Anmälaren pekas ut för en viss krets i ett skadligt sammanhang, men skadan är försvarlig med hänvisning till allmänintresset.
Norrtelje Tidning, dnr. 25327, exp. nr. 90/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Norrtelje Tidning.
Genom beslut den 7 juli 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Norrtelje Tidning.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Norrtelje Tidning för artikeln Idrottsprofilen överklagar domen – vill frias helt, publicerad den 6 juni 2025 på norrteljetidning.se samt i papperstidningen den 10 juni 2025.
Vad mediet publicerade
Ingressen
”Idrottsprofilen kommer att överklaga domen efter att ha dömts för att upprepade gånger ha brutit mot sitt kontaktförbud gentemot sin tidigare sambo NA [för- och efternamn angivet].
– Min klient anser att han ska frias på alla punkter, säger advokaten Ia Sveger.”
Artikeltexten
”På tisdagen meddelade Norrtälje tingsrätt sin dom mot den så kallade Idrottsprofilen.
Han stod åtalad för grov kvinnofridskränkning efter att upprepade gånger ha brutit mot sitt kontaktförbud gentemot NA. Enligt åtalet har han vid fem tillfällen brevledes sökt kontakt med henne.
Norrtälje tingsrätt bedömde att mannen inte kunde dömas för brottet eftersom det inte är styrkt att han ville kränka sin tidigare sambos integritet eller skada hennes självkänsla. Istället dömdes han för fyra fall av överträdelse av kontaktförbud, varav två bedöms som ringa brott. Han friades dock från ett fall.
Mannens advokat Ia Sveger är både nöjd och missnöjd med domen.
– Han blir frikänd på en punkt. Jag anser dock att de fyra andra punkterna är felaktigt bedömda, särskilt det som gäller ekonomin. Under huvudförhandlingen hänvisade jag till en annan dom som säger att man ska kunna ha kontakt i ekonomiska frågor. Min klient hade ingen annan att vända sig till och kunde inte själv agera från anstalten, säger Ia Sveger.
– Min klient upplever det som rättsosäkert. Det borde finnas tydligare praxis och någon inom kriminalvården eller socialtjänsten som kan hjälpa frihetsberövade i sådana situationer. Min klient var helt bakbunden, säger hon vidare.
Ia Sveger beskriver domen som väldigt kortfattad. Hon anser att fallet har tagit alldeles för mycket tid och resurser.
– Det är oproportionellt med tanke på brottets karaktär. Det enda han vill är att få kontakt med sina barn, vilket även tingsrätten förstått.
Hur reagerade din klient på domen?
– Han anser att domen är felaktig eftersom han bara vill ha kontakt med sina barn. Han undrar varför hon kan skicka brev till honom, men att han inte kan skicka brev till barnen. Det har gjort det omöjligt för honom att ha kontakt med dem, vilket är en svår situation.
Kommer ni att överklaga domen?
– Jag har fått instruktioner om att överklaga. Han anser att han ska frikännas på alla punkter, säger Ia Sveger.
Rätten beslutade även att rådande kontaktförbud ska kvarstå. Målsägandebiträdet Anna Gecer säger att NA reagerade positivt på domen och känner en lättnad över att kontaktförbudet kvarstår. Hon har inte tagit något beslut om domen kommer att överklagas eller inte.
Norrtelje Tidning har sökt åklagaren för en kommentar.”
Anmälan
Anmälaren var den så kallade Idrottsprofilen i publiceringen. MO sammanfattar här hans anmälan i korthet.
Publiceringen bröt enligt honom mot flera av Publicitetsreglerna.
Saklighet och opartiskhet
Nyheter skulle återges korrekt, allsidigt och sakligt. Tidningen brast i saklighet genom att ge en ensidig bild av fallet som gynnade ena parten (målsäganden) och misstänkliggjorde den andra (den utpekade ”idrottsprofilen”). Väsentliga omständigheter som talar till den utpekades fördel tonades ner eller utelämnades helt.
