Brott som begås i samhället har ett stort allmänintresse och det är en ett mediums uppgift att rapportera om sådana frågor. Anmälaren är inte utpekad på ett sådant sätt att det kan leda till klander.
Nyheter24, dnr. 25844, exp. nr. 19/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Nyheter24.
Genom beslut den 12 januari 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Nyheter24.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält nedanstående publiceringar gjorda på sajten Nyheter24.
• AA [namn angivet] har ny stalker – ”Vad är det för fel på män?” publicerad den 26 november 2025 (artikel 1)
• Kan AA:s stalker få rätt? Experten svarar, publicerad den 10 december 2025 (artikel 2)
• AA:s stalker ute från fängelse – första orden, publicerad den 10 december 2025 (artikel 3)
Vad mediet publicerade
Artikel 1
Ingressen
”Det var tidigare i veckan som entreprenören AA valde att berätta vad som hände henne när hon kom hem. ’Vad är det för fel på er män?’, frågar hon sig nu.”
Brödtexten
”I mitten av september landade domen. En XX-årig man, född 19XX i Y [plats angiven], dömdes till fängelse efter att ha stalkat influencern AA. Under utredningen kring mannen och de brott han utsatte AA för så framkom det flera otäcka detaljer.
Mannen hade bland annat skickat hundratals meddelanden, sökt upp AA utanför hennes hem och kontor samt utsatt henne för sexuellt ofredande. Han kontaktade även hennes vänner, bekanta och familjemedlemmar.
Den man som stalkade AA har dömts flera gånger tidigare, bland annat för att ha misshandlat sin ex-flickvän genom att dunka hennes huvud i golvet och sparka henne i både magen och ryggen. Flera olika kvinnor har genom åren fått besöksförbud utfärdade mot stalkern.
AA:s stalker växte upp i en trasig familj, som präglades av pappans våld mot mamman. Något som kulminerade i att pappan i början av 2000-talet dömdes för att ha knivhuggit sin ex-fru – alltså stalkerns mamma – till döds.
Pappan dömdes till livstids fängelse och avtjänade sitt straff på anstalten Z fram till sin död hösten 2024.
Stalkern överklagade sin dom och hoppades på att bli helt frikänd. Men så blev det inte. Istället så fastslog Svea hovrätt domen, och stalkern förblir bakom lås och bom, rapporterade Aftonbladet.
AA, som befunnit sig i rampljuset sedan barnsben, är kanske en av Sveriges mest kända kvinnor.
Hon är ständigt återkommande i realityserien BB, har miljontals följare på Instagram och en megasuccé i form av CC. Utöver det så har AA tidigare varit programledare för en egen talkshow.
Men kändisskapet kommer med en stor baksida. Nämligen flera stalkers som söker upp henne i hennes hem – något som AA nu råkat ut för igen.
På sociala medier delade AA i veckan en oroväckande uppdatering, filmad från ett trapphus.
’Ännu en man som väntade på mig när jag kom hem nu…Vad är det för fel på er män’, skrev AA.
Så obehagligt – vi hoppas att AA polisanmälde händelsen!”
Övrigt
I artikeln förekom en blurrad bild på anmälaren. Att inlägg från hans sociala medie-konto förekom också, men ingen person syntes på bild.
Artikel 2
Texten handlade om att AA:s stalker hade avtjänat det fängelsestraff han dömts till. Nu planerade han att ta sitt fall till Europadomstolen. Mediet hade intervjuat en expert, advokaten Adam Borg, som redde ut vilka förutsättningar som fanns för att driva målet vidare. Till texten publicerades ett inlägg från Instagram där anmälaren bland annat skrev att han var oskyldig och skulle driva målet till Högsta domstolen och Europadomstolen. Inlägget var blurrat så att ingen person syntes på bilden.
Artikel 3
Ingressen
”I flera månader stalkade XX-åringen AA, och i augusti dömdes han till fängelse. Nu är mannen ute igen – och på sociala medier skriver mannen om hur han ser på anklagelserna.”
