Smålandspostens bildpublicering klandras

juni 14 2023


Tidningen granskade en advokatbyrå och dess ägare som sökt coronastöd och sedan gjort ovanligt stora vinstutdelningar. I publiceringarna fanns ett foto där även två anställda förekom, som härigenom pekades ut i ett negativt sammanhang.

Smålandsposten, dnr. 22497, exp. nr. 31/2023

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Smålandsposten för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Genom beslut den 20 april 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Smålandsposten.

MO:s beslut hade följande lydelse.

I en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktades kritik mot två artiklar publicerade på smp.se:

  • Tog emot stöd – nu kräver staten tillbaka 150 000 kronor publicerad den 28 oktober 2022
  • Advokatbyrån tog emot statligt covidstöd – gav aktieutdelning på tre extra stämmor publicerad den 1 december 2022

Anmälan inkom från en av de anställda på advokatbyrån.

Vad mediet publicerade

Artikel 1

Vinjett

Artikeln publicerades under vinjetten”SMP granskar pandemipengarna”.

Ingressen

Advokatbyrån AA fick över 150 000 kronor i korttidsstöd under sista kvartalet 2020. Men under större delen av perioden tog advokaten betalt för betydligt mer än heltidsarbete i olika domstolar. Nu krävde Tillväxtverket att advokatbyrån skulle betala tillbaka pengarna.

Bild

Till artikeln fanns en bild på advokat AA tillsammans med två medarbetare. Bildtexten var: ”Advokatbyrån AA har fått återkrav på drygt 150 000 kronor av Tillväxtverket. Bild från advokatbyråns hemsida, AA i mitten.”

Artikeltexten

Artikeltexten löd i sin helhet:

”När Smålandsposten i fjol granskade pandemistödet till företagen, uppmärksammade vi bland annat Advokatbyrån AA. I Y-län hade bara två advokatbyråer fått stöd. Klart mest gick till Advokatbyrån AA med fyra medarbetare, totalt 435 000 kronor.

Drygt 150 000 gällde sista kvartalet 2020. Under åtminstone två av de månaderna hade byråns enda advokat, AA, i olika inlagor till domstolar berättat hur mycket hen arbetat.

Från början av november till mitten av mars hade Smålandsposten i en annan granskning om advokaters fakturor summerat hens räkningar till 760 timmar, det vill säga i genomsnitt mer än 60 timmar i veckan.

´Stödet som vi ansökte om gällde övriga anställda, inte mig´, skrev AA i ett mejlsvar till Smålandsposten.

Advokatbyråns nettoomsättning ökade under 2020 från 4,2 till 4,6 miljoner kronor. Tillsammans med övriga rörelseintäkter blev det 5,8 miljoner kronor. Rörelseresultat på 1,5 miljoner kronor var det största i byråns historia.

Bolaget firade rekordsiffrorna med att på stämman besluta om vinstutdelning med 180 000 kronor. Beslutet fattades inom sex månader från stödperioden. Det var då ännu inte förbjudet, men enligt Tillväxtverket ett tecken på att ett företag inte har allvarliga ekonomiska problem.

´Vi är ett fåmansföretag och inte ett stort bolag eller börsbolag. I stora bolag och börsbolag delas vinsten ut till ägare som inte arbetar i bolaget såsom avkastning på kapitalinvestering. I fåmansföretag går utdelningen till en ägare som aktivt arbetar i bolaget. Utdelningen är att se som en del av min lön och ingen avkastning på insatt kapital´, hävdade AA.

Men advokatbyrån skickade aldrig in någon slutavstämning till Tillväxtverket för sista kvartalet 2020, vilket den var skyldigt att göra redan i februari 2021. Företaget har inte heller svarat på Tillväxtverkets föreläggande från november i fjol.

´Slutavstämning har inte kommit in och återbetalningsskyldighet föreligger därför´, skriver Tillväxtverket i sitt beslut.

Eftersom 282 000 kronor tidigare stämts av bedömer Tillväxtverket att det skulle vara ´uppenbart oskäligt´ att kräva tillbaka även den summan. Därför stannar återkravet efter vissa justeringar på 153 000 kronor. När Smålandsposten söker AA skickar hen en kommentar via en medarbetare:

– Tydligen har det blivit något fel digitalt när revisorn skulle rapportera i det här ärendet så det är någonting som håller på att lösas.

