NSD publicerade en artikel om en misstänkt organiserad kupp, som läkarna inom den psykiatriska vården påstods ligga bakom. En läkare som inte hade någon ledande ställning pekades ut på ett otillbörligt sätt.
Norrländska Socialdemokraten, dnr 24577, exp. nr. 60/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Norrländska Socialdemokraten för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 24 mars 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Norrländska Socialdemokraten (NSD).
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har, genom ombud, anmält följande två artiklar till Allmänhetens Medieombudsman (MO).
- Läkarna anklagas för kupp – beläggningen sköt i höjden som publicerades på nsd.se den 13 november 2024 (artikel 1)
- Regionrådet: ”Det är allvarligt att det finns en misstro” som publicerades på nsd.se den 14 november 2024 (artikel 2)
Vad mediet publicerade
Artikel 1
Ingressen
”En organiserad kupp orkestrerad av läkarna gjorde att psykiatrin fick gå upp i stabsläge sista helgen i september, enligt NSD:s källor inom psykiatrin.
– De samtycker inte till förändringen och då maxade de systemet på det sättet de kunde, säger en av dem.”
Brödtexten
”Bakgrunden är införandet av specialistpsykiatriska omvårdnadsteam, Spot, och stängningen av avdelning X i Y-ort. Stängningen fick skjutas upp med nio dagar på grund av att beläggningen på kliniken ABC psykiatri [klinikens namn angivet] sköt i höjden precis dagarna innan den planerade flytten.
– Jag har aldrig varit med om att det varit så många patienter inskrivna. Det var kaos man ville åt och det lyckades man med, säger vår källa.
Bilden bekräftas av ytterligare en person med insyn i psykiatrin. Men båda berättar att det finns en utbredd rädsla för att tala högt om dessa misstankar.
Antalet inneliggande psykiatripatienter på ABC sjukhus ökade så mycket att verksamheten tvingades upp i stabsläge.
– Ingen kan gå emot en medicinsk bedömning. Det finns ingen chef som kan sätta sig över den.
Samtidigt lämnade 98 vårdanställda, däribland flera läkare, in en misstroendeförklaring i protest mot Spot och krävde divisionschefen NA:s avgång.
Två veckor tidigare skickade en överläkare ett mejl till divisionsledningen, där hen varnade för att den psykiatriska vården riskerade kollaps.
– Det är en märklig slump att den här serien av omständigheter faller ut. Jag tror inte på oddsen, säger källan.
Den ökade beläggningen var organiserad och handlade om att sabotera stängningen av avdelning X och införandet av Spot, enligt källan.
– De samtycker inte till förändringen, de tror inte på idén och då maxade de systemet på det sättet som de kunde.
Region Norrbottens beslut att avveckla slutenvårdspsykiatrin i Y-ort och införa Spot, som innebär att man erbjuder vård i hemmiljö, skulle träda i kraft den 1 oktober.
Men så blev inte fallet.
Den ansträngda situationen som uppstod i ABC den 26 september ledde till att stängningen av den slutenpsykiatriska avdelningen i Y-ort fick skjutas upp till den 10 oktober, samtidigt som division psykiatri tvingades upp i stabsläge.
– Stabsläge innebär egentligen att man följer utvecklingen väldigt noga och håller tät kontakt för att säkerställa att verksamheten flyter på. Det händer att vi behöver gå upp i stabsläge under sommaren, då vi har en reducerad personalstyrka. Under pandemin var vi också i stabsläge, säger källan till NSD.
Samma dag som misstroendeförklaringen offentliggjordes meddelade Region Norrbotten att NA skulle avgå som divisionschef.
– Är man missnöjd med något ska man ju ta det den rätta vägen, mellan fack och arbetsgivare. Vi måste utföra våra uppdrag på det sätt som är beslutat. Givetvis är man fri att ha en åsikt, men man måste lyfta det på ett vuxet sätt, säger NSD:s källa inom psykiatrin.
Regionen har samarbetsavtal med samtliga fackförbund inom vårdyrkena. Men protestlistan lämnades inte in via facken.
Stängningen av avdelning X och införandet av Spot har kritiserats hårt både av vårdarbetare, fack, patienter och den politiska oppositionen.
– Det är ju ett politiskt beslut att införa Spot, det är ingenting som är taget ur luften. Det är ett arbete som pågått länge, arbetssättet används på flera platser i Sverige och Region Norrbotten har både besökt verksamheter som jobbar på det här sättet, och haft mycket kontakt med regioner som infört det sedan flera år tillbaka, säger källan.
