Mediernas Etiknämnd klandrar Smålänningen efter en artikel om gängrekrytering. I publiceringen missade tidningen att berätta att namn var fingerade – vilket ledde till att en oskyldig person kunde kopplas till gängkriminalitet.
Smålänningen, dnr. 24591, exp. nr. 51/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Smålänningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 18 februari 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Smålänningen.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält artikeln B [fingerat namn angivet] från X-ort [ortsnamn angivet] värvades av gängkriminella – för att mörda publicerad på smalanningen.se den 12 december 2024 och i tryckt tidning den 16 december 2024.
Vad mediet publicerade (i sammanfattning)
Artikeln handlade om att en xy-årig pojke från X-ort hade värvats av gängkriminella för att skjuta en man. I artikeln benämndes xy-åringen som B och den xx-årige mannen från X-ort som rekryterade honom benämndes som A [anmälarens förnamn angivet]. Tidningen beskrev chattar mellan de två personerna och andra som misstänktes vara inblandade. Därtill citerades förhör från förundersökningen där A berättade om situationen. Det angavs att xx-åringen stod åtalad för stämpling till mord och olaga hot.
Bland annat förekom följande stycken i artikeln:
”Bakom rekryteringen står A, en xx-årig X-ortsman [ålder och ortsnamn angivet], och han har i sin tur fått uppdraget av två män i en chatt i appen Signal. Vilka de är är ännu okänt, men det ena aliaset som används i chatten; Redbull, förekommer i andra utredningar gällande grov brottslighet bland annat ett mord i Skurup.
B tackar först ja till uppdraget som ska ge honom och A 200 000 kronor att dela på.
/…/
Polisen sammanfattar i förundersökningen vad B berättat: ’A sa att han fick information om att en taxi skulle bokas från X-ort och att han skulle få skottsäker väst och vapen. Han skulle bära en nikab och gå runt med en barnvagn med matvaror för att inte dra till sig uppmärksamhet, och sätta sig utanför porten där killen som skulle skjutas bor. Vapnet skulle vara en ’Kalle’, en AK47 eller skulle han få välja något mindre om han ville, ex. en handpistol.’
/…/
A berättar hur en för honom okänd person la till honom på Snapchat och erbjöd jobb. Det behövdes en ’klivare’ till ett jobb, och 200 000 kronor utlovades. A blev sen uppringd och intervjuad, och efter det tillagd i gruppchatten i den krypterade appen Signal. Han fick då veta att jobbet gällde ett mord i Malmö, och att han kunde dela pengarna med den som utförde mordet.”
Övrigt
I en senare version av texten ändrade tidningen namnet ”A” till ”C”, lade till en förtydligande text i början av artikeln om att personerna i artikeln egentligen heter något annat samt en fotnot om att det i en tidigare version av artikeln inte framgick att namnen var fingerade och att Smålänningen beklagade detta.
Anmälan
NN förde fram i huvudsak följande.
Smålänningen publicerade den 12 december 2024 en artikel som innehöll grova anklagelser om att en xx-årig man vid namn A från X-ort skulle ha rekryterat en minderårig person till att utföra ett mord. Anmälaren var den enda personen som hette A, var xx år och bodde i X-ort.
På kvällen samma dag kontaktade flera vänner och bekanta honom och ifrågasatte att det var han som omnämndes i artikeln. Han trodde först att det rörde sig om ett skämt men när fler personer hörde av sig insåg han allvaret. Situationen orsakade stor oro och förvirring, inte bara för honom utan även för familj och vänner.
Han kontaktade tidningen dagen därpå för att påpeka misstaget. Tidningen beklagade händelsen och lovade att omedelbart vidta åtgärder. Den ändrade kort därefter artikeln så att namnet blev ”C” och lade till en notis om att namnen var fingerade. Tidningen skrev även en fotnot längst ned i artikeln om att det i en tidigare version av texten inte framgick att namnen var fingerade.
Trots ändringarna hade skadan redan inträffat. Ryktesspridning om hans inblandning i kriminella aktiviteter hade fått fäste i X-ort, som var en liten ort där information spreds snabbt. Han konfronterades av flera personer på stan och kände sig otrygg. Genom en Googlesökning på ”A xx år X-ort” knöts hans namn till artikeln. Han studerade sista året för att bli Z [yrkestitel] men denna händelse riskerade att medföra långsiktiga konsekvenser för hans framtida yrkeskarriär. Kriminella grupper kunde också få upp ögonen för honom.
Mediets svar
Smålänningen svarade genom Anders Sjölin, chefredaktör och ansvarig utgivare, och förde fram i huvudsak följande.
Den anmälda artikeln beskrev hur den våg av våld som spred sig tillsammans med gängkriminalitet även hade nått X-ort. Tidningen beskrev uppgifter från förundersökningsprotokoll om att en xx-årig X-ortsman sades ha försökt värva en xy-årig X-ortskille för att skjuta en man i Malmö. Xx-åringen dömdes sedermera till över fyra års fängelse för bland annat stämpling till mord. Xx-åringen och xy-åringen i texten omnämndes med de fingerade förnamnen A och B.
