MO föreslog att Sveriges Radio skulle klandras gällande uttalanden om en anmälare som anklagade för jäv. Mediernas Etiknämnd höll inte med och ansåg dessutom att uttalandet i SR korrigerats skyndsamt, vilket leder till ett friande beslut.
Sveriges Radio, dnr. 24515, exp. nr. 55/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Sveriges Radio.
Genom beslut den 7 mars 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Radio.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält inslag ur programmen Morgon i P4, Förmiddag i P4 och Eftermiddag i P4 som sändes i P4 Kronoberg den 15 november 2024.
Vad mediet publicerade
I inledningen av Morgon i P4 Kronoberg presenterades en kort sammanfattning av vad lyssnarna skulle få höra senare i programmet. Den aktuella nyheten omnämndes på följande sätt:
”Idag handlar det om en förening i A-ort [ortsnamn angivet] som är i fokus och som vi har granskat, och vi avslöjar att det är jäv med skattepengar i den här föreningen, någonting som ordföranden anklagas för.”
Mediet berättade senare i sändningen om att det stormade kring ordföranden i en förening som tog emot stora bidrag och uppgav att ordföranden satt på flera stolar samtidigt. Mediet fortsatte att namnge föreningen samt ordföranden. Det angavs att hen även var anställd av föreningen som verksamhetsledare, samt att hen var ordförande i ett dotterbolag som ägdes av föreningen. Föreningen hade tidigare lånat ut 200 000 kronor till dotterbolaget och det var bland annat i samband med detta som hen anklagades för jäv.
En tidigare ordförande i en medlemsförening intervjuades om att hen hade föreslagit en stadgeändring för att förhindra dubbla stolar, men att motionen röstades ner. Hen ansåg att det inte var okej. Anmälaren fick därefter bemöta anklagelsen om jäv. Mediet berättade vidare att föreningen hade fått omkring en miljon kronor om året från kommunerna och Region Kronoberg.
I ett längre reportage berättade mediet att föreningen tog emot miljonbidrag för att hjälpa funktionsvarierade. En jurist mediet hade talat med påstod att upplägget ökade risken för maktmissbruk. Ordföranden fick också svara på frågor om motionen.
I P4 Förmiddag berättade mediet att föreningens största bidragsgivare var Region Kronoberg och en intervju med ett regionråd som också var mötesordförande på den diskuterade föreningens årsstämma hördes därefter. Regionrådet gav en förklaring till upplägget med dotterbolaget och uppgav att motionen om att en person inte skulle kunna sitta på flera stolar hanterades demokratiskt på stämman. Han uppgav vidare att det inte hade kommit fram att föreningen inte skulle ha uppfyllt de åtaganden de hade mot regionen. Han uppgav att regionen skulle fortsätta ge bidrag till föreningen eftersom det inte hade kommit fram skäl till anmärkningar i dagsläget.
Mediet rapporterade om nyheten återkommande under dagen i de tre sändningarna Morgon i P4, Förmiddag i P4 och Eftermiddag i P4.
Anmälan
NN förde fram i huvudsak följande.
Sändningen pågick under hela dagen i P4 Morgon, Förmiddag och Eftermiddag. De gick ut med anmälarens namn och lade upp en bild av hen. Hen var inte en offentlig person. Inslagen vinklades till att misskreditera hen och var inte opartiska.
Reportern spred felaktig information om anmälarens ideella förening. Det nämndes inte att föreningen demokratiskt hade tagit avstånd till en motion utan det beskrevs som att styrelseordföranden såg till att styrelsen sade nej till motionen. Reportern fick det att låta som att anmälaren tvättade pengar genom ett lån till föreningens aktiebolag som avsattes till ett rörelsekapital i uppstartsfasen. Detta hade föreningen berättat för reportern om i en intervju.
Anmälaren hängdes ut som jävig och vid något tillfälle sades det att det rörde sig om ”jäv med skattepengar”. Bara en medlemsförening – den förening vars motion avslogs – intervjuades. Regionrådet fick frågan ”Kommer Region Kronoberg att fortsätta ge bidrag till en brottslig organisation?”. Detta byttes ut i ljudfilen som senare fanns på hemsidan och i appen.
Hen nämndes vid namn 10 gånger under morgonen och tre gånger under eftermiddagen.
Mediets svar
Sveriges Radio svarade genom Cilla Benkö, verkställande direktör, och förde fram i huvudsak följande.
