Resumé klandras för integritetskänsliga beskrivningar
december 19 2018
Resumé, exp. nr. 133/2018, dnr. 18089
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Resumé för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 13 juni 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Resumé till Pressens Opinionsnämnd (PON).
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Fredagen den 8 december 2017 publicerade resume.se en artikel med rubriken Anklagelser om sexuella övergrepp riktas mot NN [namn angivet].
Under torsdagsmorgonen hade NN lämnat sin tjänst på X-tidningen [namn angivet] efter bara [antal angivet] månader. Beslutet gällde med omedelbar verkan. Resumé kunde nu berätta att det fanns dolda orsaker som kunde ha påverkat händelseförloppet.
Enligt texten anklagades NN för sexuella övergrepp och trakasserier i uppropet #deadline. Tidningen hade talat med flera kvinnor, som hävdat att de själva blivit utsatta. Enligt X-tidningens vd hade anklagelserna inget med NN:s beslut att sluta att göra.
Två av kvinnorna som Resumé talat med anklagade NN för att ha drogat dem. En av kvinnorna anklagade honom för en våldtäkt som skulle ha ägt rum för drygt tio år sedan när NN var [titel angiven] på Y-tidningen [namn angivet]. Kvinnan menade att hon blivit drogad i samband med en arbetsmiddag. Efter en mycket liten mängd alkohol kände hon sig dålig och nästa minnesbild var att hon vaknat upp i en säng bredvid NN som låtit henne veta att han haft sex med henne.
Resumé citerade kvinnan anonymt:
” – Han utnyttjade sin maktställning som hög chef. Men jag förträngde den här händelsen i flera år och visste inte hur jag skulle agera eller vem jag skulle vända mig till. Jag har aldrig varit med om någon liknande medvetslöshet, varken före eller efter.”
Hon hade inte polisanmält händelsen:
” – Att man inte alltid reagerar rationellt och klokt när man utsätts för ett sådant här brott blev tydligt för mig först när jag utsattes själv. Skammen och rädslan för att inte bli trodd och förlora jobbet tog överhand.”
Ytterligare en kvinna hade [årtal angivet] anmält honom för våldtäkt och olaga frihetsberövande. NN var vid tillfället kommunikationschef för ett politiskt parti i Y län [län angivet]. Åklagaren hade senare valt att lägga ned förundersökningen. NN hade hela tiden bestämt nekat till anklagelserna.
Tidningen skrev:
“En tidigare kvinnlig kollega till NN berättar hur han under en jobbmiddag frågade hur gammal hon var.
– Han var då programchef för Företaget Y [namn angivet]. Han frågade hur gammal jag var och tyckte att det var synd att jag inte var yngre. För hade jag varit yngre så hade han ‘gärna tagit med mig hem för att knulla och bli kissad på’. Vi hade alltså känt varandra i cirka 10 minuter.”
Personer som Resumé varit i kontakt med hade beskrivit NN som en “sexmissbrukare”.
Enligt Resumés uppgifter var tidningens ledning medveten om anklagelserna, men vd:n framförde att NN bett om att få sluta och att anklagelserna inte haft någon betydelse i detta sammanhang.
Artikeln avslutades med en rättelse:
” I en tidigare version hävdade vi felaktigt att NN satt häktad [årtal angivet]. Han utreddes för våldtäkt men satt aldrig frihetsberövad.”
Den 11 december 2017 publicerade resume.se en artikel med rubriken X-tidningens vd: Har letat efter NN:s ersättare sedan i somras.
I artikeln återgavs en förkortad version av vad som publicerats den 8 december:
“På fredagen publicerade Resumé en artikel där flera kvinnor riktar anklagelser mot den förre [titel angiven] gällande sexuella övergrepp och trakasserier.”
Här fanns även en länk till den ursprungliga artikeln.
Det skulle dessutom ha funnits ett missnöje med NN:s ledarskap hos X-tidningens ägare och i ledningen.
Vd:n fick flera frågor som handlade om NN, men avstod från kommentarer. Resten av artikeln handlade om den nye [titel angiven] och X-tidningens framtid.
Anmälan
Publiceringarna anmäldes av NN. Han ansåg sig grovt förtalad. Uppgifterna i artiklarna var fullständigt falska och grundlösa. De var både grovt förtal och ett grovt brott mot god publicistisk sed.
Han återgav vittnesmålet från den kvinna som berättade att hon blivit drogad och våldtagen för drygt tio år sedan. Uppgifterna var helt falska och eftersom hon inte polisanmält honom skulle han aldrig få sin sak rättsligt prövad. Han kunde således inte frikännas från anklagelserna.
Resumé hade även skrivit att “Ytterligare en kvinna polisanmälde honom för våldtäkt och olaga frihetsberövande [årtal angivet].”. Formuleringen innebar att även någon annan kvinna skulle ha anmält honom för detta. Vilket aldrig hade skett.
Anmälan ledde till en förundersökning som lades ned eftersom det inte gick att bevisa att den misstänkte gjort sig skyldig till brott. Att återge detaljerna efter en nedlagd förundersökning var i sig ett brott mot god publicistisk sed.
Inledningsvis hade tidningen skrivit att han suttit häktad med anledning av anmälan från [årtal angivet]. Saken rättades efter att han påtalat felet, men skadan hade redan uppstått.
Det var även fel att han varit delgiven misstanke för olaga frihetsberövande.
Resumés artikel innehöll ett påstående om att personer som Resumé varit i kontakt med beskrivit honom som sexmissbrukare. NN menade att det var oerhört kränkande att bli utpekad som en sådan, och återgav en definition av begreppet sexmissbrukare.
