Publicering gav intryck av att en person fortfarande satt i fängelse

september 6 2011


OBS! Anmälarens fru ringde den 16 september 2011 och avböjde publicering på vår hemsida och även i Aftonbladet. Därför har denna publicering åtkomstnivå Special (se till höger), vilket innebär att endast admin kan se den.

Exp nr 74/2011, Aftonbladet, 2011-09-06


Artikeln handlade om brottslighet som styrs från fängelser. Anmälaren satt vid tidpunkten för publiceringen inte i fängelse och hade inte gjort det sedan 2006. Förstasidans och insidesartikelns rubriker tillsammans med publiceringen av namn och bild på anmälaren gav intrycket av att denne fortfarande satt i fängelse. Anmälaren drabbades därigenom av en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen klandrades för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

__________

Genom beslut den 24 mars 2011 avskrev Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Aftonbladet.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 27 juni 2010 hade Aftonbladet på förstasidan rubriken Fängelsemaffian – De styr brotten inifrån, Mutar personal, Värvar nya medlemmar, Har agenter. Där fanns också ett antal porträttbilder varav ett var på X (namnet angavs), 40. Artikeln fanns även samma dag på aftonbladet.se.

Inne i tidningen under vinjetten Aftonbladet granskar fängelsegängen var huvudrubriken De styr från fängelset. Vid underrubriken Gängen värvar medlemmar – inlåsta rapporterade tidningen att antalet gäng på landets anstalter ökade. Gängen värvade i maktens korridorer och den organiserade brottsligheten styrdes med hjälp av korrumperade myndighetsanställda. Genom att värvamänniskor med maktposition i samhället lyckades gängen styra sin verksamhet och planera brott inifrån fängelserna. Antalet kriminella gäng på anstalterna ökade. Samtidigt blev det fler missbrukare, fler med låg utbildningsnivå, fler som var psykiskt störda och fler som var aggressiva. Målet var att inga kriminella aktiviteter skulle initieras från anstalterna. – Men man hittar hela tiden nya sätt att bedra oss, sade Christer Isaksson, säkerhetschef på Kriminalvårdens huvudkontor. Kriminalvården hade svarat med ökade säkerhetsarrangemang. Ofta arbetade gängen, precis som polisen, med egna infiltratörer. Det kunde vara revisorer som snyggade till siffror eller advokater som förde in och ut information.

Under rubriken – Många kriminella är vana att bli svikna intervjuades Jonas Bergdahl om varför han startat gänget Crime Inc Sweden på anstalten. Han blev så jävla förbannad när han tänkte på hur kriminalvården fungerade. I många fall kom man in som en någorlunda hederlig person men du kommer ut som kriminell, sade han.

I anslutning till överskriften Fängelsegängen fanns porträttbilder på gängens ledare, däribland X, 40 som angavs vara ledare för Brödraskapet. Brödraskapet var ett utpräglat fängelsegäng. X hade en tid haft en oklar position i gänget. Nu var han enligt polisen åter ledare. Han hade tidigare varit en av extremhögerns största profiler och var tidigare dömd för misshandel, grov misshandel och olaga vapeninnehav.

Anmälan

X anmälde Aftonbladet till PO. Han anförde följande:

Tidningen hade återkommande publicerat hans namn och bild på förstasidan och inne i tidningen utan någon som helst substans. Han anklagades för att styra all möjlig brottslighet i landet. Det var ren lögn och lågt av tidningen att göra så.

Anmälaren satt inte i fängelse och hade inte gjort det sedan maj 2006. Han styrde inte över någon brottslighet och hade inte mutat fängelsepersonal. Han hade inga ”agenter” och var inte ledare för Brödraskapet (BSK) och hade aldrig varit det.

Om anmälaren vore ledare för BSK skulle han stå för det. Hans position i gänget hade aldrig varit oklar. Han var Sergeant at arms i BSK 2001-2004. Denna funktion avskaffades i september 2006. Han var medlem i BSK men hade inte haft något ansvar inom klubben sedan 2004. Anmälaren hade heller inte varit en av extremhögerns största profiler. För 17-20 år sedan hade han tillhört eller varit i kontakt med organisationer som kunde betecknas som högerextrema men hade efter 1993 inte varit medlem i någon sådan organisation.

Tidningen hade inte kontaktat honom för en kommentar och som vanligt hänvisades till anonyma poliser. Anmälaren menade att polisen alltid hade en egen agenda och ett klart syfte med de uppgifter som lämnades. Bara för att en uppgift kom från polisen behövde den inte vara sann. Det märkliga var att tidningen inte kontrollerade informationen. Anmälaren tillade också att vissa poliser hyste ett personligt agg mot honom och hade ett intresse av att skada honom och hans familj.

Polisen visste mycket väl att han inte var ledare för Brödraskapet. President för BSK sedan vintern 2009 var Branimir ”Branko” Banic. Han efterträdde Pasi Kopra. Roger ”Bulten” Modig var numera vice president. Detta var fakta som lätt hade kunnat kontrolleras.

Tidningens yttrande

Aftonbladet svarade att artikeln handlade om det växande problemet med att en alltstörre del av brottsligheten i Sverige styrdes från fängelserna. Till artikeln publicerades korta faktarutor om några av fängelsegängen, bl a Brödraskapet.

Tidningen anförde att det inte påståtts att anmälaren satt i fängelse. Detvar väl känt att han frigivits 2006. Enligt synnerligen initierade källor hade anmälaren på senare tid haft en oklar position i gänget men var nu enligt polisen åter ledare.

