Riks klandras för en video på TikTok där en dömd person syntes. Allmänintresse fanns för att berätta om brottet men inte att peka ut anmälaren och därigenom barn.
Riks, dnr. 25130, exp. nr. 64/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Riks för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 2 maj 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Riks.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält Riks för ett videoklipp med rubriken Tio månaders fängelse för muslimskt barnbröllop publicerat på Riks Tiktok-konto riksstudios den 28 februari 2025.
Vad mediet publicerade
Publiceringen bestod av ett inlägg på Tiktok där en programledare berättade följande:
”Må Allah ge dem många barn!
Två föräldrar i X-ort [ort angiven] har dömts till tio månaders fängelse vardera för barnäktenskapsbrott efter att ha tillåtit sin 15-åriga son att ingå en äktenskapsliknande förbindelse med en jämnårig flicka.
Brottet ska ha ägt rum mellan oktober 2021 och mars 2022 i Serbien där föräldrarna NN och NA [namn angivna] arrangerade en förlovningsfest och senare en religiös bröllopsceremoni för sonen.
Under rättegången nekade föräldrarna till brott och menade att det rörde sig om en försoningsfest mellan familjerna snarare än ett arrangerat äktenskap.
Tingsrätten ansåg dock att bevisningen, som inkluderade videofilmer från festerna, vittnesmål och expertutlåtanden tydligt pekade på att det var en äktenskapsliknande förbindelse.
Vid bröllopet var imamer närvarande och en av dem framförde en välsignelse: ’Må Allah ge dem god hälsa och många barn’”
Videoklippet bildsattes med rörliga bilder från, såsom MO har förstått saken, de två festerna samt porträtt av de två dömda personerna.
Anmälan
NN förde fram i huvudsak följande.
Han och hans fru hade dömts för barnäktenskapsbrott. Riks lade upp videor på sociala medier där de visade hans och hans frus ansikten samt namn och efternamn. Detta var helt oacceptabelt och de kände sig väldigt kränkta. De hade även polisanmält detta.
Mediets svar
Riks svarade genom Richard Sörman, ansvarig utgivare, och förde fram i huvudsak följande.
De personer som angavs med namn och bild i publiceringen hade dömts i tingsrätten för de brott som publiceringen gällde. Mediet redogjorde också för att de hade dömts mot sitt nekande. Det fanns ingen praxis i Sverige som förbjöd publicering av dömda brottslingar. Det handlade om en typ av brott som hade ett mycket högt politiskt intresse och som ägde en stor samhällsrelevans. Det var därför motiverat att ange personernas identitet. Personerna gick dessutom redan att identifiera i en bröllopsfilm som enligt domen skulle ha funnits på Youtube, så de var identifierbara även utan mediets inslag.
Medieombudsmannens bedömning
MO ska avgöra om anmälaren utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För att utreda det vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Det finns ett allmänintresse för rapportering om brottslighet i samhället. Brott som riktar sig mot barn, exempelvis barnäktenskapsbrott, är särskilt angelägna att uppmärksamma. Jag har därför inte något att invända mot att mediet berättat om händelsen som sådan.
Den medieetiska frågan som uppstår är i stället om det varit försvarligt att publicera namn och bild på anmälaren. Vid den bedömningen måste en avvägning av allmänintresset göras i varje enskilt fall. Det faktum att någon har dömts för ett brott är inte ensamt avgörande för om en namnpublicering kan ske, men personer som har dömts för mycket grova brott kan behöva tåla utpekande i medier. Den skada som publiceringen medför kan i dessa fall försvaras av särskilda omständigheter som till exempel brottets karaktär. Organiserad brottslighet är ett exempel på en sådan samhällsomstörtande verksamhet som medför att allmänheten kan ha rätt till insyn i vem som har begått ett dåd, medan ett enskilt våldsbrott, även om brottet i sig är förkastligt, sällan har ett sådant allmänintresse att namngivning bör ske.
Även med beaktande av att samhället ser allvarligt på barnäktenskapsbrott är det enligt min mening inte fråga om sådan brottslighet att namngivning av förövaren alltid är motiverad. Givet brottets karaktär måste även barnperspektivet beaktas. Att publicera föräldrarnas namn röjer i detta fall barnets identitet, vilket är en omständighet som talar mot namngivning. Det har inte heller kommit fram att anmälaren har någon upphöjd position i samhället, så namngivning är inte motiverat av det skälet. Den omständigheten att anmälaren själv har lagt upp en video från den så kallade förlovningsfesten på Youtube förändrar inte denna bedömning.
Mot denna bakgrund finner jag att publiciteten kring brottet har haft ett stort allmänintresse medan identifieringen med namn- och bild i publiceringen inte har det. Anmälaren har inte heller en sådan ställning att han bör tåla att namnges. Även om brottet i sig varit allvarligt är det inte sådant att allmänheten har en given rätt att genom en publicering få ta del av gärningsmannens namn och utseende, och han har därigenom orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Riks bör därför klandras.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
I nämnden har endast anmälaren yttrat sig och sammanfattningsvis fört fram att han inte mår bra på grund av bilderna.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Riks för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Christine Lager samt Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Göran Ellung, utsedd av TV4, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Gertrud Åström, Anders Forkman och Eva Lindström representerande allmänheten.
Dessutom har Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter närvarat vid ärendets behandling.
__________________________________________
Ledamoten Gertrud Åström var av skiljaktig mening och anförde följande.
Jag delar inte MO:s och nämndens beslut att anmälaren lidit oförsvarlig publicitetsskada genom att aktuell publicering återgett namnet på anmälaren. Min bedömning grundar sig på följande:
- Namnet på anmälaren var redan känt publikt genom dels publicering på nätet av en video från bröllopet där såväl anmälaren som brottsoffren exponeras, dels domstolens fällande dom. Noteras kan att i publikationen var barnen blurrade.
- Barnäktenskapsbrott är ett grovt brott med ett straffvärde i Sverige på upp till fyra års fängelse och är av stort allmänintresse inte minst genom att olika internationella instrument som Sverige ratificerat fördömer brottet och lägger stor vikt vid civila samhällets, allmänhetens och medias roll för att dess avskaffande. Europaparlamentets resolution (2018/C 346/09); Istanbulkonventionen art 32,37, 59.4; CEDAW art 2, 6, 16; Barnkonventionen m fl.
Min uppfattning är att det grova brott som detta handlar om gör att anmälaren får finna sig i det obehag det innebär att öppet granskas.