Brödtexten
”I maj tidigare i år greps en XX-årig man under stor dramatik i sitt hem utanför D-ort. Dörren fick brytas upp av insatsstyrkan och mannen kunde sedan plockas in. Han var misstänkt för att under en längre tid ha utsatt entreprenören AA för olaga förföljelse.
I förundersökningsprotokollet som Nyheter24 tagit del av så framgår det att han bland annat skickat hundratals meddelanden samt sökte upp henne både utanför hennes hem och kontor. Han har också utsatt henne för sexuellt ofredande.
Sommaren fick stalkern spendera på X-häktet, och domen mot mannen föll den 22 augusti. Då stod det klart att mannen döms till fem månaders fängelse för stalkingen av AA, men då han suttit häktad så pass länge så behöver han bara sitta ungefär två veckor i fängelse för stalkingen, har Expressen rapporterat.
Utöver det så har mannen dömts för en tidigare misshandel, vilket resulterade i ytterligare fyra månaders fängelse.
I veckan frigavs XX-åringen, och i en serie inlägg på Instagram skriver mannen att han är oskyldig. Han kallar anklagelserna mot honom för ’falska’ och skriver att han kommer att bevisa sin oskuld.
Han skriver vidare att han nu kommer att skicka in en klagan över domvilla till Högsta domstolen och därefter en klagan till Europadomstolen.”
Övrigt
Till artikeln förekom en bild på anmälaren och ett av hans inlägg på Instagram. Båda var blurrade så att ingen person syntes.
Anmälan (i sammanfattning)
Anmälaren framhöll i huvudsak följande:
Artikel 1
I artikeln publicerades falska uppgifter. Nyheter24 skrev:
”Mannen hade bland annat skickat hundratals meddelanden, sökt upp AA utanför hennes kontor. Han kontaktade även hennes vänner, bekanta och familjemedlemmar.”
Åtalet omfattade 68 omnämnanden i sociala medier och inte 100-tals meddelanden. Åtalet omfattade inte att anmälaren skulle ha kontaktat familjemedlemmar, vilket han inte hade gjort.
Vidare stod:
”Den man som stalkade AA har dömts flera gånger tidigare, bland annat för att ha misshandlat sin ex-flickvän genom att dunka hennes huvud i golvet och sparka henne i både magen och ryggen”. Anmälaren hade inte dömts för en sådan påstådd gärning.
Det stod: ”AA:s stalker – son till en av Sveriges farligaste män”. Detta stämde inte.
Det förekom även gamla eller irrelevanta uppgifter som inte hade med målet att göra.
Att anmälaren var en XX-årig man, född år X i Y [plats angiven], var irrelevant. Det fanns ingen rätt att gå ut med anmälarens ursprung när han inte var en offentlig person.
Det stod också:
”AA:s stalker växte upp i en trasig familj, som präglades av pappans våld mot mamman. Något som kulminerade i att pappan i början av 2000-talet dömdes för att ha knivhuggit sin ex-fru – alltså stalkerns mamma – till döds”. Hans far var avliden varför det inte kunde anses försvarligt att gå ut med dessa uppgifter.
,Det stod också att ”Pappan dömdes till livstids fängelse och avtjänade sitt straff på anstalten Z fram till sin död hösten 20XX”.
Artikel 2
Tidningen hade inhämtat ett meddelande från anmälarens story på Instagram trots att inte något allmänintresse förelåg. Anmälaren hade begärt att det skulle raderas eller i vart fall att han skulle få yttra sig, men tidningen har inte återkommit. Syftet från tidningens sida var att förmedla till allmänheten att anmälaren inte kunde få rätt, genom ett löst uttalande från en advokat som inte var insatt i målet.
Artikel 3
Även i denna artikel förekom den felaktiga uppgiften att anmälaren hade skickat hundratals meddelanden fast åtalet omfattade 68 omnämnanden på tre månader.
