Piteå-Tidningen, exp. nr. 21/2021, dnr. 21003
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Piteå-Tidningen.
Genom beslut den 19 februari 2021 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Piteå-Tidningen.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot en publicering av Piteå-Tidningen. Artikeln publicerades i den tryckta upplagan och på pt.se den 29 december 2020 och hade rubriken Barnläkare om bisysslan: “Det är clearat med min chef”. På den tryckta upplagans förstasida löd rubriken Extraknäck för över 900 000.
Vad Piteå-Tidningen publicerade
Vid sidan av en heltidsanställning hos regionen drev NN [titel och namn angivna] Bolaget X [företagsnamn angivet]. Ett bolag som hade omsatt nästan 920 000 kronor det senaste räkenskapsåret.
Bolaget X:s verksamhet var, enligt årsredovisningen, “hälso- och sjukvård, skolhälsovård, konsultverksamhet inom hälsovård, pedagogisk handledning och därmed förenlig verksamhet”. Köpare var kommunerna Piteå, Arvidsjaur och Luleå.
NN berättade att han därtill undervisade på vårdutbildningarna på [lärosäte angivet].
Sedan 2019 jobbade han heltid åt Region Norrbotten, med en månadslön som förra året legat på 80 300 kronor.
“– Då har jag av förklarliga skäl inte hunnit med att jobba så mycket i egen firma. Då har jag haft kollegor som har hoppat in och jobbat som skolläkare“, sa NN.
På frågan om han hade anställda svarade han:
” – Nej, jag har inte anställda utan de har egna firmor som fakturerar min firma. I [ort angiven], till exempel, är vi sex skolläkare som delar på det. Jag hinner ju inte med allting själv.”
Bolaget X lämnade en aktieutdelning på 100 000 kronor för år 2019. Därtill drev NN även handelsbolaget Y [företagsnamn angivet] och den enskilda firman Z [företagsnamn angivet]. Den senare hade redovisat drygt 8 000 kronor i överskott av aktiv näringsverksamhet förra året.
” – Jag har inte haft någon verksamhet i handelsbolaget och i den enskilda firman är det ytterst lite, i samma bransch som aktiebolaget“, sa NN.
Trots att bolagen saknades i regionens förteckning över bisysslor, och att inga bisysslor nämndes i personakten, menade NN att transparensen kring hans bisysslor var god:
” – Det där är clearat med min chef sedan länge. Jag har sagt vad jag jobbar med och vilka olika uppdrag jag har haft“.
Han var däremot osäker på om chefen visste bolagens namn. Det hade mer varit så att när de pratat om bisysslorna så hade han sagt “det här håller jag på med” via min firma, uppgav NN. Han såg inte någon konflikt mellan bolagsengagemangen och anställningen hos regionen.
” – Vi har flera samtal under årets gång där man tittar över och planerar den dagliga verksamheten på jobbet och om jag då är borta någon gång för att jobba i egen firma så är ju det planerat innan“, sa NN.
Anmälan
Piteå-Tidningens artikelserie om bristerna i regionens registrering av anställdas bisysslor är i grunden positiv. Du (NN – nämndens anmärkning) har ställt upp på intervju och berättat om dina bisysslor och att du har fått dem godkända av din chef. Det ligger på någon annans bord att registrera uppgifterna.
Trots detta har tidningen valt att på förstasidan och på ett dubbelt uppslag i tidningen sätta ut namn och bild på dig, samt rapportera om din lön, omsättning, utdelning från eget bolag och anställningsförhållande.
Publiceringen, med dess missvisande och delvis felaktiga uppgifter, rubricering och omfattning, var djupt kränkande för dig.
Nyhetsvärdet står enligt din uppfattning inte i rimlig proportion till kränkningen. Du är varken en offentlig person eller en makthavare. Du anser att artiklarna, på osaklig grund, har givit allmänheten en negativ bild av dig och din verksamhet.
