Spridning av känsliga uppgifter utsatte anhörig för fara
december 20 2017
Eskilstuna-Kuriren, exp. nr. 123/2017, dnr. 63/2017
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Eskilstuna-Kuriren för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 3 oktober 2017 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Eskilstuna-Kuriren till Pressens Opinionsnämnd (PON).
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Den 11 maj 2017 publicerade tidningen en artikel på sin webbplats med rubriken Mamman hittade två pistoler i sin sons byrålåda.
Av ingressen framgick att polisen, några timmar före mordet på en 31-årig man i Årby, hade beslagtagit två skjutvapen hos en 19-årig man i X [ort angiven] i Eskilstuna. Innan 19-åringen förhörts om vapenbeslaget hade han själv blivit skjuten. Han dömdes senare för vapenbrott.
Enligt tidningen kastade uppgifterna i domen nytt ljus över flera av de skottlossningar –“höstens uppgörelser” som det uttrycktes i artikeln – som ägt rum under kort tid i Eskilstuna under hösten 2016.
Det berättades att mamman till 19-åringen berättat för polisen att hon hittat två pistoler i sonens byrålåda när hon sorterade tvätt. Det rörde sig om en revolver och en automatpistol. Artikeln illustrerades med en bild från förundersökningen på den aktuella revolvern.
Mamman hade berättat för polisen att sonen varit orolig i flera dagar och att hon nu var orolig för att han kunde ha varit inblandad i någon av de skottlossningar som rapporterats i media.
Någon timme efter vapenbeslaget hos 19-åringen mördades en 31-åring på öppen gata. Några dagar senare hittades 19-åringen svårt skottskadad utanför ett hyreshus i X.
Under sjukhusvistelsen hade 19-åringen bevakats av polis. Efter utskrivningen hade han LVU-placerats på ett behandlingshem för unga missbrukare med kriminell bakgrund.
Polisen arbetade efter teorin att det fanns ett samband mellan skjutningarna. Något samband hade dock inte kunnat styrkas. Enligt polisen berodde det bland annat på en tystnadskultur som fanns i de aktuella områdena. Exempelvis hade 19-åringen knappt velat medge att han blivit skjuten.
Polisutredningarna avseende mordet på 31-åringen och skotten mot 19-åringen var fortfarande öppna. I praktiken var de dock vilande i avvaktan på nya uppgifter, uppgav en polis som citerades.
Anmälan
Publiceringen anmäldes av 19-åringens mor som anförde att publiceringen försatt henne och hennes familj i fara. Hon kände sig rädd och hade fått ett anonymt sms med meddelandet “du modiga mamma du kommer att ångra dig”.
Som en god mor och ansvarsfull medborgare hade hon lämnat sina uppgifter till polisen. Hon ville hjälpa sin son att återgå till ett normalt liv.
Det var fel av tidningen att återge de uppgifter som hon lämnat till polisen.
Tidningens svar
Genom sin ansvariga utgivare Eva Burman bestred tidningen att publiceringen stod i strid med god publicistisk sed.
I artikeln berättades om en händelse där varken namn eller andra uppgifter gjorde någon identifierbar i en vidare krets. Uppgiften om att händelsen utspelat sig i X var inte heller utpekande eftersom området är stort och har ca 5 000 invånare.
Uppgifterna om modern framgick av domen från tingsrätten.
Av PO vidtagen åtgärd
PO har under handläggningen inhämtat domen om vapenbrott avseende 19-åringen (Eskilstuna tingsrätts dom i mål nr B DDDD-ÅÅ [målnr. angivet], daterad den DDMMÅÅ [datum angivet]).
PO:s bedömning
PO:s uppgift är att utreda anmälningar från enskilda personer, som anser sig illa behandlade av en tidning. För pressetiskt klander krävs i regel både att tidningen lämnat nedsättande uppgifter, som det inte var försvarligt att publicera, och att de berörda personerna är utpekade genom namn eller andra identifierande uppgifter.
