Nyheter Idag klandras för påståenden om ”fejkad nazistskandal”

Nyheter Idag, dnr. 22370, exp. nr. 13/2023

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Nyheter Idag för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

Genom beslut den 28 oktober 2022 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Nyheter Idag.

MO:s beslut hade följande lydelse.

NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Nyheter Idag för en artikel med rubriken X (partitillhörighet angiven) kanslichef sparkas – gav fejkad nazistskandal till Aftonbladet som publicerades den 1 september 2022 på nyheteridag.se.

Vad mediet publicerade (i urval)

Ingressen

Med braskande rubriker hade Aftonbladet meddelat att en ”X-tjänsteman uppmanar till firande av Nazitysklands anfall”. Men nyheten var falsk. Dock var det inte Aftonbladet som gjort fel – det var i stället X-kanslichefen NN som misstänktes ligga bakom.

– Hen är på väg att bli av med jobbet, bekräftade en centralt placerad källa.

Artikeltexten

Det var kaos på X-partiets riksdagskansli. Det hade börjat med att en medarbetare, med polsk bakgrund, velat uppmärksamma den polska minnesdagen för när andra världskriget bröt ut den första september 1939.

I ett mejl som X-medarbetaren skickat till ett 30-tal andra medarbetare på X-partiets riksdagskansli bjöds det in till minnesfika. Rubriken på mejlet löd ”Andravärldskrigsinledelsefika” och inleddes med ”Med anledning av 83-årsdagen av Nazitysklands anfall mot Polen.”

Flera på riksdagskansliet kände till X-medarbetaren som skickat ut mejlet och dennes polska bakgrund. Trots detta hade kanslichefen NN kommenterat saken till Aftonbladet utan att nämna att inbjudan i själva verket handlade om en polsk minnesdag.

I stället spelade NN med och låtsades att det verkligen var en sorts nazistskandal.

– Jag har sett det och jag har meddelat medarbetaren att det var totalt olämpligt, och han har bett om ursäkt för det, sa NN.

Även X pressavdelning hade bekräftat för Aftonbladet att medarbetaren fått en ”skriftlig varning”.

En centralt placerad källa misstänkte att det var kanslichefen NN som på eget bevåg skapat den fejkade ”skandalen”. Bakgrunden skulle i sådana fall vara att NN var på väg att bli av med jobbet och att det då skulle handla om någon slags hämnd mot partiet.

– Hen är faktiskt på väg att bli av med jobbet. Beslutet togs för ett tag sedan. Hen kanske är sur och vill jävlas, det finns ingen rimlig förklaring till varför hen ger de kommentarerna till Aftonbladet, sa källan.

– Det är även märkligt att NN går ut och ger kommentarer i media. Det är inte hens jobb. Det är pressavdelningen som ska sköta det.

X-medarbetaren som skickat det uppmärksammade mejlet var en välkänd person på riksdagskansliet. Även hans polska bakgrund var känd.

– Det är för mig obegripligt hur någon tolkar det som stöd för nazismen. Det blir helt bisarrt när man vet vem den här personen faktiskt är som skickade ut mejlet, sa X-källan.

När Nyheter Idag nådde X-partiets presstjänst berättade AA att varningen inte handlade om nazistsympatier, utan att mejlet varit formulerat på ett sådant sätt att det kunnat misstolkas. Hen kallade medarbetaren för ”en polsk patriot med bristande omdöme”.

– Han har fått en skriftlig varning för att man ska inte uttrycka sig såhär. Det är hans omdöme som vi reagerar på.

På fråga om X kunde bekräfta att det här egentligen handlade om en polsk minnesdag svarade AA:

– Ja, gud ja. Han har polsk bakgrund och han har släkt som dog i kriget. Det finns inga tveksamheter vad det här mejlet handlar om.

Borde inte då NN berättat detta för Aftonbladet?

– Jo, det kan man tycka. Hen kanske blev tagen på sängen, men jag vet faktiskt inte, sa AA.

Övrigt

I artikeln fanns underrubriker. En av dessa löd ”Kanslichefen sparkas”.

Anmälan

NN anförde i huvudsak följande.