AA är inte tillgänglig för några följdfrågor. Tillväxtverkets beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.”

Artikel 2

Ingressen

Staten krävde tillbaka stödpengar av Advokatbyrån AA. ”Tiden under Covid-19 har varit ekonomiskt pressande”, skrev advokatbyrån i ett överklagande. Men för räkenskapsåret som bolaget tog emot stöd gjordes det aktieutdelning på tre extra bolagsstämmor.

Bild

Samma bild som till artikel 1 med bildtexten: ”Advokat AA i mitten. Bilden är hämtad från advokatbyråns hemsida.”

Artikeltexten

”Arbetsgivare som hade tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter i samband med pandemin kunde söka statligt stöd för lönekostnader kopplade till korttidsarbete. Advokatbyrån AA med fyra anställda fick 435 000 kronor i stöd för korttidsarbete under 2020. I Y-län tog bara ytterligare en advokatbyrå emot stöd.

Tillväxtverket krävde nyligen tillbaka 153 000 kronor av stödet. Anledningen var att advokatbyrån trots flera uppmaningar inte gjort någon slutavstämning. Nu har advokatbyrån överklagat till förvaltningsrätten. Där hänvisas till sjukskrivning hos bolagets redovisningsbyrå och problem med Tillväxtverkets digitala system.

´Tiden under Covid-19 har varit ekonomiskt pressande varför vi hoppas på hänsyn från er i detta ärende´, skriver advokatbyrån.

Smålandsposten har tidigare berättat att byråns enda advokat, AA, i olika inlagor till domstolar intygat hur mycket hen arbetade under slutet av stödperioden. Från början av november 2020 till mitten av mars 2021 handlade det om i genomsnitt mer än 60 timmar i veckan.

Under 2020 gjorde byrån dessutom sitt bästa rörelseresultat någonsin, 1,5 miljoner kronor efter en omsättning på 5,8 miljoner kronor. Ordinarie stämma som ägde rum i april 2021 beslutade om utdelning av 180 000 kronor.

Smålandsposten kan nu avslöja att advokatbyrån därefter höll tre extra bolagsstämmor, i maj, juni och oktober 2021. De beslutade om utdelning av ytterligare 700 000 kronor grundat på räkenskapsåret 2020.

Fler beslut om utdelning togs alltså inom sex månader från stödperioden. Då var det ännu inte förbjudet, men enligt Tillväxtverket ett tecken på att ett företag inte har allvarliga ekonomiska problem.

Totalt delade bolaget ut rekordbeloppet 880 000 kronor baserat på räkenskapsåret som det fick stöd för, vilket framgår av årsredovisningen för 2021. Även 2021 var ett av advokatbyråns starkare år med 4,3 miljoner kronor i omsättning och ett rörelseresultat på 409 000 kronor. Ordinarie stämma beslutade att dela ut 400 000 kronor.

Trots det har bolaget både under 2020 och 2021 varit försenat med inbetalning av skatter och sociala avgifter, vilket revisorn anmärkt på.

AA har sagt att hen inte kan ge några svar för tillfället:

– Min revisor, som är den som sköter de aktuella frågorna, är på semester.

När Smålandsposten tidigare frågade AA om den första vinstutdelningen på 180 000 kronor svarade hen:

– I fåmansföretag går utdelningen till en ägare som aktivt arbetar i bolaget. Utdelningen är att se som en del av min lön och ingen avkastning på insatt kapital. Utdelning + lön motsvarar min arbetsinsats i bolaget, vilket motsvarar en rimlig månadslön för mig som inte kan anses som omoralisk för en erfaren advokat.”

Anmälan

Anmälaren, NA, var anställd som sekreterare på advokatbyrån. Artikeln handlade om hur hens chef drev företaget. Anmälaren hade inget ansvar eller beslutanderätt i hur verksamheten bedrevs. Trots det fanns anmälaren med på bild i samband med artikeln som insinuerade att hens chef hade agerat felaktigt. Bilden visade anmälaren, hens chef och en annan anställd på advokatbyrån.

Anmälaren hade således inget med saken att göra men hängdes ändå ut på detta sätt. Läsaren gavs intrycket att hen på något sätt hade ett ansvar för de kritiserade förhållandena. Det var obehagligt och hen kände sig djupt kränkt.