I det här fallet har ett begränsat utpekande av anmälaren skett. Till den krets som förstått att det är anmälaren som avsetts i artikeln torde räknas vänner och bekanta, samt de personer som haft viss kännedom om de händelser som rapporteringen avsett.
Det ska här anmärkas att det är modern som är anmälare och uppgifterna i artikeln enbart prövas i förhållande till henne.
De uppgifter som lämnas om anmälaren är i och för sig inte nedsättande. Tvärtom framställs hon som en rådig samhällsmedborgare, som hjälpt polisen i dess arbete.
Men även uppgifter som inte är nedsättande kan i vissa sammanhang innebära en oförsvarlig publicitetsskada. Det gäller till exempel om en tidning publicerar uppgifter som försätter människor i fara.
I det här fallet har tidningen berättat att modern berättat om sina fynd för polisen, som kom och hämtade vapnen. Denna uppgift finns även i domen om vapenbrott avseende 19-åringen.
Det betyder att vem som helst har kunnat ta del av uppgiften så snart domen meddelades och blev offentlig. Den eventuella fara som funnits för anmälaren kan därmed sägas ha uppstått redan innan tidningsartikeln publicerades. Även om uppgiften fått ytterligare spridning genom publiceringen är det inte tillräcklig grund för pressetiskt klander.
I artikeln redogörs emellertid även för uppgifter om moderns kontakt med polisen som inte framgår av domen. Tidningen meddelar att modern berättat att sonen varit hemifrån i flera dagar och att hon nu var orolig för hans eventuella inblandning i någon av de skottlossningar som rapporterats om i media.
I det här fallet har det i och för sig funnits ett allmänintresse kring att rapportera och resonera kring eventuella samband mellan skottlossningarna. Samtidigt har det funnits anledning för tidningen att iaktta försiktighet vid denna rapportering. Framförallt beträffande anmälarens kontakter med polisen.
Hennes uppgifter får i den delen anses som mycket känsliga. Hon har lämnat uppgifterna till polisen i förtroende. Spridningen av uppgifterna har medfört att hon utsatts för fara, vilket understryks av det hotfulla sms hon mottagit. Tidningen borde ha insett denna risk, inte minst med hänsyn till den tystnadskultur som man rapporterat om.
Med stor sannolikhet kommer uppgifterna från förundersökningen avseende vapenbrottet. En förundersökning har en annan rättslig karaktär än en dom.
Till detta kommer att utredningarna avseende mordet på 31-åringen och skottlossningen mot 19-åringen inte tycks ha kommit särskilt långt. I det ljuset framstår uppgifterna som spekulativa.
Sammantaget har det funnits välgrundad anledning för tidningen att iaktta återhållsamhet med att ge ytterligare spridning av uppgifterna om vad anmälaren berättat för polisen om sonens eventuella inblandning i skottlossningar.
Mot denna bakgrund finner jag att tidningen gått för långt i sin redogörelse av vad anmälaren berättat för polisen. Anmälaren har därmed förorsakats en oförsvarlig publicitetsskada.
Tidningen bör därför klandras.
Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Varken anmälaren eller tidningen har yttrat sig till nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd gör samma bedömning som PO och finner skäl att klandra tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.
______
Tre av ledamöterna var av skiljaktig mening och anförde följande.
Skiljaktig mening: Man anser inte att de uppgifter som tidningen publicerat ökar uppgiftslämnarens risk för hämndåtgärder. De som kan tänkas ha intresse av att vidta åtgärder mot anmälaren har redan kännedom om hennes samarbete med polisen. Hennes kontakter med polisen framgår av domen som precis som PO anför är en allmän och offentlig handling tillgänglig för envar. Denna tillgänglighet gäller även förundersökningen där tidningen sannolikt hämtat ytterligare några uppgifter. Det förtjänar att påpekas att den som lämnar uppgifter till polisen i princip aldrig kan åberopa anonymitetsskydd och lämna uppgifter i “förtroende”.