Hen ansåg att hen hade blivit felaktigt utpekad och namngiven i mindre trevliga sammanhang. Skälen till att hen slutade sin anställning hade förvanskats.

Mediets svar

Nyheter Idag svarade genom Jakob Bergman, ansvarig utgivare.

Anmälaren hade arbetat som kanslichef på X-partiets riksdagskansli. Genom sin anställning hade hen ett stort inflytande och stort ansvar i ett av Sveriges största riksdagspartier. Genom den rollen fick anmälaren finna sig i att bli mer närgående granskad än exempelvis en enskild tjänsteman.

Att NN blivit utpekad och namngiven berodde på hen själv. Hen hade, av någon anledning, valt att i eget namn kommentera uppgifter om en medarbetare till Aftonbladet. Den normala rutinen i partiet var att låta pressavdelningen hantera kommunikation med medier. Anmälarens kommentarer till olika medier hade starkt bidragit till att en medarbetare beskrivits som nazistsympatisör.

I artikeln angavs att anmälaren inte hade pratat med sin medarbetare innan hen gav kommentarerna till Aftonbladet. Det hade även visats att de uppgifter och kommentarer som hen givit till Aftonbladet starkt kunde ifrågasättas.

Medarbetaren som målades ut som nazistsympatisör föreföll i verkligheten vara en stark motståndare till nazism. Även om medarbetaren inte namngetts i rapporteringen hade anmälaren på eget bevåg bidragit till en publicitetsskada för sin egen medarbetare då denne enkelt kunde identifieras på sin arbetsplats. Det var ett uppseendeväckande beteende från anmälarens sida.

Samtidigt fanns uppgifter från flera personer i partiet som vittnade om ett starkt missnöje med anmälaren och hur hen skötte sitt arbete som kanslichef. Vidare hade anmälaren blivit uppsagd från sin tjänst som kanslichef några dagar efter publiceringen.

Rapporteringen rörde vad som skett inne på X-partiets riksdagskansli och en aktuell händelse av stort allmänintresse som lett till twittrande från bland annat riksdagsledamöter. Detta hade dessutom skett mitt i en valrörelse.

Före publicering hade Nyheter Idag försökt ställa frågor till anmälaren via partiet, men det hade inte låtit sig göras då alla frågor hänvisats till partiets pressavdelning.  Ingenting hade dock hindrat anmälaren från att själv kontakta Nyheter Idag för att ge sin version, något hen inte hade gjort.

Anmälaren hade lidit viss publicitetsskada. Det var förstås aldrig roligt att bli namngiven i artiklar där ens eget agerande kunde framstå som klandervärt. Men publicitetsskadan var försvarbar, inte minst då anmälaren själv valt att – i eget namn – kommentera uppgifter om sin egen medarbetare i Sveriges största kvällstidning.

Eftersom anmälaren valt att träda fram offentligt fick hen också finna sig i att bli granskad offentligt.

Anmälarens kommentar

Det hen vände sig emot i samtliga publiceringar var att man genom rubriksättning och sättet att rapportera hade fått hen att framstå som nazist eller som att hen i övrigt hade klandervärda åsikter och egenskaper.

Läsaren hade i samtliga artiklar varit tvungen att läsa flera gånger för att förstå vad som stod och att ingen av de som nämndes i artikeln hade sådana sympatier, snarare det direkt motsatta.

Att hen som högsta chef kommenterade var inte, som Nyheter Idag felaktigt påstod i sitt yttrande, ovanligt eller förbjudet enligt någon intern policy.

Det hen hade sagt till Aftonbladet var att det var ett olämpligt sätt att uttrycka sig, att medarbetaren var vidtalad och att saken var utagerad. Hen hade alltså inte pekat ut en medarbetare som nazist. Att olika medier eventuellt gjort det såg hen som besvärande för dem, i synnerhet i valtider.

Samtliga tidningar som rapporterat om händelsen, inklusive Nyheter Idag, kunde enligt hens uppfattning direkt sägas vara ute efter att skada hen, medarbetaren samt partiet. Att säga att hen fick ”skylla sig själv” var närmast att jämföra med att lägga skulden för en våldtäkt på offret i stället för på förövaren.

