huvudsak följande.
Bostadsbolaget Y/Fastighetsbolaget X och vd NN har varit föremål för omfattande granskningar av flera medier. NA har i en serie artiklar fortsatt detta. Granskningarna var relevanta då det handlade om offentlig verksamhet som finansierades av skattepengar. Det fanns med andra ord ett stort allmänintresse. Det var naturligt för NA att titta på ett tips om att anmälaren låtit en person gå före i bostadskön.
Tidningen vände sig till den berörda personen och fick besöka lägenheten och ta del av hyresavtalet. Tidningen valde även att prata med ytterligare två personer som bekräftade den första personens berättelse och hade därmed tre av varandra oberoende källor som bekräftade uppgifterna.
Därefter konfronterade tidningen anmälaren med uppgifterna. Anmälaren vägrade prata med tidningen och kommunikationen skedde därför genom e-post. Med flera som bekräftade att en person fått gå före i bostadskön och ett svar från anmälaren där han fick bemöta anklagelsen, bestämde tidningen sig för att publicera. Anmälaren var en av kommun Y:s största makthavare och var vd för stora kommunala bostadsbolag. Han var en offentlig person och måste tåla granskning.
Anmälaren skrev att han omedelbart efter publicering sökte ansvarig utgivare på tidningen. Det är inte sant och har kontrollerats genom sökning i tidningens system. Det var först efter ett e-postmeddelande från anmälaren den 9 augusti 2024 som ansvarig utgivare fick kännedom om anmälarens kritik mot publiceringen, vilket var drygt tre veckor efter publiceringen. Meddelandet besvarades den 12 augusti 2024.
Anmälarens kommentar
Anmälaren inkom med kommentar. Han förde fram i huvudsak följande.
I artikeln lämnades det påståenden om att anmälaren skulle ha gjort sig skyldig till brott eller under alla omständigheter brutit mot interna regelverk som skulle kunna leda till avskedande. Det var mycket allvarliga anklagelser som krävde noggranna överväganden.
Det framgick inte av artikeln hur han skulle ha medverkat till att en icke namngiven person fick gå före i bostadskön och tidningen undersökte inte det före publiceringen. Artikeln byggde på yviga uppgifter lämnade av en person som dessutom angavs ha en ”nära relation” till anmälaren. Det framgick inte vilka uppgifter de tre av varandra oberoende källorna känt till.
Ytterligare svar från tidningen
Tidningen förde fram huvudsakligen följande.
Alla avslöjanden byggde på fakta som tidningen grävt fram. Dels tog tidningen del av dokument och hyresavtal, dels talade tidningen med flera av varandra oberoende källor. Med hänvisning till källskyddet kunde tidningen inte gå in på vilka källor som funnits och inte heller bemöta anmälarens spekulationer om vem tidningen hade talat med.
Artikeln publicerades den 16 juli 2024. Det var kommunikationen från detta datum som var relevant för anmälan. Anmälaren hörde av sig via e-post först den 9 augusti 2024 med kritik mot artikeln. Det besvarades tre dagar senare. Det var ett oriktigt påstående att han hörde av sig direkt efter publicering.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om anmälaren, genom den anmälda artikeln, har drabbats av en oförsvarlig publicitetsskada.
I artikeln hävdas att anmälaren utnyttjat sin ställning som vd för att låta en person gå före i bostadskön. Genom påståendet tillsammans med utpekandet med namn och bild anser jag att anmälaren lidit en publicitetsskada. Frågan jag har att bedöma är om skadan varit oförsvarlig ur ett medieetiskt perspektiv. I den bedömningen väcks frågor om allmänintresse för ämnet, personens ställning, mediets belägg för uppgifterna samt om den kritiserade personen fått möjlighet att bemöta de skadliga uppgifterna.
