Exp nr 22/2012, Gotlands Allehanda, 2012-03-06
Tidningen skrev att en dömd läkare jobbade på orten. Samtidigt beskrevs och spekulerades det kring personens privata förhållanden på ett sätt som tillfogade henne en oförsvarlig publicitetsskada. Kränkningen uppvägdes inte av att hon fick komma till tals.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Gotlands Allehanda för att ha åsidosatt god publicistisk sed.
___________
Genom beslut den 4 november 2011 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan från A till Pressens Opinionsnämnd.
Beslutet har följande lydelse.
Vad tidningen skrev
Den 3 juni 2011 publicerade Gotlands Allehanda en förstasidespuff med rubriken Dömd läkare jobbar i Visby. I texten stod att överläkaren hade legat i skilsmässa när hon gick in i sin exmakes nya kvinnas gynjournaler. Detta trots att de aldrig hade träffats. Och när den nya kvinnan flyttade till Gotland började överläkaren jobba extra på Visby lasarett. Läkaren hade nyligen dömts för dataintrång, men det kände man inte till på Visby lasarett. Sjukvårdschefen på Gotland sade att man skulle undersöka saken.
Över ett uppslag inne i tidningen fanns rubriken Här ska dömda läkaren arbeta. I ingressen stod att överläkaren hade legat i skilsmässa när exmaken träffade en ny kvinna. Då utnyttjade hon sin roll som läkare för att ta reda på uppgifter i sin rivals gynjournal. Och när den nya kvinnan flyttade till Gotland började läkaren arbeta extra på Visby lasarett.
Av artikeltexten framgick att den kvinnliga överläkaren hade dömts vid en tingsrätt i Norrland till dagsböter för dataintrång drygt en månad tidigare. Hon hade arbetat på kirurgkliniken vid ett Norrlandssjukhus. När hon och hennes man skilde sig för några år sedan, inledde han en relation med en annan kvinna, som numera var bosatt på Gotland – men som då hade bott i samma stad som läkaren.
Efter skilsmässan gick läkaren in och läste den nya kvinnans gynjournaler. Detta trots att läkaren varken var gynekolog eller hade arbetat på kvinnokliniken. Kvinnan hade heller aldrig varit patient hos läkaren.
Därefter följde uppgifter om hur den nya kvinnan hade fått reda på att någon hade läst innehållet i hennes journal. Läkaren hade enligt loggsystemet varit inne i kvinnans journaler inte bara en gång – utan två.
Kvinnan kände sig mycket kränkt och enligt vad hon sagt i polisförhör hade det också känts mycket obehagligt att läkaren skulle arbeta i Visby under sommaren.
I ett första skede hade läkaren, enligt förundersökningen, även varit misstänkt för ofredande och brott mot tystnadsplikten. Men slutligen åtalades hon bara för dataintrång.
Läkaren sade själv att hon tittade i journalerna för att får reda på kvinnans adress, eftersom exmaken just då hade barnen.
Men det avfärdade tingsrätten som ansåg att kvinnans handlande var mycket allvarligt och kränkande och förutom dagsböter på 25 000 kronor skulle läkaren även betala ett skadestånd på 5000 kronor till kvinnan.
I samband med att läkaren åtalades för brottet förra sommaren sade hon upp sig från sin anställning i Norrbotten. Hon arbetade numera på ett sjukhus i Stockholm, men hade fortsatt att jobba extra på Visby lasarett och skulle göra det även under sommaren.
På Visby lasarett kände man inte till förhållandena, men skulle undersöka saken närmare, sade sjukvårdschefen.
GA hade varit i kontakt med den drabbade kvinnan som inte ville kommentera det hela.
I en bildtext stod bl a att överläkaren hade gått in i sin rivals gynjournal.
Den 4 juni publicerades på förstasidan Chefen skyddar dömde läkaren. Överläkaren hade nyligen dömts för dataintrång efter att hon gått in i sin rivals gynjournal. Varken på lasarettet i Visby eller på Stockholmssjukhuset där hon numera var fast anställd kände man till detta. Hennes före detta chef höll nämligen överläkaren om ryggen och hade inte sagt något om saken när referenser togs på överläkaren. Socialstyrelsen kritiserade handlandet. Av publiceringen inne i tidningen framgick också att det ålåg tingsrätten att skicka domen till Socialstyrelsen, vilket hade missats och skulle ske först nu. Av artikeln framgick vidare att hon var anställd som kirurg på Stockholmssjukhuset.
I en faktaruta stod att överläkaren var dömd för att ha utnyttjat sin yrkesroll och gått in och läst sin före detta mans nya kvinnas gynjournaler.
