Exp nr 9/2010 Hem & Hyra
Tidningen skrev att ett bostadsbolag hade startat en boxningsklubb vars syfte var att fånga upp ungdomar på glid. En av dessa var A, som intervjuades och utmålades som en värsting. PO uttalade att pressetiken ställer höga krav på hänsynsfullhet när det gäller publiceringar rörande barn och ungdomar. A skulle inte behöva tåla att offentligt tillskrivas epitetet värsting.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Hem & Hyra för att ha brutit mot god publicistisk sed.
__________________
Genom beslut den 3 november 2009 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Hem & Hyra till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
I nummer 8/2008 som utkom i december publicerade Hem & Hyra en artikel med rubriken Värsting blev skötsam och underrubriken Bostadsbolagets satsning på boxning gav A (förnamnet angavs) ett nytt liv.
Av ingressen framgick att ett bostadsbolag i X (orten angavs) hade startat en boxningsklubb vars syfte var att fånga upp ungdomar på glid. En av dessa ungdomar var A (förnamn och ålder angavs).
Enligt tidningen var det tack vare boxningen som A inte längre var ute varje kväll med sitt gäng. Om hon blivit arg då, skulle hon inte ha dragit sig för att slåss. Nu var det annorlunda. A intervjuades i artikeln. Hon sa att hon tidigare hade bråkat med allt och alla, men att hon med hjälp av boxningen hade blivit lugnare och kunde hantera sin ilska.
Det hela hade börjat år 2006 när bostadsbolaget (namnet angavs) upptäckt att ungdomarna i bostadsområdena inte hade någonting att göra. Ungdomarna tillfrågades om vad som skulle vara intressant och svaret var boxning. Bostads¬bolaget tänkte att om ungdomarna hade någonting att sysselsätta sig med skulle de inte vara ute och förstöra i bostadsområdena.
Material köptes in och intresserade hyresgäster fick agera tränare. A (för och efternamn angavs) var med redan från början. Hon tyckte inte att det var konstigt att bostadsbolaget startade boxningsklubb. Det kändes som om att kommunen brydde sig om ungdomarna.
I artikeln fanns också en bild på A i en boxningsring. Bildtexten löd: Boxningsklubben FBK X. A:s liv förändrades när hon började boxas för två år sedan. Då var hon ofta i slagsmål på stan. Nu lär hon sig konsten att kanalisera sina känslor.
Anmälan
A inkom genom ombud med en anmälan till Allmänhetens Pressombudsman (PO).
Anmälaren anförde att hon blivit fruktansvärt kränkt av artikeln. Citaten överrensstämde inte med vad hon sagt. Hennes uppfattning hade varit att artikeln skulle handla om boxningsklubben och inte om henne som person. Istället publicerades en förvrängd historia som utmålade henne som en värsting, bara för att hon sagt att boxningen hade gjort henne till en lugnare och mer tolerant person än hon varit innan hon började träna. Hela hennes familj kände sig kränkt och mycket ledsen över att hon utmålats som en ungdom utan bra familjeförhållanden och bra vänner – något hon alltid haft.
Tidningens yttrande
Hem & Hyra beklagade att anmälaren kände sig ledsen över publiceringen av intervjun med henne. Artikeln handlade om samarbetet mellan bostadsbolag och boxningsklubb och vad det kunde betyda för ungdomar. Avsikten hade varit att lyfta fram anmälarens positiva utveckling som ett gott exempel.
Tidningen hade varit tydlig med att artikeln skulle ha en boendevinkling och handla om ungdomarna och vad boxningen betydde för dem. Vad anmälaren berättade för reportern, fanns dokumenterat och vittnade om anmälarens mognad och insikt om hennes egen utveckling.
När artikeln publicerades fick tidningen kännedom om att anmälarens pappa tagit illa vid sig av publiciteten. Tidningen hade dock inte lyckats få tag på pappan och han hade inte kontaktat tidningen. När tidningen sedan fått kännedom om PO-anmälan kontaktades anmälaren av reportern och det hela hade slutat med att hon sagt att hon kunde tänka sig att dra tillbaka sin anmälan mot en överenskommelse om en ekonomisk ersättning.
Den ansvariga utgivaren var ledsen över hur anmälaren upplevt artikeln. Hon ansåg dock inte att den hade skadat henne utan tvärtom visat på en positiv utvecklingslinje och lyft fram henne som en mogen person som övervunnit svårigheter och nu var på rätt väg.
Tidningen sade också att artikeln inte skulle läggas ut på nätet eftersom den PO-anmälts.
Anmälarens kommentar
Anmälaren vidhöll vad hon tidigare anfört och utvecklade sin talan. I skrivelsen till PO förklarade ombudet, tillika anmälarens boxningstränare, hur det gått till när tidningen kontaktat klubben för att göra reportaget.
Tidningen hade förespeglat att reportaget skulle handla om boxningsklubben. Tränaren hade sagt att reporten kunde prata med A eftersom hon varit med från början och han var ganska ny som tränare. Han hade därefter låtit A tala i enrum med reportern, som efter intervjuns slut tagit några bilder av A i boxningsringen. Besvikelsen var stor när klubbmedlemmarna och anmälaren läste vad som publicerats. Det hade inte skrivits något om klubben som sådan och reportaget var förödande för anmälaren och innehöll uttalanden som hon förnekade.
Det var vidare helt fel att A hade gjort en anmälan för ekonomisk vinst. Ombudet skrev att det antagligen varit hans fel att A hade uttryckt sig på det sätt som tidningen skrivit i yttrandet till PO. Anledningen var att A hade frågat honom om vad som kunde hända när man gjorde en anmälan till PO. Han svarade att han inte visste men att det säkert skulle tas in en dementi i tidningen och att hon eventuellt skulle få någon form av skadestånd.
Yttrandet avslutades med att anmälaren var tacksam över att artikeln inte hade publicerats på internet.
PO:s bedömning
Frågor som rör ungdomar och deras fritidsysselsättning har ett givet allmänintresse. Pressetiken ställer emellertid höga krav på hänsynsfullhet när det gäller publiceringar rörande barn och ungdomar.
PO prövar om enskilda blivit utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i pressen. Av vad som framkommit går meningarna isär om vad som egentligen sades under intervjun med anmälaren och vad artikeln skulle handla om. Emellertid kan jag konstatera att oavsett vad som sades har anmälaren utmålats som en värsting, både genom rubriken men också i artikeltexten.
Värsting är ett uttryck som oftast används om ungdomar som anses allmänt oregerliga eller som begår brott, till och med grova brott. Enligt min upp-fattning ska inte anmälaren behöva tåla att offentligt bli tillskriven epitetet värsting. Min bedömning är således att hon orsakats en oförsvarlig publicitetsskada.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Hem & Hyra har anfört bl.a. följande. Anmälaren, som vid intervjutillfället var myndig, var helt införstådd med syftet med intervjun och hon svarade öppet och rakt varför hon var så nöjd med boxningsklubben i bostadsområdet. Artikelns innehåll är inte sådant att det är drabbande för anmälaren. Tvärtom ger artikeln en positiv bild av henne. Frågan om Hem & Hyra har brutit mot de pressetiska reglerna ska prövas med hänsyn till intervjusituationen, artikelns innehåll och det intryck artikeln ger vid en normal läsning. Då kan det inte vara fråga om att publiceringen orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada eller att publiceringen på annat sätt strider mot de pressetiska reglerna.
Anmälaren har anfört bl.a. följande. Att utmåla en ungdom för att vara värsting är mycket kränkande. Detta har anmälaren också fått erfara från sina kamrater och sin familj.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.