Tidningens yttrande

Kristina Bingström, chefredaktör och ansvarig utgivare för Smålandsposten, svarade på klagomålen.

Tidningen hade i en rad artiklar tagit upp hur företag som sökt coronastöd från Tillväxtverket samtidigt gjort osedvanligt stora utdelningar till aktieägarna.

Advokatbyrån AA var ett av företagen som stuckit ut och därför uppmärksammats. Utbetalningarna till bolaget hade också ifrågasatts av Tillväxtverket vilket hade föranlett uppföljningar.

Som vanligt i de här sammanhangen hade tidningens fokus varit på den ansvariga personen, byråns ägare och enda advokat AA. Hen var också den enda som namngavs i artiklarna. Smålandsposten hade upprepade gånger varit i kontakt med advokaten för att kunna göra en intervju med tillhörande fotografering, men hade fått nöja sig med skriftliga kommentarer. Värt att betona var dock att den granskning Smålandsposten gjort gällde advokatbyrån som helhet och den verksamhet byrån med 4 anställda, däribland NA, bedrev.

Gick man in på advokatbyråns hemsida så var det första man möttes av en bild på advokaten och två av hens medarbetare (en av dem NA). Samt en text som bland annat löd: ”Byrån drivs av advokat AA. NA (förnamn angivet) har ansvar för kontoret och är troligtvis den första ni möter.”

Tidningen hade använt sig av bilden från hemsidan i rapporteringen om företaget. I bildtexterna i artiklarna stod att advokat AA var personen i mitten på bilden.

Anmälaren och den andra medarbetaren namngavs inte i publiceringarna. Det var däremot tydligt angivet att bilden var hämtad från företagets hemsida.

Smålandsposten använde i första hand egna bilder, men eftersom det var hela företagets bidragshantering som granskats, ansåg tidningen det ändå relevant att i det här fallet presentera företaget på samma sätt som på hemsidan. Att undersöka vilken nytta statliga stödpengar gjorde var en angelägen uppgift för medierna.

Att medarbetare på ett företag som var föremål för journalistisk granskning kunde uppfatta ett visst obehag hade tidningen förståelse för, särskilt om man, som i detta fall, hade valt att synas på företagets viktiga reklamplatser hemsidan och även Facebook.

Att anmälaren, som hen skrev i sin anmälan, skulle ha känt sig illa berörd och uthängd i tidningen var dock tyvärr ingenting som framförts direkt till Smålandsposten. Det beklagade utgivaren.

Om anmälaren hade tagit en direkt kontakt med Smålandsposten efter artikeln den 28 oktober hade tidningen haft möjlighet att ompröva publiceringen. I stället valde hen att anmäla saken till Medieombudsmannen den 1 december 2022, i samband med att den andra artikeln också anmäldes.

Som tidigare anförts var det advokatbyråns verksamhet som granskades och det handlade om statliga stödpengar. Tidningen ansåg att det funnits fog för bevakningen och den presentation av företaget som gjorts.

I avvaktan på beslut i ärendet avpublicerades dock bilden, när tidningen fick del av anmälan till MO.

Anmälarens kommentar

Anmälaren var anställd som sekreterare på advokatbyrån sedan över 10 år tillbaka. Advokatbyrån ägdes och drevs av advokat AA. Som anställd hade anmälaren varken insyn eller bestämmanderätt i hur advokaten drev sitt företag – och då i synnerhet inte i den ekonomiska biten.

Hen var således inte delaktig i beslut gällande varken ansökningar om stöd för korttidsarbete eller vinstutdelningar. Det var inte heller något som hen som anställd sekreterare hade rätt att vara delaktig i eller kunde påverka. Det kunde inte heller förväntas av hen. Än mindre hade hen rätt att ta del av vinstutdelningar.

Smålandspostens ansvariga utgivare försvarade bilden med att anmälaren fanns med på företagets hemsida och Facebook, men det var ju i marknadsföringssyfte. Resonemanget skulle innebära att en anställd som var med i marknadsföring per automatik skulle kunna få stå till svars för företaget.

Det skulle också kunna innebära att anställda framöver inte vågade figurera på hemsidor eftersom det kunde få allvarliga konsekvenser. Det var AA som drev verksamheten, vilket också tydligt framgick på hemsidan.