Föreningen X var en paraplyorganisation för funktionsrätts- och patientföreningarna i Kronobergs län. Anmälaren var ordförande och verksamhetschef i föreningen som organiserade xx föreningar för personer med funktionsvariationer. Föreningens största bidragsgivare var Region Kronoberg som gav bidrag på cirka en miljon kronor. Även kommunerna i länet gav bidrag till organisationen.
I mediets uppdrag ingick att granska makthavare. P4 Kronoberg hade pratat med flera källor, inklusive en tidigare ordförande i en av de xx föreningar som Föreningen X var paraplyorganisation för. Samtliga anklagade anmälaren för att sitta på flera stolar.
Mediet hade kontrollerat referensbandningen av inslaget som programbolaget sparade i sex månader. Det var en kopia av inspelningen som sändes i marknätet. Det fanns ingen sådan fråga som anmälaren påstod, det vill säga om att regionen skulle fortsätta ge bidrag till en ”brottslig organisation”. Reporterns fråga under intervjun med regionpolitikern löd: ”Så kommer regionen fortsätta att ge de här stora bidragen till Föreningen X?”. Påståendet i anmälan om att andra ordval förekom i sändning för att sedan ersättas med andra var direkt felaktigt.
Det som sades inledningsvis i sändningen var ”Idag handlar det om en förening i A-ort som är i fokus och som vi har granskat, och att vi avslöjar att det är jäv med skattepengar i den här föreningen, någonting som ordföranden anklagas för.”
Bakgrunderna till anklagelserna var att Föreningen X förra året lånade ut 200 000 kr till föreningens dotterbolag där anmälaren också var ordförande. I samband med årsstämman valde den interna revisorn att lämna sitt uppdrag eftersom hen menade att det skulle kunna föreligga jäv. Hörselskadades riksförbund föreslog på årsstämman en ändring av stadgarna för att förhindra att ordföranden (anmälaren) kunde ha uppdrag både i paraplyorganisationen och i dotterbolaget. Styrelsen sa dock nej. Formuleringen, som möjligen var lite förenklad, var tänkt som ett kort koncentrat av nyheten och det faktum att ordföranden av flera medlemsorganisationer anklagats för jäv vilket skulle ha lett till att skattemedel som finansierade organisationen inte användes till dess verksamhet.
I förmiddagsblocket sändes en uppföljning av huvudnyheten. Programledaren presenterade ämnet och sedan sändes en intervju med vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Denne intervjuades om sin syn på anklagelserna om jäv och hantering av skattepengar. Eftersom regionstyrelsen sedan i våras hade arbetat aktivt med att utreda och följa upp frågor med koppling till välfärdsbrottslighet ställdes frågan till politikern om hur regionen skulle kunna upptäcka hur offentliga resurser hanterades i verksamheter som regionen finansierade genom bidrag. Tanken med frågan var att bredda perspektivet. Det sades inte att anmälaren eller organisationen var brottslig eller ”tvättar pengar”.
Det fanns ett uppenbart allmänintresse i att rapportera om att det fanns kritik från ett antal medlemsföreningar mot hur ordföranden hade agerat. Som företrädare för paraplyorganisationen hade anmälaren en sådan position att hen fick tåla att bli granskad och namngiven. Förutom ordförandeskapet var anmälaren också anställd av föreningen och hade titeln verksamhetsledare. Dessutom var hen ordförande i föreningens dotterbolag. Mediets granskning avsåg uteslutande anmälarens yrkesutövning. P4 Kronoberg sökte anmälaren och hens bemötande framgick både i inslaget och i den längre intervjun med hen.
Ytterligare skriftväxling
Anmälaren inkom med bland annat följande tillägg.
Det var ett klart missvisande påstående att Föreningen X hade tagit emot ”miljontals kronor i bidrag”. Föreningen tog emot bidrag från olika aktörer, där regionen var en av bidragsgivarna. Det totala beloppet var inte miljoner utan lägre. Bidragen kom även från ett antal kommuner, men inte alla.
Sveriges Radio hävdade att frågan om huruvida regionen skulle fortsätta ge bidrag till en ”brottslig organisation” inte förekom i inslaget. Det var en allvarlig och orättvis anklagelse, och oavsett den exakta formuleringen var det oacceptabelt att antyda eller säga att föreningen, som arbetade med att stödja människor med funktionsvariationer, skulle vara brottslig. Påståendet var direkt skadligt för verksamheten och anseendet.
Mediet förklarade att formuleringen ”jäv med skattepengar” var en förenklad sammanfattning av situationen och att detta syftade på interna anklagelser om jäv gällande ordförandens dubbla roller i både paraplyorganisationen och ett dotterbolag. Förenklingen var problematisk, eftersom den kunde skapa missförstånd om föreningens verksamhet och om anmälarens roll som ordförande.