Rättelse och bemötande
Felaktiga eller tveksamma sakuppgifter skulle rättas skyndsamt och den som utpekades med beskyllningar skulle få möjlighet att bemöta dem. Här fanns allvarliga brister. Artikeln innehöll flera påståenden som den utpekade ansåg vara felaktiga eller missvisande, men tidningen hade varken korrigerat dem eller gett utrymme för den utpekades egen replik.
Ingen kommentar från den utpekade mannen själv fanns med; det enda som nämndes var att han nekade till brott, men detta återgavs endast i förbigående.
Respekt för privatlivet och skydd mot identifiering
Det krävdes stor återhållsamhet med publicitet som kunde kränka privatlivets helgd, om inte ett uppenbart allmänintresse motiverade det. Trots detta hade tidningen publicerat detaljer om familjelivet och en vårdnadstvist mellan den dömde mannen och målsäganden (hans före detta sambo). Artikeln tog upp mannens barn och hans önskan att få kontakt med dem, liksom konflikten om umgänge – uppgifter som tillhörde privatlivets mest skyddsvärda kärna.
Det saknades uppenbart allmänintresse av att låta allmänheten få insyn i dessa familjedetaljer. Norrtelje Tidning hade valt att namnge målsäganden (NA) och beskriva omständigheter som gjorde att även barnen var identifierbara för en bred krets. När hennes fulla namn angavs, och när anmälaren benämndes som en lokal ”idrottsprofil” med specificering av ort/region, var det inte svårt för omgivningen att lista ut familjens identitet – särskilt som tidningen tidigare publicerat flera artiklar i ämnet.
Undvikande av publicitetsskada
Tidningen hade vid upprepade tillfällen återgett de tidigare brottsdomarna mot mannen – bland annat våldtäkt, koppleri med mera – trots att dessa redan sonats och egentligen inte var det huvudsakliga ämnet för den nu anmälda artikeln. Att om och om igen påminna allmänheten om hans gamla brott bidrog till att permanent stigmatisera honom. Detta var ett typexempel på onödig publicitetsskada som regelverket ville förhindra.
Tingsrättens slutsatser förenklades eller förvrängdes
En av de allvarligaste aspekterna gällde hur tidningen återgav domskälen. Tingsrätten dömde mannen för överträdelse av kontaktförbudet – inte för något våldsbrott i sig – och beaktade därvid att vissa av överträdelserna var ringa. Enligt tidningens egen rapportering den 3 juni dömdes mannen till samhällstjänst för fyra fall av överträdelse, varav två bedömdes som ringa, och han friades från ett femte påstått fall. Påföljden blev 80 timmars samhällstjänst, jämte skadestånd, vilket vittnade om att domstolen inte ansåg överträdelserna vara av allra grövsta slag (ingen ny fängelsedom utdömdes). Trots detta gav artikeln intryck av att mannen allmänt ”dömts” för allvarligt brott mot sin före detta partner, utan att klargöra nyanserna.
Tingsrätten valde att inte döma enligt åtalet för grov kvinnofridskränkning, i stället stannade rätten vid det mindre allvarliga överträdelser av kontaktförbud. Denna skillnad, att åtalet delvis ogillades beträffande grov fridskränkning, framgick inte tydligt i artikeln. Tidningen underlät att berätta t att åklagarens brottsrubricering inte vann bifall fullt ut, vilket vilseledde läsaren att tro att mannen fällts för just det grova relationsbrott som initialt påstods.
Konsekvenser för barnen och brott mot barnets bästa
En särskilt bekymmersam dimension av publiceringen var hur den påverkade parets barn. Pressetiken och även svensk lagstiftning krävde att barns bästa sattes i främsta rummet i alla sammanhang som rörde dem. I tidningens rapportering föreföll barnens integritet och trygghet dock ha kommit i kläm. Genom att namnge modern och beskriva faderns brott och familjesituationen i detalj hade tidningen indirekt identifierat barnen.
