Resumé klandras för namnpublicering
november 8 2018
Resumé, exp. nr. 120/2018, dnr. 18060
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Resumé för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 18 maj 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Resumé till Pressens Opinionsnämnd (PON).
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Den 24 november 2017 publicerade webbplatsen resume.se en artikel med rubriken XX [namn angivet]: Därför outade jag Fredrik Virtanen.
Artikeln var en längre intervju med XX om bland annat Instagraminlägget där hon namngav Fredrik Virtanen, om #metoo-rörelsen och sociala medier.
I ingressen stod att XX i oktober hade gått ut med Fredrik Virtanens namn på Instagram. Aftonbladetprofilen som hon anklagade för våldtäkt. Inlägget blev starten på en våg av anklagelser om sexuella övergrepp mot svenska män i uppburna positioner. För Resumé berättade XX om beslutet, försöken att tysta ner henne och sin hårda kritik mot Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén.
Det tog frilansskribenten, komikern och aktivisten XX fem år att polisanmäla Fredrik Virtanen för våldtäkt. Förundersökningen lades ner. När hon hade skrivit om händelsen i efterhand hade hennes berättelse ifrågasatts. Inte sällan av kvinnor.
XX hade i oktober 2017 följt rapporteringen om Harvey Weinstein. Kvinnornas berättelser hade gjort intryck på henne. Hon förstod någonstans att saker skulle komma att förändras. Hon pratade med människor i sin närhet, alltifrån jurister till sin man. Hon tog ett beslut. Måndagen den 16 oktober publicerade hon ett inlägg på Instagram där Fredrik Virtanen namngavs som den man som hon hade anklagat för våldtäkt i flera år.
(Nedan följer delar av intervjun som är av pressetisk betydelse, PO:s anm.)
” – Den här personen jobbar kvar. Det är ett maktmissbruk. Mitt mål var inte att få blickarna riktade mot mig och bli det unika offret. Men jag har en priviligierad position, många följare och en viss makt. Jag har blivit äldre och har ett bra liv. Jag kände en skyldighet gentemot andra kvinnor som utsatts av den här mannen, som inte har samma plattform som jag. För deras skull kunde jag inte motivera att hålla tyst.”
Har du funderat på att gå ut med hans namn tidigare?
” – Ja, men jag har blivit hotad och tystad. Det har varit smutsiga metoder, som i ett filmmanus.”
Vem har försökt tysta dig?
” – Hans dåvarande juridiska ombud som jobbade på uppdrag av Schibsted* har ringt upp mina arbetsgivare. Det har skett på ett väldigt smart och utstuderat sätt.”
(I slutet av artikeln stod följande: “ *Resumé har sökt juristen som arbetade för Aftonbladets räkning och ska ha ringt upp XX:s arbetsgivare i samband med att polisanmälan mot Fredrik Virtanen upprättades, utan framgång.”, PO:s anm.)
Har juristen hört av sig de senaste veckorna?
“- Nej, nu ger man väl sig på dem som är lättare att ge sig på. Men jag läste på ganska mycket kring hur det funkar. Enligt min sammanvägda bild är det en liten risk att bli förtalsdömd, delvis på grund av att han är en offentlig person.”
Det här är prövat rättsligt. Ändå bedömer du det som en liten risk att bli dömd för förtal?
” – Ja, det blir aldrig ett allmänt åtal. Det blir ett mål han måste driva själv.”
” – Det här var också ett politiskt inlägg. Vi har ett samhälle som sviker kvinnor. Rättsstaten fungerar inte när polisen bara några veckor innan #metoo säger att de inte har resurser att hantera antalet sexualbrott.”
Oavsett vad Fredrik Virtanen har gjort, tänkte du någon gång på den publicitetsskada som eventuellt kan drabba hans familj, hans fru och barn, innan du skrev hans namn?