Den 8 juni hade tidningen en förstasidespuff med rubriken Dömd läkare får jobba kvar. I texten stod att överläkaren hade gått in i sin rivals gynjournal. Och när rivalen flyttade till Gotland började överläkaren vikariera på Visby lasarett. På lasarettet hade man varit ovetande om att läkaren dömts för dataintrång. Trots det fick hon jobba kvar. Nu berättade läkaren själv om vad som hänt.
Inne i tidningen fanns rubriken Dömd läkare får fortsätta med nedryckaren “Det finns inga skäl att tro att våra patienter kommer att lida”. Sjukvårdschefen uttalade sig.
I en faktaruta upprepades uppgifterna om att läkaren gått in i sin exmans nya kvinnas gynjournal samt att läkaren börjat jobba extra på Visby lasarett när rivalen hade flyttat till Gotland.
Läkaren intervjuades under rubriken “Det är mänskligt att fela”. Hon sade att hon bara hade gått in i journalen för att ta reda på den andra kvinnans adress; hon hade inte läst kvinnans journal. Läkaren hade börjat arbeta extra på Gotland när en före detta kollega hade tipsat henne om jobb på ön. Det hade ingenting att göra med att exmakens nya kvinna hade flyttat dit. – Absolut inte. Jag trivs på Gotland och har ingen baktanke med det, sade läkaren. Hon hade berättat för sin nya chef på Stockholmssjukhuset om åtalet och domen, men hennes högsta chef hade varit ovetande tills nu. Det var mänskligt att fela och hon hade inte gjort något avsiktligt.
Anmälan
Publiceringarna anmäldes av den kvinnliga överläkaren som ansåg sig utpekad och kränkt. Tidningen hade insinuerat saker som inte var sanna. Med rubrikerna insinuerade man att hon hade gjort något hemskt och att hon kunde vara en fara för Gotlands invånare. Man insinuerade också att hon kom till Gotland och sökte arbete där för att på något sätt skada den andra kvinnan. Detta var felaktigt. Anmälaren blev också kontaktad av tidningen först den 7 juni, dvs efter det att flera artiklar hade publicerats.
En kvinna hade anklagat läkaren för att ha läst kvinnans patientjournal, hennes gynekologiska journal. Det stämde inte. Läkaren hade gått in i systemet två gånger för att ta reda på kvinnans adress, hon hade inte läst själva journalen. Varför hade tidningen skrivit om saker som hon inte hade blivit dömd för?
I publiceringarna berättades om en svår skilsmässa. Uppgifterna var av privat natur och saknade allmänintresse. Oavsett bakgrunden var dockdomen tydlig och läkaren accepterade den. Frågor om dataintrång inom vården var viktiga. Man hade kunnat skriva om hennes fall på ett bra och konstruktivt sätt, men det hade tidningen inte lyckats med.
Läkaren var medveten om vikten av patientsekretess. Hon hade varit verksam läkare i 23 år och arbetat prickfritt under denna tid.
Tidningens yttrande
Gotlands Allehanda anförde genom sin ansvariga utgivare att tidningen den 3 juni hade redogjort för domen. Läkaren hade medvetet gått in i en annan kvinnas journal (som inte var hennes patient) och därifrån hämtat uppgifter för privat bruk. GA hade korrekt återgivit vad kvinnan dömts för och vilka delar av förundersökningen – ofredande och brott mot tystnadsplikten alternativt tjänstefel – som lagts ned. Uppgifterna om att det i bakgrunden fanns en separation, att den drabbade kvinnan hade ett förhållande med läkarens exman och var bosatt på Gotland, där läkaren sökt och fått arbete, fanns beskrivet i polisförhör som tidningen tagit del av. Det var viktigt att ha med i artikeln för att förstå varför polisanmälan hade gjorts och för att få kopplingen till Gotland. Verksamhetschefen hade fått uttala sig. Frågor om sekretess, integritetsskydd och patientsäkerhet har stort allmänintresse.
Den 4 juni följde tidningen upp rapporteringen med kommentarer från läkarens tidigare chefer om varför de inte berättat om saken när referenser hade tagits på läkaren. Tingsrätten hade inte heller underrättat Socialstyrelsen, vilket borde ha skett.
Dessa två artiklar fokuserade enligt tidningen främst på vadsom hänt efter domen och inte på läkarens agerande.
Den 8 juni rapporterade tidningen att läkaren fick jobba kvar på Visby lasarett och att sjukvårdschefen hade förtroende för henne. Den dagen fick också läkaren komma till tals, även om inget nytt framkom i förhållande till vad hon tidigare sagt i polisförhör och som GA återgivit.
