Exp nr 83/2007 Östersunds-Posten
En namngiven instruktör i en brukshundsklubb fick genom en insändare personifiera en verksamhet som påstods bestå i att systematiskt slå och sparka hundar, något som anmälaren ställde sig främmande inför.
Publiceringen
Den 4 september 2006 publicerade Östersunds-Posten i sin nätupplaga en insändare med rubriken Stackars försvarsmaktshundar! Insändaren var en reaktion på en nyhetsartikel införd samma dag i Östersunds-Postens papperstidning. Nyhetstexten i papperstidningen hade rubriken Akut brist på hundar till försvarsmakten och handlade om att en namngiven brukshundsklubb hade arrangerat en kurs för utbildning av försvarsmaktshundar. I artikeln intervjuades en instruktör om vilka egenskaper som krävdes för att en hund skulle vara lämplig för utbildning. Instruktören namngavs både i artikeln och insändaren. Insändaren, som var anonym, hade skrivits av en medlem i klubben som var “innerligt trött på att A. (en person som namngavs) och de få andra [?] inte kunde hantera sina hundar bättre”. Enligt medlemmen fick hundarna utstå sparkar, slag och annan bestraffning under utbildningen. Om någon hund reagerade mot denna “hemska hantering så sparkar och slår de bara ännu mera på den”.
Anmälan
Insändaren anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av den namn-givna instruktören, här kallad A. A. hade via bekanta fått kännedom om insändaren och kände sig utpekad och kränkt. A. ansåg sig anklagad av insändaren för djurmisshandel och hade polisanmält tidningen för förtal. A. ställde sig helt främmande till de metoder som insändarskribenten påstod hade använts. A. sa även att tidningens ansvarige utgivare hade ombetts att ta bort namnet från insändaren.
Tidningens yttrande
Östersunds-Posten anförde att namnet i insändaren hade hämtats från den tidigare publicerade artikeln som ett exempel av insändarskribenten. Den ansvarige utgivaren hade själv läst insändaren och ansåg att den låg inom ramen för de pressetiska reglerna, anmälaren anklagades inte för djurmisshandel i insändaren. Tidningen upplyste också om att innehållet i denna typ av artikelkommentar vanligtvis redigerades mycket sparsamt. Tidningen hade tagit bort anmälarens namn när det önskemålet hade förts fram.
Anmälarens kommentar
Anmälaren vidhöll att publiceringen var kränkande. A. hade fått ta emot ett stort antal samtal på grund av insändaren och befarade också att rekryteringen till hundutbildningen skulle påverkas. A. ansåg bland annat att publiceringen borde ha föregåtts av en kontakt fråntidningen.
PO:s bedömning
I beslut den 25 juni 2007 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering.
Syftet med insändare är att läsarna skall kunna uttrycka sina åsikter i olika frågor. Därav följer att det på insändarsidor måste vara högt i tak. Jag konstaterar dock att den framförda kritiken var hård och att namn-publiceringen innebar ett utpekande av anmälaren.
Även om kritiken var allmänt riktad mot försvarsmaktens sätt att uppfostra hundar fick anmälaren i insändaren personifiera verksamheten som påstods (bestå i att) systematiskt slå och sparka hundar, metoder som anmälaren ställde sig främmande inför. Visserligen torde läsarna ha uppfattat att insändaren var känsloladdat skriven, inte desto mindre kan de påstådda handlingarna i många fall anses utgöra brott.
Min samlade bedömning blir därför att publiceringen innebar en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren. Det var i sammanhanget bra att tidningen tog bort anmälarens namn från insändaren men inte tillräckligt för att tidningen skall undgå pressetiskt klander.
Tidningens yttrande till Pressens Opinionsnämnd m.m.
Tidningen anförde. Anmälan gällde en artikelkommentar i nätupplagan i direkt anslutning till nyhetstexten. Det är väl att jämställa med en insändare, dock med en mycket mindre närmare koppling till ursprungstexten. Därför var inte heller namnpublicering eller inte avgörande – anmälaren var ju ändå lätt att identifiera med hjälp av nyhetstexten i direkt anslutning till kommentaren. Namnet togs bort. Artikelkommentaren innehöll inte anklagelse om brott.
A. fick del av tidningens yttrande.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd finner på de skäl PO anfört att A. genom namnpubliceringen utsatts för en publicitetsskada som hon inte skall behöva tåla. Tidningen har härigenom åsidosatt god publicistisk sed.