” – Jag förstår din fråga. Men det har vi fått höra i många år. Självklart tänkte jag på hans barn, men jag kom fram till att den som borde ha tänkt på dem var Fredrik Virtanen själv. Jag tycker självklart jättesynd om hans fru och barn, ingen skuld på dem. Men hur ska jag ta hänsyn till det? Det här är också ett dilemma. Syftet för mig var inte att hämnas. Det handlade om att stoppa ett beteende och namnge honom som en insats för de kvinnor som inte har samma möjligheter.”
Hur tycker du att medierna har hanterat namngivningarna?
” – Det sker ett paradigmskifte mellan sociala medier och gammelmedier. Det är klart att de traditionella medierna har en särställning hos den äldre publiken. Men att mitt inlägg där jag outade Fredrik Virtanen har fått fler sidvisningar än vad många stora nyhetssidor får på en dag är också ett tecken på att makten har förflyttats. Det var intressant att se hur tidningarna stod med brallorna nere och inte visste hur de skulle hantera pressetiken. Det är bara att titta på hur inkonsekvent Aftonbladet hanterade sin egen rapportering om Fredrik Virtanen.”
Vad tror du hade hänt om inte du och YY [namn angivet] hade outat Fredrik Virtanen respektive Martin Timell?
” – Inte lika mycket. Jag vill inte ha någon hjältegloria, men samtidigt visste jag efter mina år i branschen att vi inte hade suttit här idag om jag inte hade gjort det.”
XX såg risker med vilket klimat som #metoo hade skapat:
” – Det finns bra saker med att förövare hängs ut. Men det riskerar att bli en visklek där en ‘äcklig blick’ likställs med ett övergrepp. […] I mitt fall finns det ett systematiskt beteende som flera kvinnor, oberoende av varandra, vittnar om. […]”
Har du varit besviken på rättsväsendet?
” – Egentligen inte. Jag hade inte så höga förväntningar eftersom min anmälan kom så sent. Däremot har jag varit besviken på medlöparna som skuldbelagt mig och möjliggjort beteendet. Han har haft en jurist som ringt till TV4:s jurist och försökt snacka ner mig, försökt få bort mig från tv-program som inte har någonting med det här att göra.”
Fredrik Virtanens tidigare chef, Jan Helin, var chefredaktör när XX:s polisanmälan mot Aftonbladetprofilen upprättades.
” – Det finns en skev självbild bland oss som jobbar med media att vi är progressiva. Men det finns spår av en grabbig kultur, nedärvd från 1970- och 80-talet”, sade Jan Helin till Resumé tidigare samma höst med anledning av anklagelserna mot Fredrik Virtanen.
XX hade under de senaste veckorna provocerats av den tystnad hon upplevde bland journalister efter att Fredrik Virtanen hade namngetts. I sociala medier kände hon att människor poserade med sina feministiska åsikter – och samtidigt log mot hennes förövare på bild.
” – […] [D]et är bisarrt nu när det visar sig att ‘alla har vetat’ att det var han. Det kommer historia efter historia. Alla har lekt charader och ingen har velat se elefanten i rummet.”
Vad säger du om mediebranschen, där många känt till din historia?
” – Jag förstår att det inte är enkelt att ta avstånd från en annan människa som man gillar. Det är inte svart och vitt. Det står inte i pannan vem som är kapabel att våldta. Det finns, till synes, fantastiska människor som också kan vara sexualförbrytare. Det jag inte fattar är hur vissa har utgått från att jag bara har ljugit.”
Hur har den här månaden varit för dig?
” – Ganska mycket såsom jag förväntade mig. […] Jag tycker debattklimatet har förändrats på fem år. Det finns en annan samtalston när det kommer till sexualbrott. […] För bara fem år sedan när jag berättade om det här så började andra feminister skuldbelägga mig med orden ‘Du följde ju med honom hem’.”
Kulturhuset förra helgen. XX deltog i debattserien “Battle of Ideas” där #metoo avhandlades. I panelen satt bland annat den brittiske sociologen Jan Macavarish som lade skuld på de kvinnliga offren, att kvinnor måste ta ansvar för att inte bli utsatta. Under åren XX burit på sin berättelse hade hon sett sig själv som ett “dåligt offer”. Hon var inte frikyrklig eller frigid, utan hade haft perioder med mycket alkohol och ett utsvävande leverne.