När det gäller varningsmejlet, som skickades två veckor innan säger källan:
– Det känns lite otäckt.
Divisionschefen NA vill inte kommentera uppgifterna.”
Övrigt
Artikeln bildsattes bland annat med en graf över beläggningen vid de två psykiatriska avdelningarna vid ABC under perioden 16 september–6 oktober 2024. Grafens y-axel visade beläggningen i procent i ett intervall mellan 60 och 160. En topp kunde ses den 26 september 2024.
Det fanns även en graf som visade antalet inneliggande patienter under samma period. Grafen visade att patientantalet hade varierat mellan 22 och 38 under perioden med en topp den 26 september 2024.
I ett bildspel förekom en bild på tre personer framför entrén till Psykiatrihuset med bildtexten ”NB, NN och NC [namn angivna] frontade protesten mot Spot och kravet på att divisionschefen NA skulle avgå. (Arkivbild)”
Artikel 2
Artikeln bestod huvudsakligen av en intervju med ett regionråd som uttalade sig över anklagelserna som NSD:s källor hade riktat mot 25 läkare vid psykiatrin vid ABC.
Det beskrevs att regionrådet själv hade en bakgrund som psykiatriläkare och att hon var en av de politiker som hade beslutat att vårdformen Spot skulle införas.
Hon ansåg att det var allvarligt att det fanns en misstro kring Spot och berättade att vårdformen hade minskat belastningen på psykiatrin efter att den infördes. Hon försvarade sig mot kritiken att politikerna inte skulle ha haft insyn i hur belastningen såg ut.
Hon pekade bland annat på att ”läkarna själva behöver engagera sig i Spot för att få en förståelse för hur arbetssättet ser ut” och sade även att hon önskade ”att varje gruppering ska ha tilltro till sina chefer och till sina fackliga företrädare. I det tillitsbaserade ledarskapet använder man sig av de kanaler som man kommit överens om.”
Anmälan
Anmälaren förde fram i huvudsak följande.
Bakgrunden till artiklarna var nedläggningen av den psykiatriska slutenvårdsavdelningen i Y-ort, vilket fick till följd att all psykiatrisk slutenvård i Norrbottens kustregion skulle ombesörjas av psykiatrisk slutenvård vid ABC sjukhus. Detta resulterade i en minskning av vårdplatser. För att kompensera för de minskade vårdplatserna inrättades specialistpsykiatriska öppenvårdsteam (Spot). Förändringen genomfördes efter ett politiskt beslut och blev hett omdebatterat. Slutligen utmynnade det i att 99 vårdanställda, däribland läkare, misstroendeförklarade divisionschefen.
Artikel 1 berörde vecka 39, det vill säga dagarna före den planerade nedläggningen av psykiatrisk slutenvård i Y-ort. Artikelns porträttering av läkarna var helt felaktig och spekulativ. Påståendet om att läkarna hade orkestrerat en organiserad kupp baserades inte på någon objektiv evidens utan stödde sig huvudsakligen på subjektiva utsagor av två anonyma källor samt vilseledande statistik. Tidningen skrev att minst en av källorna hade ”god insyn i psykiatrin”.
Läkarna som var föremål för allvarliga anklagelser fick inte en adekvat möjlighet att bemöta eller yttra sig kring de kritiska uppgifterna eller anklagelserna. En del, men inte alla läkare, söktes för kommentar innan artikeln publicerades. Majoriteten av de sökta läkarna var av olika arbetsrelaterade och/eller privata orsaker inte alls nåbara när tidningen sökte dem och fick därmed inte på förhand någon kännedom om anklagelserna och bereddes inte någon rimlig möjlighet att bemöta anklagelserna. Det inhämtades endast en kommentar från en läkare. Läkaren som fick komma till tals menade att hen inte upplystes om premisserna för artikeln och hen skulle inte ha utvecklat sitt resonemang om hen kände till artikelns exakta innehåll eller hur uppgifterna skulle presenteras.
På samma vis kontrollerade NSD inte sina källor mot verksamhetsföreträdare innan artikeln publicerades. Både chefsöverläkaren och verksamhetsområdeschefen tillbakavisade anklagelserna och påtalade att verksamheten inte hade sett något avvikande kring inläggningarna de datum som artikeln byggde sin story kring.