Uppgiften om att hen inte pratat med medarbetaren var ett svepskäl och ett försök att förvirra från Nyheter Idags sida. Hen kände medarbetaren väl och visste om hans bakgrund och hade kommenterat hans sätt att uttrycka sig. Vidare hade hen varit i kontakt med partiets personalavdelning och medarbetarens närmaste chef och fått besked om bedömning och åtgärder. Hen hade, med sin kunskap om medarbetarens bakgrund, kunnat se det hela som utagerat även om det varit olyckligt. 

Att en medarbetare kunde identifieras på en arbetsplats av sina kollegor var heller inte konstigt då kollegorna visste hur medarbetaren skrev och dessutom hade han skickat inbjudan till fikat i eget namn.

Nyheter Idags svar var ett försök att frånsäga sig skulden för en felaktig och oriktig rapportering. Hen hade aldrig nämnt medarbetarens namn och det hade inte heller gjorts klart att hens eget namn skulle nämnas. Tidigare hade hen bara refererats till som ”kanslichefen”.

Nyheter Idag hade inte gjort något försök att kontakta hen. Hen var ganska enkel att få tag i om man orkade bemöda sig.

Att hen som hög chef med ett tydligt förändringsuppdrag från partiledare och partisekreterare under uppdragets utförande skapat visst missnöje hos andra i verksamheten var heller inte konstigt. Det var ytterligare något som inte hörde hemma i samma rapportering eller i alla fall inte på det sättet det beskrevs.

Att hen på grund av detta skulle sagts upp var också en lögn. Detta hade Nyheter Idag lätt kunnat verifiera om de fråga hen, partisekreteraren eller pressavdelningen.

Rubriken antydde att hen skulle gett Aftonbladet en fejkad nazistskandal. Detta var en oerhört långsökt och kränkande beskrivning. Hen hade ansett medarbetarens mejl olämpligt oaktat dennes bakgrund. I övrigt spekulerade artikeln om och antog diverse olika saker som helt enkelt inte var sanna och som också senare plockades upp av andra medier. Detta fortsatte skapa en oerhörd skada för hen både privat och i det fortsatta arbetslivet.

Det var även intressant i sammanhanget att artikelförfattaren till andra uttryckt ånger över att faktakontrollen inte varit som den borde, att de kunnat verifierat uppgifter med hens överordnade och att de velat skapa sensation med sitt sätt att skriva. Detta borde i sig vara nog för en fällning och ursäkt.

Ytterligare skriftväxling

Nyheter Idag:

Anmälaren var vid tidpunkten kanslichef för Sveriges x:e (rangordning angiven) största parti, och när hen mitt i valrörelsens slutskede valde att kommentera en potentiell skandal på det egna kansliet fick hen räkna med att hens uttalande och agerande skulle granskas.

Att anmälaren beskrev resonemanget som att lägga skulden för en våldtäkt på våldtäktsoffret var osmakligt och fick stå för hen själv.

I sitt yttrande fortsatte anmälaren berätta amsagor om hur Nyheter Idag skulle ha försökt framställa hen som nazist och påstått att hen blivit sparkad på grund av sin kommentar till Aftonbladet. Envar som läste artikeln i fråga visste att detta inte stämde.

Anmälaren hänvisade till att artikelförfattaren till andra skulle ha medgett att publiceringen var illa underbyggd, något som enbart skulle kunna vara hörsägen. Detta var taget ur luften och förnekades bestämt.

NN:s påstående om att Nyheter Idag inte försökt få tag på hen stämde inte heller. Som redan redogjorts för hade mediet inga kontaktuppgifter till hen, och försöken att nå hen via partiet hade misslyckats då frågan tagits över av presstjänsten.

Medieombudsmannens bedömning

MO prövar om anmälaren utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada.

Det finns ett allmänintresse i att rapportera om påstådda motsättningar och konflikter inom ett riksdagspartis kansli, särskilt om dessa skulle orsaka att kanslichefen får lämna sin post. Som kanslichef har anmälaren en sådan ställning att hen får tåla granskning.

I artikelrubriken påstås att anmälaren blivit sparkad sedan hen givit en fejkad nazistskandal till Aftonbladet. I artikeltexten anges att anmälaren spelat med och låtsats att det varit fråga om en nazistskandal. En anonym källa spekulerar i att hen skulle ha gjort detta i något slags hämndsyfte.