” – När du blir våldtagen måste du tyvärr oftast välja att acceptera, lägga det i en låda och förtränga. Men jag ser den här personen överallt. Ser honom skriva sina fina feministiska krönikor.”
Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg problematiserade i en krönika att männen som outas inte kan få sin sak prövad i domstol eftersom brotten är preskriberade. Hur ser du på det?
” – För det första tycker jag att preskriptionstiden måste höjas från 10 år. För det andra: om det är män med stora plattformar så har de all möjlighet att försvara sig. I Fredrik Virtanens fall har han fått utrymme att ge sin version ett antal gånger, förvisso med kritiska frågor. Men i vissa fall har de inte ringt upp mig.”
Hur ser du på att journalister som jobbar på mediehus där de lyder under de pressetiska reglerna, går hem, lägger pressetiken på hyllan och hänger ut förövare i sociala medier?
” – Vi är människor och många som har gjort det är drabbade själva eller har vänner som blivit drabbade. Det här är ett uttryck för frustration. De som har delat min uthängning av Fredrik Virtanen, som kan ses som ett snedsteg från pressetiken, är medmänniskor.”
Anta att jag är chef och har en anställd som anklagas för ett sexualbrott som ligger flera år tillbaka i tiden och det finns ingen polisanmälan eller förundersökningen är nedlagd. Vad gör jag då?
” – Jag är inte retoriker, men jag skulle kunna skriva en punktlista till Aftonbladets ledning hur de borde ha agerat. Istället sade Sofia Olsson Olsén i direktsändning (i SVT Aktuellt den 19 oktober) att det var oansvarigt av mig att outa honom. […]”
Vad skulle de ha gjort?
” – De borde tydligt ha deklarerat att de tar det här på största allvar, inte skyllt på mig och säga att det är prövat rättsligt. Det är inte prövat, det är en nedlagd förundersökning där ord står mot ord. Det finns ingen sanning i det. Jag förstår att det är jobbigt att agera, det går inte bara att ge människor sparken. Men det man kan kommunicera utåt är att visa förståelse och vara självkritisk. De borde också ha skickat Fredrik Virtanen på rehabilitering då han uppenbarligen hade alkoholproblem.”
Artikeln hade senare uppdaterats med följande:
Fredrik Virtanen: Varken drogat eller våldtagit någon
Fredrik Virtanen hade i en intervju med Aftonbladet bemött de anklagelser om våldtäkt och sexuella trakasserier som riktats mot honom. Han menade att han under den aktuella perioden hade problem med missbruk men att han varken våldtagit eller drogat någon.
” – Det var XX som anklagade mig för våldtäkt. Hon anklagade mig redan för många år sedan och jag har hela tiden nekat till det och jag är oskyldig till det, säger han till tidningen.”
Anser du dig ha blivit oskyldig anklagad och uthängd i media?
” – Ja, det gör jag. Jag tycker det är hemskt att det rått lynchjustis på Internet. Vi har ett rättsväsende i landet som bör hantera frågor om brott. Jag tycker inte man ska hänga ut personer på sociala medier i drev. Den som anklagas kan omöjligen försvara sig”, sade han till Aftonbladet.
Det fanns även en länk till intervjun i Aftonbladet.
Anmälan
Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av Fredrik Virtanen. Han anklagades i intervjun för mycket grov brottslighet. Han vände sig även mot att han var namngiven i publiceringen.
Han hade inte heller fått komma till tals, trots att han hade intervjuats i Aftonbladet. En intervju som han hade tvingats till efter att Expressen och Svenska Dagbladet publicerat grovt kriminella anklagelser mot honom.
Tidningens publicering hade inte drabbat hans familj lika hårt som andra publiceringar, men för honom personligen var skadan sannolikt större. Resumé var ett tungt och respekterat namn i den bransch där han verkade och försörjde sig. Att tidningen tog ställning i skuldfrågan innebar en verklig och konkret skada på hans anseende och därmed hans försörjningsmöjligheter.