Medieombudsmannens bedömning
MO ska avgöra om anmälaren utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada.
Jag har tidigare prövat mediets publiceringar om rättsfallet med Idrottsprofilen, senast i ärende MO 25270. Där har jag slagit fast att ämnet, mäns våld mot kvinnor, har ett stort allmänintresse, och att rättsfallets särskilda karaktär där begreppet normaliseringsprocess fått stor betydelse, stärkt det intresset.
Jag har också konstaterat att anmälaren, inte minst genom namngivningen av hans tidigare sambo och mor till deras två gemensamma barn, varit utpekad inför en inte obetydlig krets i publiceringarna. Trots att anmälaren inte har någon särskild ställning i offentligheten har jag ansett att han får tåla ett sådant utpekande givet den allvarliga brottslighet han är dömd för.
Då anmälaren har avtjänat sitt straff och har barn tillsammans med sin tidigare sambo, har jag också i beslut MO 25270 manat till försiktighet gällande att exponera anmälaren. Norrtelje Tidning har uppmärksammat fallet i en rad artiklar, publicerat en dokumentär i poddformat och gjort stora intervjuer med exsambon som framträtt med namn och på bild. Att det har funnits ett allmänintresse för rapporteringen innebär inte att det alltid finns det – inför varje enskild publicering måste mediet väga det intresset mot den publicitetsskada som uppstår för anmälaren och hans närmast anhöriga.
Den aktuella publiceringen handlar om överklagandet av en dom gällande kontaktförbud, som kommit i kölvattnet av den uppmärksammade hovrättsdomen 2023, där anmälaren dömdes till fängelse i tre år och fyra månader för bland annat grov kvinnofridskränkning, koppleri och våldtäkt. Jag anser att tidningens rapportering här inte varit slentrianmässig, utan en relevant uppföljning av tidigare publiceringar.
Artikeln är väl avvägd och utformad som rättsrapportering brukar se ut: Det redogörs för hur rätten resonerat i domen, vad anmälaren friats för och vad han fällts för, och att han kommer att överklaga. Det tydliggörs att anmälaren anser sig oskyldig. Anmälarens advokat får uttala sig i flera citat, och målsägandens ombud får ange hur hennes klient ställer sig till det hela. Det finns inget i rapporteringen som ger tillräcklig anledning till klander.
Min sammanfattande slutsats är att anmälaren utsatts för en publicitetsskada genom att han pekas ut för en viss krets i ett skadligt sammanhang, men att skadan är försvarlig med hänvisning till allmänintresset.
Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Både anmälaren och mediet har yttrat sig i nämnden. De har anfört i huvudsak följande.
Anmälaren: Mediet har inte gjort en proportionerlig avvägning mellan allmänintresset och den skada som drabbat honom som utpekad person. Rapporteringen är ensidig och tendentiös. Mediet gör i praktiken ett ställningstagande genom valet att bara låta den ena sidans berättelse dominera. Läsarna får intrycket att de tagit del av en fullödig sanning, när det i själva verket är en ensidig version. Mediet har också aktivt hindrat honom från att replikera. En särskilt bekymmersam konsekvens av publiceringarna är den skada som åsamkats utomstående, framför allt anmälarens och hans tidigare sambos två gemensamma barn.
Mediet: Även om anmälaren argumenterar för att han dömts på orättvisa grunder, så är det ett faktum att hovrätten funnit honom skyldig till allvarliga brott. Fallet är fortsatt av stort allmänintresse och en pågående publicering – anmälaren dömdes ånyo så sent som i maj i år för upprepade brott mot kontaktförbudet. När det gäller anmälarens synpunkter om att inte ha fått komma till tals så har mediet en diametralt annorlunda uppfattning.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Norrtelje Tidning.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Göran Ellung, utsedd av TV4, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Arash Sanari, Gertrud Åström, Anders Forkman och Eva Lindström, representerande allmänheten.
Dessutom har Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, närvarat vid ärendets behandling.