Artikeln presenterade vidare beläggningsstatistik i syfte att validera anklagelserna om att läkarna försökte sabotera. Den publicerade statistiken var vilseledande och den grafiska illustrationen användes på ett missvisande sätt. Beläggningsstatistiken sträckte sig över tre veckor från den 16 september till den 6 oktober 2024. Detta var ett kort tidsperspektiv och tog inte hänsyn till att beläggningen inom hela sjukvården normalt varierar och fluktuerar kraftigt under ett års tid. Orsaker kunde exempelvis vara årstid, akuta händelser eller förändringar inom vårdorganisationen. Tidsramen som hade valts för den publicerade beläggningsstatistiken var alldeles för kort för att vara meningsfull och för att kunna stödja någon hypotes alls, som i detta fall att det rörde sig om en ”orkestrerad kupp för att öka beläggningen.”
Sammantaget väckte artikeln intrycket av att rapporteringen var pålitlig trots att påståendena var rent spekulativa och falska. Läkarna som hade utsatts för allvarliga anklagelser erbjöds inte en reell möjlighet att bemöta kritiken samtidigt som den publicerades. När företrädare fick komma till tals var detta i efterhand, när skadan redan var skedd. Slutligen gav rubriken intrycket att alla läkare hade varit inblandade i ett organiserat sabotage till patienternas och Region Norrbottens men.
I efterföljande artikel (artikel 2) utpekades sedan 25 läkare vid ABC sjukhus. Majoriteten av dessa läkare arbetade inte i slutenvården under vecka 39 då ”beläggningen vid de två psykiatriska avdelningarna i ABC nådde sin topp”. De som arbetade försökte lösa en svår arbetssituation på bästa sätt. Åtminstone var det ett antagande som borde ha övervägts som en alternativ hypotes i artikeln. I artikeln framfördes ”att läkarna själva behöver engagera sig i Spot för att få en förståelse för hur arbetssättet ser ut”. Detta var ett obalanserat uttalande där läkarnas bild av engagemanget och insynen i arbetssättet var det motsatta.
Läkarna beskrevs så tydligt i artiklarna att en viss krets direkt kunde identifiera dem på individnivå. Därtill gick de utpekade läkarna enkelt att identifiera genom misstroendeförklaringen som var en allmän diarieförd handling. Utöver integritetskränkningen som det medförde ökade risken för att de kunde utsättas för personliga hot eller lida men i sin yrkesroll. Därtill kunde patienter komma till skada om de på grund av rapporteringen skulle förlora sitt förtroende för läkarna vid sjukhuset och därmed avstå från att söka hjälp.
Mediets svar
Norrländska Socialdemokraten svarade genom Lenitha Andersson-Junkka, chefredaktör och ansvarig utgivare, och förde fram i huvudsak följande.
Det hade varit turbulent inom psykiatrin i Region Norrbotten, vilket tidningen hade bevakat och rapporterat om i en rad artiklar. Vården berörde alla och finansierades av skattepengar vilket medförde ett stort allmänintresse. Tidningen ansåg att läkare och chefer inom vården var makthavare som måste kunna granskas.
Tidningen hade tidigare rapporterat om att psykiatrin i Region Norrbotten hade gått upp i stabsläge då ett stort antal patienter hade sökt vård och att en ny vårdavdelning fick öppnas på grund av det höga trycket. Därefter rapporterade tidningen om att divisionschefen avgick efter att personal hade skrivit under en misstroendeförklaring mot henne samtidigt som de protesterade mot införandet av det nya arbetssättet Spot.
När tidningen fick veta, via mycket trovärdiga och initierade källor, att stabsläget i själva verket orsakades av att ovanligt många patienter skrevs in i samband med införandet av Spot, ansåg tidningen att det fanns ett stort allmänintresse i att även delge läsarna denna bild. Mediet hade fram till dess förmedlat läkarnas uppfattning av situationen. De uppgifterna som källorna presenterade i kombination med de fakta tidningen hade medförde att det fanns ett allmänintresse som övervägde den eventuella publicitetsskadan.
Uppgifterna som användes som stöd till källornas uppgifter var statistiken över beläggningen, ett mejl från en överläkare där denne varnade för att den psykiatriska vården skulle kollapsa om ledningen fortskred med planerna på att införa Spot, protestlistan där läkare och övrig personal protesterade mot Spot och det reella händelseförloppet.