Tidningen hade publicerat en bild på en story från anmälarens Instagram utan samtycke. För att få göra detta krävdes att det fanns ett allmänintresse kring personen, vilket det inte gjorde oaktat om det förelåg ett allmänintresse kring målsäganden. Anmälaren hade inte heller fått möjlighet att yttra sig eller försvara sig mot artikeln.
Medieombudsmannens bedömning
MO ska pröva om en person, som pekats ut med namn, bild eller andra identifierande uppgifter i en publicering, utsatts för en oförsvarlig skada.
Brott som begås i samhället har ett stort allmänintresse och det är mediers uppgift att rapportera om sådana frågor. I det aktuella fallet har brottsligheten riktats mot en person som verkar i offentligheten, vilket ökar allmänintresset. Generellt finns inga medieetiska invändningar mot sådan rapportering, särskilt inte om den sker utan att inblandade pekas ut inför annat än en begränsad krets.
Vad gäller just utpekandet tittar MO på de uppgifter som förekommer i själva publiceringen; vilka efterforskningar eller slagningar som går att göra i efterhand ingår inte i prövningen.
Artikel 2 och artikel 3 handlar främst om att anmälaren i det mycket uppmärksammade rättsfallet vill ta saken vidare till Europadomstolen. Anmälaren nämns inte med namn och de bilder som finns i publiceringen är ordentligt blurrade. De enda identifierande uppgifter som förekommer om honom, förutom detaljer om själva rättsfallet, är hans ålder. Anmälaren är alltså inte utpekad på ett sådant sätt att det kan leda till klander. Rätten till bemötande, som lyfts i anmälan, föreligger inte då artiklarna handlar om själva rättsfallet där dom fallit, samt hur det ska drivas vidare. Det framgår att anmälaren anser sig oskyldig till det han dömts för.
I artikel 1 går mediet längre och berättar detaljer om anmälarens bakgrund, att han är född i Y år XX, samt uppgifter om familjeförhållanden, främst gällande hans mor, far och det våldsbrott som uppges ha orsakat moderns död. Några direkt identifierande uppgifter i övrigt förekommer inte, och även i denna artikel är bilden kraftigt blurrad.
Jag kan ha förståelse för att anmälaren reagerar på att känsliga saker från hans barndom lyfts upp i artikeln. Gällande sådant bör medier vara försiktiga. Men med tanke på den brottslighet som anmälaren är dömd för, kan det medieetiskt motiveras att uppgifter om gärningspersonens bakgrund publiceras, eftersom brottet har ett stort allmänintresse och personen det gäller inte pekas ut för annat än en högst begränsad krets.
MO:s slutsats här är att anmälaren får tåla publiceringarna, givet det stora allmänintresset och ringa utpekandet.
Slutligen bör det framhållas, gällande anmälarens uppgifter om att vissa saker inte stämmer i artiklarna, att MO inte primärt tittar på vad som är sant eller falskt, utan huruvida det funnits ett underlag, eller belägg, för att publicera uppgifterna. Domar och uppgifter ur en förundersökning utgör ur ett medieetiskt perspektiv tillräckliga belägg för att göra publiceringen.
Mot bakgrund av ovanstående finner jag inte skäl att rikta klander mot Nyheter24.
Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har i nämnden sammanfattningsvis anfört följande. Även om han inte har namngetts är han identifierbar genom de uppgifter som lämnas och sammanhanget som helhet. Publiceringarna innehåller felaktiga och dåligt underbyggda uppgifter, som vållat anmälaren stor skada. Mediet har därtill publicerat detaljerade uppgifter om anmälarens familj och påstådda familjeförhållanden, som saknar direkt relevans. Denna typ av bakgrundsbeskrivningar har i praxis endast accepterats i undantagsfall och då med stor återhållsamhet.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Nyheter24.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Stefan Pettersson utsedd av Tidningsutgivarna, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Johan Trouvé, Göran Collste, Karin Johannesson och Per Lyrvall, representerande allmänheten.
Dessutom har Laura Hartman, representerande allmänheten, närvarat vid ärendets behandling.