Mediernas Etiknämnd klandrar Nerikes Allehanda då mediet inte blurrat bilder på ett brottsoffer i samband med rapporteringen av ett rån.
Nerikes Allehanda, dnr. 24045, exp. nr. 47/2024
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Nerikes Allehanda för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 3 maj 2024 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Nerikes Allehanda.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält inslaget Ungdomsligans fega beteende – plågar fågel, som publicerades på na.se den 1 februari 2024.
Vad mediet publicerade
Anmälan gällde ett inslag i NA Krim-tv som handlade om en ungdomsliga.
Ligan misstänktes för flera brott, bland annat ett rånförsök mot en Preem-mack 2022. Bilder från en övervakningskamera visade hur tre maskerade män kom in på macken, beväpnade med knivar, pistol och ett gevär. De sprang dock snart därifrån då kassörskan hade tryckt på larmknappen. En 15-åring hade åtalats för rånförsöket, övriga var för unga för att åtalas.
Klippet med rånförsöket visades två gånger i inslaget och kassören syntes i cirka fem sekunder i respektive klipp.
Vid publiceringstillfället var hen inte pixlad. Tittaren kunde se hen i kassan filmad bakifrån, att hen hade mörkt hår med hästsvans. Hen skymtade till mycket kort i profil.
Dagen efter publiceringen hade inslaget redigerats och kassören var helt blurrad.
Anmälan
Anmälaren var den kassör som förekom på NA Krim-tv:s film och som syntes i klippet. Hen hade upplevt otrygghet och oro för sin säkerhet på grund av detta. Anmälaren ifrågasatte varför Nerikes Allehanda inte hade blurrat hen. Hen hade inte godkänt detta.
Mediets svar
Nerikes Allehanda svarade genom ansvarig utgivare Anders Nilsson.
NA publicerade den 1 februari ett inslag om en kriminell liga i NA Krim-tv, ett kriminalmagasin som tog upp olika brott i Örebro län. I tv-programmet berättades om att ligan bland annat gjort ett rånförsök på en bensinmack. Ett rånförsök som avbröts.
I inslaget visades en övervakningsfilm från det avbrutna rånförsöket. Filmsekvensen där anmälaren var med var fem sekunder lång. Den visades vid två tillfällen i inslaget. NA var alltid noga med att ha en pressetisk genomgång inför varje program. Utgivaren var med och diskuterade vad som skulle blurras och inte. När programmet var klart tittade utgivaren på den färdigklippta versionen och godkände saken före publicering. Detta hade gjorts även denna gång.
Om NA bestämde att ansikten skulle avidentifieras så skedde det alltid när dessa visades framifrån. Om huvuden visades bakifrån skedde blurrning inte lika ofta. Alla publiceringar var unika och NA tog ställning till saken inför varje enskilt inslag.
I det aktuella fallet syntes anmälaren bakifrån. Det var en kort sekvens. Därför valde NA att inte blurra anmälarens huvud. Detta avsnitt publicerades på torsdagen den 1 februari. När anmälaren ringde upp dagen efter, den 2 februari, och påpekade att hen kände obehag över publiceringen och tyckte att hens huvud skulle blurras, gick NA med på det. Bara någon timme senare var filmen omgjord.
Frågan var om anmälaren lidit en publicitetsskada på grund av tidningens publicering. Då anmälaren inte syntes framifrån var det få som kunde känna igen hen. De personer som genomförde rånförsöket var redan dömda och visste vem anmälaren var. Alla namn på dömda och brottsoffer fanns angivna i domen från Örebro tingsrätt.
NA:s inställning var att anmälaren hölls anonym i inslaget. Publiceringen hade därmed inte gjort att anmälaren blivit igenkänd i någon större krets. Hen hade därmed inte lidit någon publicitetsskada på grund av publiceringen.
Medieombudsmannens bedömning
MO ska pröva om tidningen orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det väger jag allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Det finns ett allmänintresse i att bevaka och beskriva brottslig verksamhet i samhället. Att tittare får insyn i hur sådan brottslighet kan se ut har också ett sådant intresse. Jag har därför inget generellt emot att Nerikes Allehanda valt att göra inslaget om ungdomsligan.
Brottsoffer har dock en extra skyddsvärd ställning inom medieetiken. Medier som väljer att bevaka brottslighet måste vara noga med att inte exponera personer som befinner sig i utsatta situationer.
Anmälaren har på sin arbetsplats mötts av beväpnade och hotfulla personer, och för en utomstående är det svårt att sätta sig in i hur skräckfylld den upplevelsen måste ha varit. Hen har trots detta lyckats avstyra rånet genom att trycka på knappen till överfallslarmet.
Anmälaren skymtar till i profil men man ser inte hens ansikte i inslaget. Hens mörka hår och hästsvans syns dock tydligt bakifrån, liksom i viss mån hens axlar och därmed smala kroppsform. Man kan också skymta hens örhänge och hens grå tröja.
Även om jag kan förstå hur NA resonerat inför publiceringen, att anmälaren endast syntes bakifrån, anser jag att tidningen i detta fall borde ha varit än mer försiktig. Anmälaren är ung, hen har varit med om en traumatisk upplevelse, och hen har varit aktiv i att avstyra ett pågående rån mot en liga som enligt vad MO förstått saken begått en rad våldsbrott. Detta medför att tidningen borde ha säkerställt att anmälaren var mer skyddad i publiceringen, till exempel genom en gedigen pixling/blurrning. Det räcker i det här fallet att en liten krets kan identifiera hen för att det ändå ska vara tal om en oförsvarlig skada. Hens känsla av utsatthet väger alltså tungt vid den medieetiska bedömningen.
Det är bra att mediet, när anmälaren dagen efter hörde av sig, agerat och anonymiserat hen ytterligare, men inte tillräckligt för att uppväga den publicitetsskada som anmälaren upplevt. Tidningen kan därför inte undgå klander.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
Det handlar om en några sekunder lång filmsekvens som visar en person bakifrån. Den oblurrade versionen av inslaget låg ute mindre än ett halvt dygn. Anmälaren kan omöjligt ha blivit igenkänd mer än av dem som redan vet var hen arbetar. Där spelar pixlingen ingen roll. Publiceringen har därmed inte orsakat tillräcklig publicitetsskada för att mediet ska klandras.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Nerikes Allehanda för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Robert Hårdh, Ruth Mannelqvist, Gertrud Åström och Karin Johannesson, representerande allmänheten.
Dessutom har Per Lyrvall, representerande allmänheten, varit närvarande vid ärendets behandling.