Tidningen skrev att den upprepade gånger sökt honom för en kommentar. Han hade fått ett SMS där det stod att tidningen ville komma i kontakt med honom för “…några för dig komprometterande uppgifter inom ramen för #metoo”.
Han hade valt att avstå från att svara eftersom det under rådande medieklimat räcker med att få frågan ställd för att bli utpekad och misstänkliggjord.
När det gällde artikeln från den 11 december 2017 vände han sig såväl mot upprepningen av anklagelserna som länken som ledde till ursprungsartikeln.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin nuvarande utgivare Fredrik Svedjetun (utgivare vid publiceringen var Johan Såthe) att Resumé gjort ett omfattande researcharbete som underlag för artikeln. Tidningens journalister hade talat direkt med kvinnor som uppgivit att de blivit utsatta för trakasserier och övergrepp av NN.
X-tidningen var enligt egen utsago Sveriges största tidning. Den hade haft en hög profil under Metoo-rörelsen, bland annat gjordes huvudet på första sidan om.
För en mediegranskande tidning som Resumé var det därför relevant att berätta om de allvarliga anklagelserna mot NN. Av artikeln framgick det dessutom tydligt att det rörde sig om anklagelser och inget annat.
Det fel som funnits i den första artikeln hade korrigerats skyndsamt.
PO:s bedömning
Sexuella trakasserier och övergrepp är ett allvarligt samhällsproblem. Därför finns det inget att invända mot att Resumé valde att ta upp ämnet. När man behandlar ett ämne av detta slag är det emellertid viktigt att det sker på ett sådant sätt att enskilda inte drabbas av en oförsvarlig publicitetsskada.
För pressetiskt klander krävs att en person både är utpekad och att uppgifterna är nedsättande eller kränkande.
I det här fallet råder det ingen tvekan om att anmälaren är utpekad. Han är namngiven och flera av hans tidigare arbetsplatser är angivna i artikeln.
Den roll som anmälaren haft till dagen innan publiceringen motiverar emellertid att det redovisas att det finns anonyma anklagelser av sexuell karaktär mot honom. Särskilt då tidningen, under hans ledning, profilerat sig i #metoo.
Detta gäller emellertid inte de detaljer som tidningen avslöjar. Flera passusar går över gränsen för vad som är rimligt att publicera. Enskilda människors sexliv anses i allmänhet tillhöra en privatsfär. Särskilt integritetskänslig är följande passus:
“En av kvinnorna anklagade honom för en våldtäkt som skulle ha ägt rum för drygt tio år sedan när NN var [titel angiven] för Y-tidningen. Kvinnan menade att hon blivit drogad i samband med en arbetsmiddag. Efter en mycket liten mängd alkohol kände hon sig dålig och nästa minnesbild var att hon vaknat upp i en säng bredvid NN som låtit henne veta att han haft sex med henne.”
Och denna:
“En tidigare kvinnlig kollega till NN berättar hur han under en jobbmiddag frågade hur gammal hon var.
– Han var då programchef för Företaget Y. Han frågade hur gammal jag var och tyckte att det var synd att jag inte var yngre. För hade jag varit yngre så hade han ‘gärna tagit med mig hem för att knulla och bli kissad på’. Vi hade alltså känt varandra i cirka 10 minuter.”
Till detta kommer påståendet att NN skulle vara sexmissbrukare, enligt personer tidningen talat med.
Det är inte PO:s uppdrag att ta ställning till om uppgifterna i artikeln är sanna eller falska. PO:s uppgift är att bedöma om det som publicerats förorsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. I den bedömningen ingår emellertid att väga in de belägg tidningen presenterar för sina påståenden.
I det här fallet kan jag konstatera att anklagelserna framförs anonymt. Anonyma berättelser är en svag grund för en namnpublicering i ett nedsättande sammanhang. Orsaken är att läsarna inte kan bedöma uppgiften. När man inte vet från vem den kommer får berättelsen karaktären av andrahandsuppgift. Vem som helst kan anklaga vem som helst för vad som helst av vilka skäl som helst.
Att ange att det endast rör sig om just anklagelser, inte fastställd skuld, minskar endast marginellt skadan för anmälaren. Citat som de ovan klistrar fast på en utpekad person.
I övrigt saknas belägg för påståendena. En nedlagd förundersökning stärker inte tidningens sak. När en undersökning lagts ned är personen att betrakta som oskyldig såväl ur lagens som etikens perspektiv.
Det är bra att tidningen sökt anmälaren för en kommentar. Samtidigt skulle ett bemötande från anmälaren i mycket ringa grad minskat publicitetsskadan. Det beror på att det knappast är möjligt att försvara sig mot anonyma anklagelser av det slag som framförs i artikeln.
Trots att anmälaren haft rollen som [titel angiven] för X-tidningen till dagen innan publiceringen, har de integritetskänsliga beskrivningarna från anonyma personer förorsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada. För det talar även att uppgifterna i övrigt saknar tillräckliga belägg och därmed är mycket svåra att försvara sig mot.
För denna skada bör tidningen klandras för brott mot god publicistisk sed.
Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Varken tidningen eller anmälaren har yttrat sig i sak i nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
PO uttalar i sitt beslut att när en förundersökning har lagts ned är personen att betrakta som oskyldig såväl ur lagens som etikens perspektiv. Nämnden vill framhålla att det inte alltid är möjligt att jämställa rättsliga och pressetiska bedömningar. I de pressetiska publicitetsreglerna anges att man ska tänka på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger.