Riks bröt mot god publicistisk sed, när tidningen pekade ut en journalist som åtalats för brott. Varken personens ställning eller allmänintresset motiverade utpekandet och anmälaren fick inte heller möjlighet att bemöta uppgifterna.
Riks, dnr. 25039, exp. nr. 48/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Riks för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 24 mars 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Riks.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält en artikel och tillhörande videoklipp med rubriken C-tidningsjournalist (tidningens namn angivet] åtalad efter sex i polisbil publicerad på riks.se den 17 januari 2025.
Vad mediet publicerade
Publiceringen bestod av dels en kortare text, dels ett videoklipp där en programledare beskrev händelsen.
I texten stod det: ”nu kan Riks avslöja att det är en C-journalist tillsammans med en polis från X-ort [ort angiven] som står åtalade för brott efter att de ska ha använt en polisbil utan tillåtelse och kört in i polisens garage där de två sen ska ha haft sex.”
Till texten publicerades även ett videoklipp där programledaren berättade följande:
”Nu kan Riks avslöja att det är C-journalisten tillsammans med en X-ortspolis som står åtalade för brott efter att de ska ha använt en polisbil utan tillåtelse och kört in i polisens garage där de två sedan ska ha haft sex. Kollegor till polisen vittnar om att personerna satte sig i baksätet och la märke till att bilen rört sig på ett sätt som kan uppfattas som att man har sex i den. Händelsen ska även ha fångats på film av övervakningskameror. C-journalisten och polisen som ska ha lärt känna varandra i samband med att hon under ett vikariat hos A-tidningen [namn angivet] gjorde ett reportage med rubriken Y [rubrik angiven] erkänner händelseförloppet men förnekar brott. Enligt åtalet har mannen vållat Polismyndigheten skada, bland annat eftersom myndigheten inte har känt till var bilen fanns. Eftersom han låst upp en garageport i polisens lokaler och kört in tillsammans med en kvinna i bilen ska han även ha gjort sig skyldig till medhjälp till obehörigt tillträde till polishuset. Journalisten som åkte med in i garaget åtalas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Den polisanställde har stängts av efter händelsen.”
Övrigt
I videoklippet visades även bilder från ett reportage som anmälaren hade gjort. På bilderna, som var något suddiga, syntes anmälaren med ögonen maskerade.
Anmälan
Publiceringen anmäldes av NN, som förde fram i huvudsak följande.
Hon var bara åtalad och det gick med hjälp av uppgifterna i videon som tillhörde artikeln att lista ut vem hon var. Hennes arbetsplatser, A-tidningen och C-tidningen, pekades ut. Det förekom bilder och filmer på henne, där bara ögonen var maskerade. I klippet hänvisades även till projektet B som hon hade gjort på A-tidningen. Projektet var sökbart och hennes namn förekom i artikeln. Med anledning av dessa omständigheter blev hon helt utpekad.
Mediets svar
Riks svarade genom Richard Sörman, ansvarig utgivare, och anförde i huvudsak följande. NN framförde att hon inte var dömd i domstol för händelsen som omnämndes i inslaget. Vid publiceringen hade dock Riks fått information om att hon hade erkänt den förseelse som hon stod åtalad för. Hon bestred alltså inte förseelsen vilket borde spelat roll.
NN hävdade också hon var lätt att identifiera utifrån den information om hennes tidigare arbete som fanns med i inslaget. Detta verkade till viss del stämma och Riks lämnade till MO att avgöra om detta skulle anses strida mot god publicistisk sed. Det hade hänt tidigare att personer som bara åtalats för påstådda förseelser fått sina namn avslöjade. Riks ville även framhålla att det borde förelegat ett allmänintresse i att påtala otillbörliga relationer mellan framstående journalister och myndighetspersoner.
Anmälarens kommentar
NN kommenterade Riks yttrande och uppgav följande.
Hon hade vidgått händelseförloppet men nekat till brott. Publiceringen innebar en stor publicitetsskada. Inte bara för hennes egen del utan även för intervjuobjekt i hennes artikel samt hennes arbetsgivare.
Vid tillfället för publiceringen arbetade hon på C-tidningen och var ansvarig för funktion Y. Hon publicerade då enbart artiklar som andra journalister skrivit. Hon skrev alltså inte några egna artiklar eller hade någon granskande funktion gentemot Polismyndigheten. Hon borde också ha fått chans att yttra sig.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering medfört en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot det eventuella intrånget i den enskildes integritet.
En förutsättning för att det ska handla om en publicitetsskada är att anmälaren är utpekad, genom namn, bild eller andra identifierande uppgifter. I den aktuella publiceringen namnges inte anmälaren. Av videoklippet framgår dock en rad uppgifter som innebär att anmälaren kan identifieras. Till exempel anges hennes arbetsgivare C, samt hennes tidigare arbetsgivare och ett specifikt reportage som hon har arbetat med. De publicerade bilderna på anmälaren, som visserligen är något suddiga och med ögonen på anmälaren täckta, är tagna från det omnämnda reportaget. Enligt min uppfattning är uppgifterna om reportaget och anmälarens arbetsgivare samt bilderna tillräckligt specifika för att peka ut henne för en inte obetydlig krets. MO konstaterar också att Riks har puffat nyheten på mediets Instagram-konto och där benämnt anmälaren med förnamn och efternamnets initial. Med hänsyn till uppgifternas art står det klart att anmälaren utsatts för en publicitetsskada genom utpekandet.
Jag har också att pröva om allmänintresset och anmälarens ställning är sådana att hon har att tåla mediets publicering. Inledningsvis kan konstateras att det finns ett allmänintresse i att rapportera om att en journalist åtalats för att ha befunnit sig i polishuset utan tillåtelse och med anledning av en personlig relation med en polis. Frågan är om det har varit rimligt peka ut journalisten på det vis som skett i förevarande fall. Journalister har en viktig ställning i samhället och kan behöva tåla viss granskning. Anmälaren är dock en reporter som vid tidpunkten för publiceringen inte hade någon tung chefsroll eller någon särskild funktion som granskare av Polismyndigheten. Allmänintresset för att det var just anmälaren som åtalats för den aktuella händelsen får därmed anses mycket lågt. Jag bedömer således att det utifrån anmälarens ställning inte funnits ett sådant allmänintresse att det var rimligt att peka ut henne. Anmälaren har inte heller fått möjlighet till bemötande.
Min sammantagna bedömning är att mediet ska klandras. De identifierande uppgifterna som framgår av publiceringen innebär att tidningen har pekat ut anmälaren med skadliga påståenden som inte kan motiveras utifrån allmänintresset och anmälarens ställning. Anmälaren har inte heller fått möjlighet att ge sin version av de uppgifter som förekommer om henne.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Varken anmälaren eller tidningen har framfört något ytterligare i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Riks för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordföranden Linda Haggren, Christine Lager, Kristina Svahn Starrsjö och Johan Danelius samt Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Karin Näslund, utsedd av Tidningsutgivarna, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Filippa Bergin, Robert Hårdh, Göran Collste, Gertrud Åström, Anders Forkman, Karin Johannesson och Per Lyrvall, representerande allmänheten.