Det hade gjorts en grundlig polisutredning som friat honom från anklagelsen. Det var han som, med hjälp av sin advokat Peter Althin, uppmanat XX att polisanmäla. Detta framgick inte av publiceringen. Tvärtom förvrängdes advokat Althins yrkesroll till att XX “blivit hotad och tystad” av advokaten. Tidningen föreföll inte heller ha läst den gedigna förundersökning som ledde till att åklagaren lade ner anmälan. Han var följaktligen oskyldig i samhällets ögon, men inte i Resumés.
Det kunde nämnas att en förundersökning om grovt förtal inletts mot XX. Pressetiken måste, om den ska fungera och vara relevant, dra gränsen för vad som kunde skrivas långt tidigare än lagstiftningen.
Tidningens påståenden om hans brottslighet, namngivningen av honom och avsaknaden av kommentar från honom kunde endast beskrivas som ett grovt brott mot god pressetisk sed.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin utgivare, Fredrik Svedjetun, att artikeln inte handlade om Fredrik Virtanens påstådda övergrepp mot XX.
Artikeln handlade om hur XX resonerade när hon valde att namnge en av Sveriges mest kända mediemakthavare under #metoo-debatten, trots att fallet redan var nedlagt av rättsväsendet, om pressetik, om tonen i sociala medier, om hennes syn på hela #metoo-rörelsen och dess konsekvenser, om maktstrukturer i mediebranschen och om hur hon tycker att medieföretagen och dess medarbetare borde hantera den här typen av frågor framåt.
Detta var en så kallad helgintervju, en längre personlig intervju med en aktuell person med syfte att tränga bakom rubrikerna. XX var en av #metoo-rörelsens förgrundsgestalter i Sverige, och idén var att berätta om vem hon var och hur hon resonerade.
Artikeln innehöll kritiska frågor kring hur XX hade agerat och ingenstans påstods att hon skulle ha rätt i sak. Det var felaktigt att påstå att Resumé skulle ha tagit ställning i skuldfrågan.
Intervjun publicerades över en månad efter att XX gått ut med sina anklagelser mot Fredrik Virtanen. Under den dryga månaden mellan XX:s namngivning av Virtanen och Resumés helgintervju var fallet mycket omskrivet, både i branschpress och i rikstäckande medier.
Fredrik Virtanen hade i en rad intervjuer gjort klart att han tillbakavisade XX:s anklagelser, och detta – att ord stod mot ord – var sedan länge känt av Resumés läsare. Resumé var en tidning som riktade sig till mediebranschen och läsekretsen kände mycket väl till att Fredrik Virtanen nekade till XX:s anklagelser.
Resumé sökte före publiceringen kommentarer av Fredrik Virtanens juridiska ombud, dock utan framgång. När Fredrik Virtanen hörde av sig till dåvarande utgivare Johan Såthe, gavs Fredrik Virtanen direkt möjlighet att skriva ett genmäle eller bli intervjuad om innehållet i artikeln, vilket han avstod ifrån. Artikeln uppdaterades då skyndsamt med kommentarer från en lång intervju i Aftonbladet där Fredrik Virtanen berättade tydligt om hur han såg på anklagelserna mot honom. Tidningen lade också in en länk till intervjun i Aftonbladet.
Tidningen ansåg att den hade fördjupat, nyanserat och väckt viktiga frågor kring #metoo-debatten under en period som var ganska hetsig i såväl traditionella som sociala medier, med många tuffa publiceringar och högt tonläge i diskussionerna.
Anmälarens kommentar
Fredrik Virtanen anförde att han inte hade gjort “en rad intervjuer”. Han hade gjort en intervju i Aftonbladet. Han hade inte heller senare gett intervjuer, utan endast enstaka uttalanden till medier som efterfrågat dem.
Resumé hade inte sökt hans ombud gällande honom. Tidningen hade sökt Monique Wadsted för att fråga om hon var advokaten som XX påstod sig ha “blivit hotad och tystad” av. Det var hon inte. Hon hade inte heller i uppdrag att uttala sig i media för hans räkning, vilket hon också informerade Resumé om.