Återigen – hen som anställd hade inte rätt till insyn eller bestämmanderätt kring de frågor Smålandspostens granskning syftade till att granska. Hen borde således hållas utanför publiceringen med såväl namn som bild. Det kunde dessutom påpekas att det på hemsidan finns en bild på enbart AA, vilket Smålandsposten visste eftersom tidningen använt sig av den tidigare.

Tidningen hade i sitt yttrande beklagat att anmälaren inte framfört sina känslor direkt till Smålandsposten. Men anmälaren visste ju att hens kollega hade försökt kontakta den ansvariga utgivaren flera gånger utan framgång, och därför avstått.

Sammanfattningsvis hade det inte varit motiverat att visa bild på anmälaren. Bilden i samband med artiklarna antydde och gav läsaren uppfattningen av att hen hade agerat både moraliskt och juridiskt felaktigt.

Det hade fått hen att känna sig illa till mods och obekväm. Hen hade dagligen kontakt med myndigheter, domstolar och klienter inom Smålandspostens läsarkrets. Publiceringarna hade fått hen att känna ett obehag vid dessa kontakter.

Tilläggsyttrande från tidningen

Smålandsposten hänvisade till redan inlämnad argumentation i ärendet och ville bara lägga till en reflektion:

Personifiering var vanligt i verksamheters marknadsföring; personalstyrkan användes i allt ifrån skyltfönster och reklamkampanjer till hemsidor och sociala medier.

När medierna bevakade en verksamhet var det inte ovanligt att en del av den profileringen också syntes i bildsättningen, vilket nedanstående exempel från olika medieföretag visade.

  • En artikel om lca illustrerades av en stor bild från en Ica-butiks entré där delar av personalen hälsade välkommen genom enorma banners.
  • Ett tv-inslag om Sparbankens nedläggning på orten visade bankkontorets skyltfönster där personalen syns tydligt på bild.
  • I rapporteringen om samarbetsproblem på en stadsteater publicerades bilder från uppsättningar med hela eller delar av ensemblen.
  • I granskningen av en advokatbyrå användes företagets hemsida vid publiceringen

Självklart skulle bildvalet alltid ske med eftertanke. Och självklart skulle bildvalet också kunna omvärderas och eventuellt ändras om personer på bild upplevde obehag av publiceringen och också framförde detta till publicisten.

I det här fallet berättade anmälaren i sina klagomål till MO om sina känslor kring publiceringen av bilden. Men hen skrev också att hen innan sin anmälan inte gjort några försök att göra varken den ansvariga utgivaren, Smålandspostens nyhetschef eller reportern uppmärksam på hur hen upplevde publiceringen. Det beklagade utgivaren.

Som framförts tidigare, när anmälningen kom till tidningens kännedom hade bilden omedelbart avpublicerats i avvaktan på beslut i ärendet.

Sammanfattning av parternas synpunkter

Som Medieombudsmannen har uppfattat saken har parterna i huvudsak argumenterat enligt följande.

Tidningen har anfört att frågor om hur statligt stöd används har ett allmänintresse. Det var advokatbyråns hela verksamhet som granskades och därför motiverat med bilden och den beskrivning av verksamheten som gjordes i publiceringarna. Anmälaren pekades inte ut med namn utan den enda som namngavs var advokaten och det framgick även vem av de tre på bilden som var advokat. Bilden där anmälaren fanns med var hämtad från advokatbyråns hemsida och användes således i företagets marknadsföring. Anmälaren hade kunnat minska den publicitetsskada hen upplevde genom en snabb direktkontakt med tidningen. När tidningen fick kännedom om klagomålen avpublicerades bilden direkt.

Anmälaren har bland annat anfört att hen som sekreterare på advokatbyrån inte har eller har haft inflytande på eller insyn i ekonomiska frågor, som ansökan om statligt stöd eller vinstutdelningar till ägaren. Hen kunde inte heller förväntas ha ett sådant ansvar. Att bilden fanns på företagets hemsida motiverade inte utpekandet/bilden i detta sammanhang. Bilden i samband med artiklarna antydde och gav läsaren uppfattningen av att hen hade agerat moraliskt och juridiskt felaktigt. Det gjorde hen illa till mods när hen i sitt dagliga arbete hade kontakt med klienter och myndigheter inom tidningens spridningsområde.