De granskade bolagen är två helägda kommunala bolag som har till uppdrag att äga och förvalta kommunens fastigheter. Artikeln utgör en del av en omfattande granskning som flera medier gjort kring påstådda missförhållanden i bolagen, bland annat om bolagens policys, anställningsvillkor och upphandlingsfrågor. Det finns ett berättigat intresse från allmänheten att få insyn i hur allmännyttiga bostadsföretag sköts. Anmälaren är vidare vd för de granskade kommunala bolagen och är alltså bolagens främsta företrädare. Det är därför rimligt att han omnämns i den aktuella kontexten och han kan förväntas tåla granskning av sitt agerande inom ramen för sin yrkesutövning. Jag har mot denna bakgrund inte något generellt att invända mot att mediet gjort publiceringen.
Vad gäller frågan om belägg är det inte Medieombudsmannens uppgift att pröva vad som är sant eller falskt i en publicering. Det jag kan pröva är om tidningen har haft ett tillräckligt underlag, eller belägg, för publiceringen.
I artikeln anges som källa en person som ”hade en nära relation med [anmälaren]” medan det av tidningens svar framgår att det funnits ytterligare två källor. Det är i allmänhet svårt för en utpekad person att bemöta kritik som kommer från anonyma källor. Enligt min mening är underlaget dock att betrakta som tillräckligt robust för publicering då tidningen uppgett att den haft tre av varandra oberoende källor samt att den haft tillgång till annat material såsom hyreskontrakt. Uppgiften i citatet från Hyresgästföreningens jurist om att agerandet skulle kunna utgöra trolöshet mot huvudman är visserligen spekulativ men slår inte fast att något brott begåtts.
Tidningen har slutligen gett anmälaren tillfälle att bemöta uppgifterna och har redogjort för dennes skriftliga svar i artikeln. Tidningen har därmed uppfyllt de medieetiska krav som kan ställas på rätten till bemötande. Att det finns olika uppfattningar om hur kommunikationen mellan anmälaren och tidningen sett ut efter att artikeln publicerades föranleder inte någon annan bedömning från min sida.
Sammanfattningsvis har jag förståelse för att uppgifterna i artikeln upplevts som negativa för anmälaren. Trots det innebär allmänintresset, anmälarens ställning, de belägg tidningen haft samt den omständighet att anmälaren fått möjlighet att bemöta kritiken före publiceringen att publicitetsskadan inte kan anses vara oförsvarlig. Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren och mediet har båda yttrat sig i nämnden. De har anfört sammanfattningsvis följande.
Anmälaren:
Publiceringen går långt utöver vad som kan anses vara god publicistisk sed. Att sprida osanna uppgifter som skadar en enskild, oavsett om detta är uppsåtligt eller inte, är varken tillåtet enligt lag eller förenligt med god publicistisk sed. Det finns ingenting i den aktuella publiceringen som skulle kunna bygga på annat än skvaller eller att någon vill anmälaren illa. Vid tidpunkten för publiceringen fanns ingen ansvarig utgivare på plats.
Mediet:
Mediet tog del av dokumentation, hyresavtal och kommunikation som styrker de publicerade uppgifterna. Vidare talade mediet med tre av varandra oberoende källor som bekräftade uppgifterna. Anmälaren hävdar att det inte funnits någon ansvarig utgivare vid publiceringstillfället, vilket är fel. Utgivare har varit inblandad i arbetet hela vägen fram till publicering.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Nerikes Allehanda.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Filippa Bergin, Göran Collste, Johan Trouvé och Anders Forkman representerande allmänheten.
Dessutom har Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, varit närvarande vid ärendets behandling.
Ledamöterna Filippa Bergin och Göran Collste förklarade sig skiljaktiga och anförde följande.
Anmälaren har enligt vår mening utsatts för en allvarlig publicitetsskada genom att han av Nerikes Allehanda beskylls för att ha låtit en bekant gå före i hyreskön, vilket enligt mediet också innebär att han är skyldig till brott. Enligt vår mening har mediet inte kunnat presentera tillräckliga belägg för dessa allvarliga beskyllningar och bör därför klandras.