De 200 000 kr som lånades ut år 2021 från föreningen till dotterbolaget i samband med flytt till nya lokaler användes inte för privata eller oegentliga ändamål. De användes för att stödja föreningens verksamhet, bland annat för möblering och upprättande av nya mötesplatser, som var av stor betydelse för föreningens verksamhet och nyttjanderättsföreningarna. Vidare sade Sveriges Radio att styrelsen sa nej till motionen. Det var årsstämman som fattade beslutet i demokratisk ordning och motionen var inte relaterad till dotterbolaget utan rörde en förändring av styrelseposterna och tjänsten som verksamhetsledare.
P4 Kronoberg hade endast pratat med ordföranden i en av de xx medlemsföreningar som paraplyorganisationen organiserade. Det var problematiskt att den enda förening som fick möjlighet att framföra sina synpunkter var just den föreningen vars motion blev nedröstad av årsstämman. Bilden som målades upp var inte representativ för organisationen. Anmälaren blev vid den senaste årsstämman omvald som ordförande vilket var ett demokratiskt fattat beslut. Det var därför problematiskt att mediet påstod att ”xx föreningar” skulle ha ansett att hen var jävig.
Anmälaren instämde i att offentlig verksamhet kunde granskas men ansåg att den typ av granskning som hade skett i detta fall inte var rättvis, objektiv eller balanserad. Påståenden om jäv, brottslighet och andra felaktigheter hade allvarligt skadat hen och föreningens anseende. Det var också viktigt att klargöra att intervjun som genomfördes med anmälaren, som varade i över en timme, aldrig sändes som en längre, sammanhängande intervju. I stället styckades den ner till två korta inslag, vilket gav en mycket begränsad och missvisande representation av synpunkterna som fördes fram.
Sveriges Radio tillade bland annat följande.
Ingenstans i publiceringen sades det att det handlade om ”miljontals kronor”. Det stod ”miljonbidrag” i singular, vilket inte var samma sak. Det påstods inte heller någonstans att samtliga kommuner gav bidrag till paraplyorganisationen. Vidare menade anmälaren att mediet enbart hade pratat med en tidigare ordförande i en av de xx föreningar som Föreningen X organiserade. Det stämde inte. P4 Kronoberg talade med flera källor i andra föreningar men inga ville medverka i inslaget. Mediet hade inte heller sagt det som anmälaren påstod om att xx föreningar hade ansett att anmälaren var jävig.
Mediet hänvisade i övrigt till vad som tidigare hade förts fram.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om anmälaren utsatts för en oförsvarlig skada genom publiceringen.
Anmälaren nämns med namn i sändningarna och det förekommer anklagelser om jäv och kritik mot hur hen har agerat i rollen som ordförande för Föreningen X. Uppgifterna är skadliga för hen. För att avgöra om publicitetsskadan är försvarlig eller inte aktualiseras frågor om allmänintresset för ämnet, anmälarens ställning, vilka belägg mediet haft för sina påståenden samt om den som kritiserats fått möjlighet att gå i svaromål.
Allmänintresset och anmälarens ställning
Det finns ett stort allmänintresse i att granska föreningar som vänder sig till allmänheten, särskilt om de får bidrag från offentliga medel och riktar sig till exempelvis personer med funktionsnedsättning. Allmänheten har rätt till insyn i att bidragspengarna används på ett korrekt sätt.
Den som företräder en stor förening har en sådan position att man ibland får tåla att svara på frågor i medier, även i sammanhang som är kritiska, så länge det gäller företrädarens roll i föreningen. Anmälaren är ordförande i såväl den granskade paraplyorganisationen som i dess dotterbolag och hen är anställd som verksamhetsledare i föreningen. Jag har således inget generellt emot att Sveriges Radio gjort publiceringen och namngivit anmälaren i sammanhanget.
Belägg och bemötande
Ansvarig utgivare avgör hur en publicering ska vinklas och vad som ska lyftas fram. Det är inte något jag kan ha synpunkter på. Det är inte heller min primära uppgift att avgöra vad som är sant eller falskt i rapporteringen. I stället tittar jag på om mediet haft ett tillräckligt underlag, eller belägg, för sina slutsatser.
Anmälaren har invänt mot vissa påståenden i inslagen. Ett sådant är att hen hävdar att mediet har bytt ut ord i en fråga om att föreningen var en ”brottslig organisation” i den version av sändningen som fanns tillgänglig i efterhand. Sveriges Radio har å sin sida uppgett att mediet har kontrollerat referensbandningen och att det inte förekom någon sådan fråga till företrädaren för regionen och formuleringen inte hade redigerats i efterhand. Jag finner inte skäl att ifrågasätta mediets förklaring i denna del.