Det stämmer inte att du tjänat 900 000 kronor extra, samtidigt som du varit anställd hos regionen, vilket rubriken på förstasidan ger sken av. Artikeln ger därtill en felaktig bild av att du arbetat heltid åt regionen under hela 2019. Under delar av året arbetade du deltid, utan fast anställning. Under en annan del av året hade du ingen anställning alls. Det är först från januari 2020 du varit heltidsanställd. Därför har du numera mycket begränsad möjlighet att ha uppdrag vid sidan av. Uppgifterna om din inkomst har hur som helst inget allmänintresse enligt din mening.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen prövar om du har lidit en oförsvarlig publicitetsskada. En sådan skada förutsätter dels ett utpekande, dels att nedsättande eller negativa uppgifter om dig har publicerats, utan att det kan anses vara försvarligt.
Frågor som gäller förutsättningarna för läkares yrkesutövning har ett allmänintresse, eftersom det kan få mycket negativa konsekvenser för patienterna om en läkare är oskicklig. Artikeln har handlat om en sådan fråga.
Ditt yrke som läkare medför att du åtnjuter ett förtroende från patienterna. Du får därför tåla viss granskning i frågor som kan påverka förtroendet för dig.
Det har varit negativt för dig att tidningen gett intryck av att du haft stora inkomster genom ditt bolag, samtidigt som du arbetat åt regionen. I rubriken på tidningens förstasida beskrevs inkomsterna som ett “extraknäck för över 900 000”. Det antydde att du inte varit till fullo engagerad i ditt jobb på regionen.
Tidningen har tagit del av årsredovisning och deklaration för de aktuella bolagen, samt regionens förteckning över bisysslor. Därmed har tidningen haft underlag för uppgifterna.
Du har fått utrymme att i artikeln bemöta uppgifterna. Även om artikeln inte återgivit alla aspekter av situationen på det sätt du skulle ha önskat, har du kunnat
förklara hur du varit aktiv i de olika verksamheterna. Detta har nyanserat bilden och minskat den skada publiceringen orsakat dig.
Det är förståeligt att du har reagerat på artikeln. Den skada du drabbats av utgör dock inte en oförsvarlig publicitetsskada. Det finns därmed inte grund för medieetiskt klander av tidningen. Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s avskrivningsbeslut och bland annat anfört att media har ett ansvar att inte på osaklig grund publicera uppgifter som riskerar att skada allmänhetens förtroende för sjukvården och i detta fall en enskild läkare. Anmälaren har inte beretts tillfälle till genmäle utan tidningen har tvärtom ifrågasatt anmälarens påpekanden om felaktigheter i publiceringen. Rubriksättningen på förstasidan, namn och bild på dubbelt uppslag i tidningen motiveras inte av nyhetsvärdet av de faktiska förhållandena.
Tidningen har bland annat anfört följande. Att berätta hur systemet med bisysslor fungerar och ge exempel på det genom att berätta om olika bolag, är en given del av medias uppgift: När det gäller läkares yrkesutövning har det ett generellt allmänintresse eftersom patienter kan drabbas av negativa konsekvenser. Tidningen anser att den har underlag för de uppgifter den publicerat via regionens förteckning över bisysslor och genom årsredovisning och deklaration för anmälarens bolag. Anmälaren har även i artikeln kunnat förklara och nyansera bilden.
Anmälaren menar att Piteå-Tidningen har varit vårdslös med sanningen, och när faktafel påpekats valt att hålla fast vid sina tolkningar istället för att göra rättelser.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Piteå-Tidningen.
———-
Tomas Brytting, Lisa Sennerby Forsse, Annika Levin, Filippa Bergin och Johan Trouvé var av skiljaktig mening och anförde följande.
Vi finner att tidningen har åsidosatt god publicistisk sed i beskrivningen av anmälarens bisysslor och därigenom orsakat anmälaren oförsvarlig förtroendeskada. Detta genom att 1) rubriken är gravt missvisande i förhållande till de verkliga omständigheterna och till innehållet i artikeln, 2) tidningens påståenden om arbetsförhållanden är felaktiga och 3) anmälaren har inte givits möjlighet till genmäle.