Han var med hög sannolikhet inte ens i närheten av att vara “en av Sveriges mest kända mediemakthavare”. Han hade aldrig varit chef, förutom en kort tid för nöjesbilagan Aftonbladet Plus på 1990-talet. Han arbetade i huvudsak som nöjeskrönikör. De senaste åren skrev han därutöver en veckokolumn på ledarsidan.
Han hade idag inget arbete till följd av Resumés och andra mediers publiceringar.
Tidningens kommentar
Tidningen anförde att den hade sökt kontakt med det icke namngivna ombudet för att ge honom möjlighet att kommentera uppgiften om att han försökt “tysta” XX. Det var också den enda nya anklagelsen som framkom i intervjun. Det var riktigt att tidningen också hade kontaktat Monique Wadsted innan de fick klarhet i vem anklagelserna riktades mot.
Det kunde diskuteras vem som var känd mediemakthavare eller inte. Fredrik Virtanen hade varit profilerad journalist och skribent på Aftonbladet under många års tid. De senaste åren hade han varit återkommande kolumnist, med stort inflytande i den politiska debatten och det offentliga samtalet. Utgivaren ansåg att Fredrik Virtanen var en mediemakthavare och en av de mest kända i Sverige.
PO:s bedömning
Sexuella trakasserier och sexuellt våld mot kvinnor är en viktig samhällsfråga. Det finns inget att invända mot att tidningen valt att behandla ämnet.
En person har rätt att berätta sin historia. Detta innebär emellertid inte att vad som helst kan publiceras om enskilda människor, som har en koppling till händelserna.
Detta ärende handlar om den publicitetsskada Resumé tillfogat Fredrik Virtanen är försvarlig, det vill säga något han får acceptera. Eller om publiceringen gått över gränsen och skadat honom på ett oförsvarligt sätt.
Tidningen menar att Fredrik Virtanen kan namnges i detta sammanhang. Det som tidningen lyft fram är att det redan hade varit omskrivet i en dryg månad och att Fredrik Virtanen var en känd mediemakthavare.
Varje utgivare ansvarar för sina egna publiceringsbeslut. Att saken diskuterats i andra medier och att Fredrik Virtanen där varit namngiven påverkar därför inte nämnvärt bedömningen.
Det finns inte några fasta regler om vem som är en offentlig person och därför måste tåla en mer närgången granskning i medierna. Det får avgöras från gång till gång, beroende på såväl omständigheter som personens roll i samhället. Däremot finns det en pressetisk praxis som pekar ut vissa huvudlinjer.
Den som har gått ut på en offentlig arena – som Aftonbladets ledarsida – får som regel finna sig i kritik både av sina åsikter och sina handlingar, om kritiken har bäring på opinionsbildningen.
Men det innebär inte att en sådan opinionsbildare per automatik måste tåla namnpublicering i ett nedsättande sammanhang. Fler aspekter måste vägas in.
Även om en opinionsbildare har tagit på sig en roll i offentligheten, har denna roll en annan karaktär än den för en folkvald politiker, en ledande tjänsteman i offentlig förvaltning, en domare eller till exempel en hög militär. Av dem har vi som medborgare ett ansvar att utkräva om de missköter sitt uppdrag.
Något sådant ansvar finns inte att utkräva av en opinionsbildare. Om denne misssköter sig förlorar han eller hon allmänhetens förtroende och mister därmed sin betydelse som opinionsbildare.
Det finns en skillnad mellan “ett ansvar att utkräva” och “förlora förtroende” som har betydelse för bedömningen av detta ärende.
Att någon är namngiven är också en omständighet som normalt påkallar viss återhållsamhet från tidningens sida och ställer extra höga krav på korrekt rapportering.
PO prövar inte vad som är sant eller falskt i en publicering, utan om det var försvarligt att publicera uppgifterna.
Artikeln präglas av viss återhållsamhet då några närmare detaljer om det påstådda övergreppet inte delges läsaren.
Tidningen har också angett att förundersökningen mot Fredrik Virtanen lagts ner, vilket innebär att anmälaren juridiskt är att betrakta som oskyldig till det brott han anklagats för.