Anmälaren har också invänt mot att endast en av medlemsföreningarna hördes i reportaget. Sveriges Radio har här kommenterat att mediet talade med flera källor i andra föreningar men att det endast var en ordförande som ville medverka i inslaget. Det saknas skäl för mig att ifrågasätta Sveriges Radios påstående om vilka kontakter mediet tog före publiceringen och jag kan inom ramen för mitt uppdrag endast pröva de uppgifter som finns med i publiceringen.
I inledningen av programmet förekommer även ett påstående om att Sveriges Radio ”avslöjar att det är jäv med skattepengar”. Detta påstående är långtgående och saknar enligt min mening stadga, bland annat eftersom mediet senare rapporterar om att det endast rör sig om anklagelser om jäv, att motionen som rör jävsfrågan röstades ner i demokratisk ordning, och att Region Kronoberg – som själva granskat föreningen – inte har funnit anledning att ifrågasätta fortsatt bidragsgivande till föreningen. Även om mediet i senare delar av programmet är tydliga med att anmälaren endast anklagats för jäv med skattepengar anser jag att det inledande påståendet är alltför onyanserat och att detta utgör en medieetisk brist i publiceringen.
Jag konstaterar slutligen att anmälaren har fått komma till tals i publiceringen och mediet spelade också upp hens tidigare svar vid de tillfällen under sändningarna som kritik riktas mot hen. Jag anser att bemötandefrågan har hanterats på ett medieetiskt acceptabelt vis.
Sammanfattningsvis
Sammantaget har jag inte något att invända mot att Sveriges Radio har rapporterat om att en föreningsordförande anklagas för jäv. Ämnet som sådant har ett allmänintresse och anmälaren har en sådan ställning att hen får tåla granskning och namngivning. Mediet har även hanterat bemötandefrågan på ett godtagbart vis. I huvudsak har mediet också kunnat presentera godtagbara belägg för det som yttrats. I publiceringen förekommer dock en kommentar som slår fast att det förekommit jäv med skattepengar. Det presenteras där som ett faktum, trots att det handlar om anklagelser. Påståendet saknar stöd och det utsätter anmälaren för en oförsvarlig skada. Jag anser därför att Sveriges Radio bör klandras för publiceringen.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Sveriges Radio har yttrat sig i nämnden och anfört bl.a. följande. MO har hänskjutit ärendet på grund av uttalandet om att ”vi avslöjar att det är jäv med skattepengar”. Av det fullständiga uttalandet framgår dock att det handlar om anklagelser om jäv mot ordföranden, vilket är helt korrekt. Sveriges Radio anser vidare att nämnden ska beakta att det handlar om en påannons kl. 05.59 på morgonen då det kan snubblas på ord eller meningsuppbyggnad. Under sändningarna resten av dagen var uttalandet annorlunda formulerat. Sveriges Radio anser att det finns ett uppenbart allmänintresse som motiverar det eventuella intrång som kan ha uppstått.
Mediernas Etiknämnds bedömning
MO har föreslagit att Sveriges Radio ska klandras med motiveringen att uttalandet om att ”det är jäv med skattepengar” saknar stöd och det har utsatt anmälaren för en oförsvarlig skada. Nämnden delar MO:s uppfattning att det inte är bra att det presenteras som ett faktum att det har förekommit jäv när så inte är fallet. Men uttalandet om att det har förekommit jäv utgör endast en del av det som sägs. I en annan del av uttalandet – som består av bara en mening – framgår att ordföranden, dvs. anmälaren i ärendet, endast anklagas för jäv. Vidare förekommer uttalandet om att det ”är jäv med skattepengar” endast i den första sändningen av totalt nio under den aktuella dagen. I övriga sändningar har uttalandet om att det ”är jäv” tagits bort och ersatts med ”anklagelser om jäv”. Sammantaget anser nämnden att det inte finns tillräckliga skäl att rikta klander mot Sveriges Radio.
I beslutet har deltagit ordförande Kristina Svahn Starrsjö samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Eva Landahl, utsedd av Utbildningsradion, Anders Forkman, Eva Lindström och Johan Pekkari, representerande allmänheten.
Dessutom har Robert Hårdh och Arash Sanari varit närvarande vid ärendets behandling.
Ledamöterna Jonas Nordling och Eva Lindström är av skiljaktig mening och delar MO:s bedömning. De anser således att Sveriges Radio bör klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.