Det var viktigt att poängtera att kritiken mot läkarna inte handlade om att de skulle ha svikit eller äventyrat sina patienters säkerhet. Tvärtom handlade publiceringen om att läkarna hade stått upp för patienterna och den vård de trodde på. Men detta genom att de gick emot politiska beslut, divisionsledningen och de samverkansavtal som personalen och arbetsgivaren gemensamt slutit. Därmed fanns det anledning att berätta om källornas misstankar. Med hänsyn till källskyddet och risken för att källorna skulle kunna identifieras kunde de inte beskrivas närmare.
Statistiken var inte vilseledande. Den hämtades från Region Norrbottens och visade hur beläggningen såg ut under de tre veckorna. Det fanns citat i texten som gav en bredare bild av hur beläggningen hade sett ut över tid och hur stabslägen normalt tillämpades:
”– Stabsläge innebär egentligen att man följer utvecklingen väldigt noga och håller tät kontakt för att säkerställa att verksamheten flyter på. Det händer att vi behöver gå upp i stabsläge under sommaren, då vi har en reducerad personalstyrka. Under pandemin var vi också i stabsläge, säger källan till NSD.”
Tidningen hade upprepade gånger ringt till de läkare som hade skrivit på protestlistan, trots att de inte var namngivna, för att erbjuda dem ett bemötande. Utöver den överläkare som uttalade sig hade tidningen nått tre andra överläkare som inte hade tid att kommentera. Övriga fem hade inte svarat trots upprepade försök. Av sex specialistläkare hade tidningen nått två som meddelade att de inte hade tid att prata. Av tio ST-läkare hade en sedan tidigare uttalat sig i NSD.
Det stämde att verksamhetschefen och chefsöverläkaren tillbakavisade källornas anklagelser, och det var ord mot ord. De fick ge sin bild av händelserna i två av de publicerade artiklarna dagen efter. Chefsöverläkaren uppgav att hon hade gått igenom alla patientärenden som kom in i samband med stabsläget och att inget ärende avvek från det normala. Kurvan över beläggningen visade dock att flera av patienterna skrevs ut efter att de hade bedömts av henne.
Läkarnas syn på övergången till det nya arbetssättet hade tydligt framgått i tidigare publiceringar där två av dem hade fått säga hur de såg på det nya arbetssättet. Regionrådet fick därefter bemöta deras kritik i artikel 2.
De läkare som inte valde att prata med tidningen hade inte namnpublicerats. Allmänintresset för psykiatrin var mycket stort då det hade varit turbulent inom verksamheten och då läkare själva hade valt att framträda med en misstroendeförklaring där de riktade skarp kritik mot divisionschefen.
Läkare besatt en stor makt över den enskilde och behövde därför tåla granskning. Allmänintresset var större än den eventuella publicitetsskada som de icke namngivna läkarna eventuellt hade orsakats. Som tidningen poängterade handlade kritiken mot läkarna inte om att läkarna skulle ha äventyrat sina patienters säkerhet utan att de gått emot politiska beslut, divisionsledning och samverkansavtal.
Det stämde att den som ville kunde begära ut allmänna handlingar för att se vilka som hade skrivit under misstroendeförklaringen. Bara för att ett dokument var en allmän handling betydde inte det att det skulle nå en större krets. Tidningen satte inte likhetstecken mellan allmän handling hos en myndighet och namnpublicering i tidningen.
De 98 personer, varav 25 läkare, som skrev under protestlistan, hade själva sökt offentlighetens ljus genom att protestera och låta sina företrädare medverka i medier. De två nu anmälda artiklarna kunde inte enskilt pekas ut som orsak till att patienter eventuellt skulle kunna drabbas av oro och misstroende för vården.
Ytterligare skriftväxling
Anmälaren svarade bland annat följande.
Tidningen uppgav i sitt yttrande att ord stod mot ord. Det som hade publicerats var dock ensidiga ord i form av allvarliga anklagelser från anonyma källor. Om tidningen hade önskat uppvisa en balanserad och allsidig nyhetsförmedling skulle rubriksättningen och textens utformning behövt ha en annan ton.