Det är emellertid tydligt att intervjupersonen inte delar synen på att Fredrik Virtanen är att anse som oskyldig. Hon säger exempelvis “det är inte prövat, det är en nedlagd förundersökning där ord står mot ord”.
Oavsett vad som skett är den pressetiska utgångspunkten i detta fall att Fredrik Virtanen är oskyldig i och med att förundersökningen lagts ner.
Det förekommer även påståenden om att flera kvinnor ska ha blivit utsatta, utan att det närmare presenteras belägg för detta. Intervjupersonen berättar exempelvis att hon namngav Fredrik Virtanen på Instagram för att “stoppa ett beteende” och att i hennes fall “finns det ett systematiskt beteende som flera kvinnor, oberoende av varandra, vittnar om”.
Därutöver uppger intervjupersonen i en kommentar om Aftonbladets hantering att Fredrik Virtanen borde ha skickats på rehabilitering då “han uppenbarligen hade alkoholproblem”. Även detta är ett påstående som är misskrediterande för anmälaren.
Särskilt anklagelsen om våldtäkt, men även uppgifterna om anmälarens alkoholproblem, är så nedsättande att möjligheten till ett samtidigt bemötande är av betydande pressetiskt värde.
Tidningen har först någon dag senare, efter att Fredrik Virtanen själv tog kontakt med tidningen, erbjudit honom möjlighet till bemötande. Det är bra att tidningen uppdaterat artikeln med utdrag ur intervjun från Aftonbladet. Detta kan emellertid endast i begränsad omfattning lindra publicitetsskadan.
Sammantaget hade Fredrik Virtanen vid publiceringen en sådan roll att han fick tåla kritik av sin opinionsbildning. Däremot var inte hans roll av sådant slag att han behövde acceptera publiceringen av mycket integritetskänsliga uppgifter.
Publiceringen har skadat anmälaren på ett oförsvarligt sätt. Publicitetsskadan består i att Fredrik Virtanen exponeras i ett mycket nedsättande sammanhang, anklagad för ett brott som han är att betrakta som oskyldig till. Därtill får intervjupersonen, utan belägg, påstå att fler kvinnor blivit utsatta och att Fredrik Virtanen borde ha skickats på rehabiliterating för sina alkoholproblem.
Även om ett samtidigt bemötande endast i begränsad omfattning skulle ha kunnat reparera skadan av publiceringen, borde Fredrik Virtanen ha erbjudits denna möjlighet. Det har inte varit tillräckligt att i efterhand uppdatera artikeln med intervjun från Aftonbladet.
Ärendet överlämnas till Pressens opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Vare sig tidningen eller anmälaren har yttrat sig i sak i nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Frågor om sexuella kränkningar och trakasserier har ett uppenbart samhällsintresse och det är därför angeläget att frågorna behandlas i massmedia. Enskilda måste då kunna bli föremål för en närmare granskning.
När det gäller bedömningen av vilka personer som av olika skäl får tåla en sådan granskning vill nämnden särskilt framhålla att den måste göras på ett allsidigt sätt med utgångspunkt från förhållandena i det enskilda fallet. Några precisa avgränsningar av vilka kategorier av personer som i detta sammanhang kan betraktas som offentliga personer eller som av andra skäl får vara beredda på en hårdare granskning går inte att lägga fast.
Fredrik Virtanen är en profilerad reporter och opinionsbildare. Han får därför tåla att hans åsikter och handlingar, när de har beröring med hans yrkesroll och de frågor han bildar opinion i, granskas noga och ingående.
Resumé har publicerat Fredrik Virtanens namn.
När en namnpublicering sker och den utpekade kan drabbas negativt är det av stor betydelse att tidningen är återhållsam och ansvarsfull vid publiceringen. En grundläggande förutsättning för att en publicering ska vara förenlig med god publicistisk sed är att det finns belägg för uppgifterna.
Nämnden ansluter sig till PO:s bedömning att publiceringen har skadat Fredrik Virtanen på ett oförsvarligt sätt och finner därför att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.