Tidningen hade korrekt återgivit domen, innehållet i polisförhören och kvinnans uttalanden. Läkaren hade i PO-ärendet felaktigt anfört att polisutredningen – i den del som berörde att hon läst kvinnans journal – lades ned; läkaren var dömd för dataintrång.
GA hade aldrig haft för avsikt att skada läkaren, utan hade gjort bedömningen att publiceringarna innehöll viktig information om vilka kontroller som görs vid anställning av läkare.
Tidningen bestred att läkaren hade pekats ut genom artiklarna. Att nämna hennes yrke var ofrånkomligt och hennes specialitet var omnämnd utifrån den tjänst hon hade i Norrbotten, där hon inte längre var verksam. Hennes nya tjänst hade bara beskrivits som att hon var “kirurg på ett sjukhus i Stockholm” vilket inte kunde anses utpekande.
Beskrivningen av en dom och av tillvägagångssättet vid anställning av personal inom vården kunde enligt tidningen inte anses kränka läkaren på ett oförsvarligt sätt.
Anmälarens kommentar
Anmälaren kommenterade bl a att hennes make och kvinnan inte längre hade något förhållande, det hade tagit slut nyåret 2010. Det gav en annan bild av bakgrunden. Att hon vikarierade på Gotland hade inget med kvinnan att göra.
Anmälaren ansåg att rubriken om att “Dömd läkare” arbetade i Visby gav felaktiga signaler om att hon var farlig. Krävde händelsen att hon skulle märkas på detta sätt?
Läkaren hade erkänt att hon gått in i kvinnans journal för att ta reda på hennes adress. Hon hade aldrig erkänt att hon gått in i någon annan del av journalen än adressuppgifterna. Orsaken till att hon sökte den informationen var att hon kände oro över var de minderåriga barnen vistades.
Tidningen hade kunnat göra något bra av hennes fall. Inom sjukvården hade man gått över från pappersjournaler till datajournaler, men det gavs ingen utbildning om vad lagen sade om patientsekretess och patientsäkerhet. Det var många som arbetade inom vården som inte hade tillräcklig kunskap om detta.
Hon framhöll att hon kände sig mycket kränkt och ledsen över hur saken hade behandlats av tidningen.
PO:s bedömning
Frågor om integritetsskydd inom vården har stort allmänintresse. Det var därför motiverat att redogöra för att läkaren hade dömts för dataintrång, för att hon hade gått in i en persons sjukjournal utan att ha rätt till det. Att saken inte hade uppmärksammats av hennes arbetsgivare har också sådant intresse.
Av domen framgår att läkaren har erkänt att hon gick in i datasystemet och journalen för att få uppgift om kvinnans adress, för att få klarhet i var hennes make som vid angivna tider hade barnen uppehöll sig. Läkaren tillade enligt domen att hon inte läste journalanteckningarna.
Tingsrätten anförde sammanfattningsvis att uppgifter i en sjukjournal är starkt integritetskänsliga. Att överhuvudtaget bereda sig tillträde till en persons sjukjournal, oavsett vad läkaren uppgav sig ha tagit del av eller inte tagit del av, var därför allvarligt.
Jag konstaterar att rätten inte tog ställning till om läkaren hade, eller inte hade, tagit del av några andra uppgifter än adressuppgifterna i journalen. Med hänsyn till det framstår tidningens rapportering om att tingsrätten avfärdade kvinnans uppgifter som förenklad och missvisande.
Uppgifterna om skilsmässan och beskrivningen av hur läkaren gått in i “sin rivals gynjournal” kränkte anmälarens privatliv. Begreppet rival är ett värderande omdöme. Att saken gällde kvinnans gynekologiska journal saknade också allmänintresse. Det kan noteras att det i domen endast stod om en sjukjournal. I publiceringarna insinueras också att läkarens arbete på Gotland har samband med att kvinnan bor där, en spekulation om anmälarens privata förhållanden som saknar belägg.
Anmälaren anser sig utpekad och jag har inte anledning att ifrågasätta det. Uppgifterna bör i varje fall ha varit tillräckliga för att en del av hennes kollegor skulle förstå vem den omskrivna läkaren var. Beskrivningen av hennes privata förhållanden inför denna krets var inte motiverad av allmänintresset utan tillfogade anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Denna kränkning uppvägs inte av att anmälaren fick komma till tals.
Gotlands Allehanda bör därför klandras. Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd (PON).
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.