Det var sant att beläggningen såg ut på så sätt som framfördes i artiklarna. Tolkningen var dock helt vilseledande. Tre veckors beläggningsstatistik var ett kort tidsperspektiv när beläggningen skulle värderas och det kunde inte utgöra fakta i en hypotes om organiserad kupp. Att beläggningen var hög berodde sannolikt på flera variabler. Y-ort psykiatris vårdplatser drogs ner och inga nya vårdplatser hade säkrats vid psykiatrin ABC. Överbeläggning var därför förväntad. Patienter tillhörande Y-ort psykiatris upptagningsområde, vilka jourtid tidigare hade skrivits in vid ABC, kunde inte längre skrivas ut och överflyttas till Y-ort vilket hade varit fallet enligt tidigare rutin. Utflödet från ABC minskade därför. Anmälaren hade också tagit del av beläggningsstatistiken för hela år 2024 och kunde konstatera att det fanns perioder med högre beläggningssiffror än den omskrivna veckan.
De tre läkarna som var ansvariga avdelningsläkare och dagbakjour under vecka 39, och därmed hade det yttersta ansvaret för patientflödet med in- och utskrivningar under dagtid, var läkare som inte hade skrivit under misstroendeförklaringen.
Tidningen tillade bland annat följande. Det kunde ha varit så att det under året fanns tillfällen med högre beläggningsstatistik. Psykiatrin hade dock endast varit i stabsläge en enda gång under året, i slutet av september 2024, under den period som var aktuell i artiklarna. Det stämde också att det fanns läkare som inte hade skrivit på listan och som jobbade under perioden.
Ärendets handläggning
MO har även tagit del av ytterligare artiklar som parterna hänvisat till som bakgrundsmaterial. Dessa är Vårdpersonalen i uppror – därför avgår divisionschefen som publicerades den 1 oktober 2024 ”Vi hade länge varnat för att det skulle bli överbeläggning” som publicerades den 13 november 2024, Chefsöverläkaren slår tillbaka: ”Jag känner mig anklagad” som publicerades den 14 november 2024 och Chefen bekymrad efter anklagelserna: ”Olyckligt” som publicerades den 15 november 2024.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering har medfört en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren. För att det ska kunna föreligga en sådan skada krävs att anmälaren är utpekad med skadliga eller kränkande uppgifter i publiceringen.
Anmälaren förekommer på bild i artikel 1 och hens namn framgår av en bildtext. Hen nämns inte med namn i artikel 2. Den första artikeln innehåller påståenden om att läkarna vid psykiatrin skulle ha orkestrerat en kupp för att motarbeta en kommande organisationsförändring, genom att överbelägga avdelningarna. Uppgifterna är skadliga för anmälaren. För att avgöra om publicitetsskadan är försvarlig eller inte aktualiseras frågor om allmänintresset för ämnet, anmälarens ställning, vilka belägg mediet haft för sina påståenden samt om den som kritiserats fått möjlighet att gå i svaromål.
Allmänintresset och anmälarens ställning
Det finns ett uppenbart allmänintresse i att granska den skattefinansierade vården och politiska beslut som påverkar denna.
Anmälaren är ST-läkare inom psykiatrin och har i den rollen en förtroendeställning i förhållande till patienterna. Normalt sett får läkare därför i viss mån tåla att granskas och kritiseras av medier, så länge det gäller själva yrkesutövningen. En ST-läkare utan chefsansvar kan dock inte förväntas tåla kritik i samma mån som läkare med högre befattningar. Det framgår emellertid även att anmälaren var en av initiativtagarna till ett upprop mot ledarskapet inom psykiatrin och att hen i den egenskapen intervjuades i NSD tidigare under hösten. Hen har därmed klivit ut på en offentlig arena med sina åsikter.
Frågan om belägg
Anmälaren har invänt mot att den statistik som presenterats i graferna är missvisande då den redovisade perioden är alltför kort för att dra de slutsatser som tidningen har gjort. Bland annat har det framförts att det fanns andra liknande beläggningstoppar under året och att det kunde finnas alternativa teorier som förklarade statistiken.
Det är mycket möjligt att statistiken som presenterades i artiklarna hade kunnat problematiseras och analyseras mer noggrant, på så sätt som anmälaren har fört fram. Det är emellertid inte min uppgift att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering, utan jag tittar i stället på om mediet har haft ett tillräckligt underlag, eller belägg, för att göra sina påståenden.
Jag konstaterar här att grafen baserats på statistik från Region Norrbotten och det har inte kommit fram skäl att ifrågasätta de data som presenteras som sådana. Statistiken nyanseras också något i artikeln med citat som ”Det händer att vi behöver gå upp i stabsläge under sommaren, då vi har en reducerad personalstyrka. Under pandemin var vi också i stabsläge, säger källan till NSD”. I de uppföljande publiceringarna får även företrädare för psykiatrin ytterligare utveckla bilden och har då fört fram bland annat att det inte förekommit några avvikande patientfall och att de som skrevs in under de kritiska dagarna inte skilde sig i problematik i jämförelse med övriga året.