Medieombudsmannens bedömning

Det finns ett klart allmänintresse för att granska hur företagsstöd av offentliga medel används. Medborgarna som skattebetalare är finansiärer. Den medieetiska frågan i detta fall gäller i stället om detta intresse motiverade att tidningen publicerade den anmälda bilden, eller om hänsynen till anmälaren ska väga tyngre.

Tidningens rapportering innebär ett ifrågasättande av bidraget, redovisar att det finns krav på återbetalning och att det trots bidraget skett upprepade vinstutdelningar i företaget. Även om det finns underlag och ett legitimt intresse av att granska frågorna som sådana, kan det ifrågasättas om anmälaren har en sådan ställning att det motiverar ett särskilt utpekande av hen.

Det sägs inte i publiceringarna att anmälaren varit med och ansökt om bidrag eller på annat sätt haft inflytande i frågorna. Dock återges i en av artiklarna, om än inte framskjutet, advokatens uttalande om att ”stödet som vi ansökte om gällde övriga anställda, inte mig” vilket enligt MO ska ses tillsammans med den bild som publicerats.

Jag delar anmälarens uppfattning om att rapporteringen framställer hen i en negativ dager och att uppgifterna är skadliga för hen eftersom hen arbetat hos advokatbyrån när den kritiskt granskats av mediet.

MO ifrågasätter inte vad anmälaren anfört om att hen i sin yrkesroll har känt obehag i sina dagliga kontakter med klienter och myndigheter. Hen har alltså tillfogats en publicitetsskada.

En medieetisk grundprincip är att den som är i ansvarig ställning som regel kan behöva tåla namngivning och stå till svars för kritik. Såsom MO uppfattat det har anmälaren inte någon ledande roll på advokatbyrån. Att anmälaren är anställd innebär inte att hen ska behöva stå i frontlinjen för kritik som inte kan lastas hen.

Att bilder på kontor eller butiker, där anställda syns, ibland används i medier kan vara på sin plats. Det finns en skillnad mellan när mediet visar en bild på till exempel entrén till en större verksamhet där ett flertal anställda syns, eller som i det här fallet när tre personer i en liten verksamhet visas. När endast ett fåtal personer pekas ut ökar sannolikheten för att negativa uppgifter som publicerats om verksamheten kan uppfattas som hänförliga till de identifierade personerna.

I det här fallet framträder anmälaren mycket synligt i ett negativt sammanhang. Mediet har framhållit att bilden finns på advokatbyråns hemsida. Det betyder att den använts offentligt men inte att den därför kan publiceras av tidningen rakt av. Det går inte heller att helt bortse från att det funnits en bild som bara visar advokaten på företagets hemsida och som tidningen, efter vad som framgått, tidigare använt.

Smålandsposten har invänt att anmälaren kunnat anstränga sig mer för att få en direkt kontakt med tidningen. Det hade hen i och för sig kunnat göra och tidningen hade då haft möjlighet att snabbare ompröva publiceringen. När tidningen så småningom fick kännedom om klagomålen avpublicerades bilden, vilket är bra. Men anmälaren har inte en sådan position att det medieetiskt kan ställas krav på hen att själv kontakta tidningen, utan ansvaret ligger på tidningen när det gäller att från början överväga konsekvenserna av en publicering.

Sammantaget:

Det har funnits ett allmänintresse för rapporteringen men anmälarens ställning – vad som i ärendet framkommit om hens ansvar på arbetet – motiverar inte att hen pekas ut i detta negativa sammanhang. Publicitetsskadan för anmälaren bedöms som oförsvarlig och tidningen bör därför klandras.

Ärendet överlämnas till Mediernas Etiknämnd (MEN).

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Tidningen har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande. Den bild som använts är inte tagen i något privat sammanhang. De medarbetare som poserar på bilden har tillsammans med företagets ägare självmant ställt upp för att fronta för företaget och dess verksamhet. Tidningen har varit noga med att skriva ut att det är ägaren som är ansvarig och ägaren är den enda som är namngiven i artikeln.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Smålandsposten för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit ordförandena Christine Lager, Stefan Johansson, Kristina Svahn Starrsjö och Johan Danelius samt Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Carina Lövkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Göran Ellung, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Annika Levin, Magnus Ramberg, Ruth Mannelqvist, Arash Sanari och Laura Hartman, representerande allmänheten.