År 2007 utkom boken Svensk maffia i vilken det uppgivits att anmälaren haft en central roll i Brödraskapet. Tidningen citerade boken: ”X
har däremot stannat kvar och betraktades av polisen som grupperingens samlade kraft våren 2007″. I slutet av 2008 hade tidningen publicerat uppgifter om att anmälaren hade en central roll inom BSK. Uppgiften kom från rättsväsendet. Aftonbladet hade inte påstått att anmälaren mutat fängelsepersonal eller att han hade agenter.

I början av 1990-talet var X en av Sveriges mest tongivande nazister. Han var bl a med i en högerextrem organisation och hade skrivit artiklar i Svenska motståndsrörelsens tidning, Folktribunen, under 1997/1998.

Anmälarens kommentar

Anmälaren vidhöll vad han tidigare anfört och utvecklade sin talan. Artikeln handlade i allra högsta grad om honom. Att tidningen skrivit ”de” styr brotten, har agenter, mutar personal osv. kundes tas som intäkt för att det bl a var han som avsågs. Om tidningen inte syftade på honom när den skrev ”de” undrade han vem som i så fall åsyftades. Människor i hans omgivning hade uppfattat det som att tidningen hade avsett de personer vars namn och bild publicerats i artikeln och bland dem anmälaren.

Anmälaren var inte president eller ledare för Brödraskapet. Han hade ingen central roll i Brödraskapet och hade inte haft någon ansvarsroll sedan 2004. Han tillhörde en lokalavdelning i Brödraskapet men var bara en medlem bland många andra.

Vidare förtydligade anmälaren att han inte haft någon kontakt med högerextrema personer på 13 år. Han var inte nazist, inte högerextrem och hade inget intresse för politik.

Anmälaren var mycket kritisk till namn- och bildpubliceringen av honom och ansåg att det inte fanns något allmänintresse av uppgifterna.

PO:s bedömning

Rapportering om gängbildning och kriminalitet i svenska fängelser har ett stort allmänintresse.

Anmälaren har främst kritiserat att han pekats ut som ledare för Brödraskapet och att tidningen mot bakgrund av artikeltexten låtit förstå att han tillhör den så kallade fängelsemaffian och att han är en av dem som bl a styr brott inifrån anstalterna. Han har även riktat klagomål mot att tidningen skrivit om hans bakgrund i högerextrema kretsar.

Vad PO har att pröva är om publiceringen har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.

Ledare för gäng som Brödraskapet får tåla publicitet. Vidare har gärningar som dessa ledare tidigare företagit allmänintresse, även om händelserna ligger långt tillbaka i tiden. Av handlingarna i ärendet går det inte att dra någon absolut slutsats om anmälarens roll i Brödraskapet. Läget för hans del är oklart och det kan därför diskuteras om återpubliceringen av uppgifter om honom, i synnerhet de som ligger långt tillbaka i tiden, var motiverad.

Mot bakgrund av anmälarens omvittnade aktiviteter i Brödraskapet och i högerextrema sammanhang i ett relativt nära förflutet var Aftonbladets uppgifter dock inte ägnade att vålla denne en oförsvarlig publicitetsskada. Om någon uppgift var uppenbart felaktig kunde anmälaren ha begärt rättelse eller genmäle hos tidningen. Jag saknar anledning att tro att Aftonbladet hade vägrat anmälaren en saklig uppföljande publicering.

Mot ovan tecknade bakgrund finns inte tillräckliga skäl att klandra Aftonbladet för brott av god publicistisk sed. Ärendet avskrivs.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Anmälaren har överklagat PO:s avskrivningsbeslut. Han har vidhållit sin kritik och därutöver anfört bl.a. följande. Hans främsta invändning mot artikeln är inte att han felaktigt pekas ut som ledare för Brödraskapet, utan att Aftonbladet påstår att han sitter i fängelse, när han de facto inte gör det. PO väljer att helt ignorera denna huvudpunkt i anmälan. Publiceringen av namn och bild var inte nödvändig för att belysa allmän brottslighet i fängelserna. Brödraskapet är en laglig ideell förening för fångar och f.d. fångar. Aftonbladet har publicerat felaktiga uppgifter om honom sedan 1999. Det har aldrig kontaktat honom före en publicering eller erbjudit honom rättelse eller genmäle.

Aftonbladet hänvisar till tidningen yttrande hos PO och har därutöver anfört bl.a. följande. Artikeln handlar om att fängelsegäng styr brottslighet från fängelserna. Därav det bruk av ”de” som anmälaren vänder sig mot. Anmälaren påpekar att det hör till god publicistisk sed att ge personer som förekommer i en artikel tillfälle att bemöta kritiken. Anmälaren är välkommen att uppge telefonnummer eller mejladress så kommer han att beredas tillfälle att att bemöta eventuell kritik i framtiden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Artikeln behandlar ett ämne med stort allmänintresse, nämligen brottslighet som styrs från fängelser. Som PO anför gör anmälarens bakgrund att han får tåla viss publicitet. En given utgångspunkt är dock att publicerade uppgifter ger läsaren en korrekt bild av faktiska förhållanden. Det kan konstateras att anmälaren vid tidpunkten för artikeln inte satt i fängelse och inte heller hade gjort det sedan 2006.

Rubriken på första sidan Fängelsemaffian – De styr brotten inifrån — tillsammans med namn och bild på anmälaren ger läsaren intrycket av att anmälaren sitter i fängelse. Samma sak gäller utformningen av artikeln inne i tidningen. Huvudrubriken är där De styr från fängelset. Under rubriken Fängelsegängen finns återigen namn och bild på anmälaren. Anmälaren har härigenom förorsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Aftonbladet ska därför klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.