Vid 14-tiden dagen efter publiceringen (den 13 december) blev tidningen varse att artikeln saknade information om att namnen var fingerade då anmälaren hörde av sig och poängterade detta. Inom loppet av en halvtimme vidtog tidningen följande åtgärder:
- Ett förtydligande redan i textens inledning om att förnamnen var fingerade,
- en fotnot om att det i en tidigare version inte framgick att namnen var fingerade, och
- ändring av namnet A till C för att ytterligare minimera risken för eventuella förväxlingar.
Artikeln gick sedermera i Smålänningens pappersutgåva den 16 december men då med ovan nämnda förändringar redan gjorda.
Det var olyckligt att den ursprungliga texten saknade information om att förnamnen som nämndes i texten var fingerade. Så fort tidningen blev varse missödet ändrade den dock skyndsamt i artikeln.
Utpekandegraden kunde också diskuteras. Tidningen delade inte uppfattningen att anmälaren på ett enkelt och tydligt sätt kunde kopplas till grov kriminalitet och att uppgiften hade fått fäste i en kommun med xx invånare enbart för att uppgiften ”A, xx år” nämndes i texten. Det krävdes såväl googlande som en hel del antaganden för att överhuvudtaget kunna göra en eventuell koppling till anmälaren. Men det gick på intet sätt att fastslå att anmälaren och ”A” i berörd artikel var en och samma person.
Avslutningsvis behandlade Smålänningen på intet sätt ärendet lättvindigt, utan tidningen gjorde allt i sin makt för att skyndsamt göra förändringar i ursprungstexten för att förtydliga att namnen i artikeln var fingerade.
Anmälarens kommentar
Anmälaren svarade bland annat följande.
Han var ensam om sitt namn och ålder i kommunen och Smålänningens påstående om att det skulle krävas googlanden och antaganden för att koppla artikeln till honom var felaktigt och visade nonchalans.
Skadan publiceringen orsakade var betydande och sträckte sig långt utanför X-orts gränser. Han var verksam som student i D-ort och hade kontakt med många skolor genom sina studier, praktik och arbete. Hans trovärdighet och rykte som framtida Z var beroende av förtroende och integritet. Att associeras med grov kriminalitet hade redan lett till misstänksamhet, ifrågasättanden och onödiga samtal där han hade tvingats förklara och försvara sig.
Trots att han omedelbart kontaktade tidningen och förklarade de allvarliga konsekvenserna valde den att inte vidta åtgärder som hade kunnat reparera skadan. En separat rättelseartikel, där tidningen erkände sitt misstag och bad om ursäkt, hade varit nödvändig för att minska skadan. Smålänningen menade att detta skulle ha varit märkligt för läsarna men en rättelse hade tvärtom visat att tidningen tog ansvar för sina misstag och arbetade för att inte upprepa dem.
Han krävde en separat rättelse där Smålänningen bad om ursäkt och tydliggjorde sitt misstag samt ekonomisk kompensation för den skada som den felaktiga publiceringen hade orsakat honom, både personligen och professionellt.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering har medfört en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren. För att det ska föreligga en sådan skada krävs att anmälaren är utpekad med skadliga eller kränkande uppgifter i publiceringen. Jag bedömer primärt det som faktiskt har publicerats, inte vilken ytterligare information läsare kan få fram genom sökningar på internet eller andra efterforskningar.
Frågor om skadeståndsanspråk och liknande faller utanför mitt uppdrag.
Den anmälda artikeln handlar inte om anmälaren, men han passar in på de fingerade uppgifter om namn, ålder och bostadsort som Smålänningen har beskrivit i artikeln. Anmälaren har också uppgett att han är den enda personen som passar in på det fingerade namnet. Han har gett in ett skärmklipp på en googlesökning på ”A xx år X-ort” där artikeln kommer upp bredvid sökträffar på honom på sidor som Ratsit.se och Merinfo.se.
Att en person passar in på ett fingerat namn innebär inte i sig att denne har pekats ut i medieetisk mening. I detta fall saknades det dock information om att namnet i artikeln var fingerat vid tidpunkten för publiceringen. Jag finner inte heller skäl att ifrågasätta att anmälaren är den enda personen som passar in på förnamnet tidningen har valt. Jag anser därför att anmälaren har pekats ut medieetiskt och att ämnet för rapporteringen varit skadligt för honom.
Det är bra att Smålänningen agerade skyndsamt efter det att anmälaren kontaktade tidningen genom att ändra det fingerade namnet och förtydliga både i textens inledning och i en fotnot att namnen i artikeln var fingerade. Detta minskar den medieetiska skadan för anmälaren.
Trots detta anser jag att skadan som anmälaren utsatts för har varit oförsvarlig. Ändringarna som Smålänningen förde in i artikeln skedde visserligen skyndsamt, men artikeln låg ändå uppe i drygt ett dygn efter publiceringen utan förtydligandet. Jag inser att det tidningen gjort är ett oavsiktligt misstag som beror på ett olyckligt sammanträffande. Avsaknaden av informationen om att namnen var fingerade i kombination med att uppgifterna om förnamn, ålder och bostadsort var så inringande att endast en person passat in på kombinationen utgör dock en sådan brist att Smålänningen inte kan undgå klander.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Smålänningen har fått möjlighet att yttra sig men inte haft något ytterligare att tillägga.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Smålänningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Eva Landahl, utsedd av Utbildningsradion, Arash Sanari, Anders Forkman, Eva Lindström och Johan Pekkari, representerande allmänheten.
Dessutom har Robert Hårdh varit närvarande vid ärendets behandling.