Tidningen har till stor del byggt rapporteringen på anonyma källor. Även om det finns många beaktansvärda skäl för att en källa vill vara anonym ställer användningen av sådana källor krav på mediet. Det finns även en inneboende svårighet för en kritiserad person att bemöta kritik från sådana källor. I detta fall finns det två källor och visst annat underlag som talar i samma riktning. Utgivaren har i skriftväxlingen i detta ärende hävdat att det handlar om ”trovärdiga och initierade källor”, och det har inte framkommit skäl för mig att ifrågasätta den saken. Vidare tydliggörs det i rubrik och ingress att det endast rör sig om anklagelser om en misstänkt kupp. Sammantaget anser jag därför, även med beaktande av den kritik som anmälaren har lyft fram, att mediet har haft ett godtagbart underlag för sin rapportering ur en medieetisk synvinkel.
Frågan om bemötande
De två anmälda artiklarna saknar helt information om att tidningen skulle ha sökt läkarna. Den informationen kommer i stället fram i en bakgrundsartikel samt i tidningens yttrande till MO där tidningen skriver att den sökte ”alla överläkare, specialistläkare, ST-läkare och underläkare som undertecknat misstroendeförklaringen mot divisionschefen /…/”. Längre ner i den publiceringen angavs att ”[a]v tio ST-läkare har en, NN redan uttalat sig i NSD.”
Tidningen har i samband med publiceringen av de anmälda artiklarna även låtit verksamhetsområdeschefen, chefsöverläkaren och en överläkare kommentera kritiken i separata artiklar. Anklagelserna riktas mot ett antal läkare som grupp och majoriteten av dem har inte namngivits. Det kan i sådana fall vara medieetiskt acceptabelt att endast ta in kommentarer från enstaka företrädare för kretsen, såsom tidningen har gjort i de uppföljande artiklarna.
Anmälaren är dock den enda läkaren som förekommer i artikel 1 med namn och bild. Därför kan det uppfattas som att hen är ansiktet utåt för de läkare som påstås ha organiserat kuppen. Hen har visserligen fått uttala sig i tidningen tidigare men detta gällde misstroendeförklaringen och hens roll i det sammanhanget.
Anklagelserna från de anonyma källorna om kuppen är en annan fråga. Det är enligt min mening oklart utifrån tidningens beskrivning om anmälaren gavs möjlighet att bemöta de nya uppgifterna eller om hen endast har fått yttra sig över misstroendeförklaringen i en artikel som publicerades över en månad före de nu anmälda artiklarna. Tidningen har inte heller redovisat i någon av de två anmälda artiklarna att den sökt läkarna.
Sammantaget anser jag att den exponering anmälaren har fått i artikel 1, där hen som enda läkare framträder med namn och bild, inte är proportionerlig mot anklagelserna från de anonyma källorna. Detta i kombination med de otydligheter som finns gällande anmälarens möjlighet att bemöta anklagelserna utgör enligt min mening en medieetisk brist i publiceringen.
Sammanfattning
Anmälaren har tidigare tagit initiativ till en misstroendeförklaring mot en av de ansvariga inom organisationsledningen. Hen har således klivit ut på en offentlig arena med sina åsikter och får tåla kritik som riktas mot hen för detta. Anmälaren kan i rollen som läkare även i viss mån behöva tåla kritik mot beslut hen fattar i yrket, men hen har inte någon ledande position inom verksamheten.
Anklagelserna som riktas mot läkarna om den påstådda organiserade kuppen är emellertid något annat – de är långtgående och allvarliga. Med hänsyn till anmälarens ställning anser jag inte att det har varit befogat att just hen lyfts fram med namn och bild i artikel 1 och det finns en otydlighet i bemötandefrågan. Anmälaren har på grund av dessa brister orsakats en oförsvarlig publicitetsskada och NSD kan därmed inte undgå klander.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Varken anmälaren eller mediet har yttrat sig hos Mediernas Etiknämnd.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Norrländska Socialdemokraten för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Göran Collste, Laura Hartman, Per Lyrvall och Johan Pekkari, representerande allmänheten.
Dessutom har ledamöterna Kajsa Stål, utsedd av TV4 och Stefan Pettersson, utsedd av Tidningsutgivarna, närvarat vid ärendets behandling.