Även om dessa påståenden i viss mån mildras genom att det anges att anmälaren misstänktes ligga bakom den falska nyheten är det fråga om uppgifter som är klart negativa för anmälaren och orsakar hen en skada.

Av betydelse för publicitetsskadans försvarlighet är bland annat vilka belägg tidningen haft för uppgifterna. Härvid kan noteras att MO inte tar ställning till vad som är sant eller falskt utan att prövningen i stället handlar om vilket underlag som tidningen haft för att publicera uppgifterna. Den medieetiska utgångspunkten när det gäller belägg är att ju allvarligare påståenden som görs om en person, desto tyngre underlag krävs för att det som publiceras verkligen stämmer. Påstår man att en utpekad person misstänks ha fejkat en nazistskandal samt är på väg att bli av med jobbet, krävs således solida belägg för att publicera.

Som MO uppfattat det består beläggen för att anmälaren skulle ha givit upphov till en falsk nyhet dels av uppgifter från en anonym källa, dels av att anmälaren inte ska ha uppgett till Aftonbladet att det handlade om en polsk minnesdag och alltså inte var ett uttryck för nazistsympatier.

Enligt MO går det inte att av det senare dra slutsatsen att anmälaren avsiktligt skulle ha givit upphov till vad som beskrivs som en falsk nyhet. En anonym källa, som dessutom enbart misstänkte att anmälaren på eget bevåg skapat skandalen, utgör inte heller tillräckliga belägg för påståendet. Publiceringen har således brister i detta avseende.

Enligt MO kan rubriksättningen inte förstås på annat sätt än att anmälaren fått sparken på grund av att hen ska ha fejkat en nazistskandal. I artikeln anges enbart att anmälaren, enligt den anonyma källan, var på väg att bli av med jobbet. Även i denna del finns således anledning att anmärka på tidningens belägg för de aktuella uppgifterna.

Av betydelse för bedömningen är även om anmälarens rätt till bemötande av de publicerade uppgifterna har tillgodosetts.

Nyheter Idag har uppgett att mediet inte haft några kontaktuppgifter till anmälaren och därför sökt hen via partiet, som hänvisat till presstjänsten. Detta är inget som MO finner anledning att ifrågasätta.

Mot bakgrund av uppgifternas skadliga och privata karaktär anser dock MO att det i detta fall krävs större ansträngningar än så för att anmälarens rätt till bemötande ska anses tillgodosedd. Ju allvarligare anklagelser som riktas mot en person, desto fler initiativ krävs för att ge personen möjlighet till bemötande.

Sammantaget anser MO följande. Det finns ett allmänintresse av rapportering om påstådda motsättningar och konflikter inom ett riksdagspartis kansli. Anmälaren har haft en sådan ställning att hen får tåla granskning. Dock är den aktuella publiceringens brister i fråga om belägg och bemötande sådana att mediet inte kan undgå klander.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Både anmälaren och mediet har yttrat sig i nämnden. De har sammanfattningsvis anfört följande.

Mediet:

Anmälaren har lidit viss publicitetsskada. Det är förstås aldrig roligt att bli namngiven i artiklar där ens eget agerande kan framstå som klandervärt. Men publicitetsskadan är försvarbar, inte minst av det skälet att anmälaren själv valt att – i eget namn – kommentera uppgifter om sin egen medarbetare till Sveriges största kvällstidning. Eftersom hen valde att träda fram offentligt får hen också finna sig i att bli granskad offentligt.

Anmälaren:

Rubriken implicerar att hen skulle ha skapat en fejkad nazistskandal. Det är en oerhört sökt och kränkande beskrivning. Artikeln i övrigt spekulerar om och antar diverse olika saker som helt enkelt inte är sanna. Dessa saker har också senare plockats upp av andra media och på det sättet fortsätter publiceringen att skapa en oerhörd skada. Mediet har heller inte gjort försök att få tag på hen för kommentarer.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Nyheter Idag för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit Johan Danelius, ordförande, Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Mikael Rothsten utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Robert Hårdh, Johan Trouvé och Laura Hartman, representerande allmänheten.