Åtalet gällde förhållandevis stora summor av offentliga medel. Det fanns därför ett stort allmänintresse av att rapportera om åtalet och rättegången. Anmälarens ställning som tidigare vd gör också att hen får tåla kritisk granskning i medier.
Sundsvalls Tidning, exp. nr. 25077, exp. nr. 65/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Sundsvalls Tidning.
Genom beslut den 17 mars 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sundsvalls Tidning.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot
Sundsvalls Tidning för en krönika med rubriken ”Titta, råttan sitter kvar!” publicerad på st.nu den 8 januari 2025 och i tryck den 9 januari 2025.
Vad mediet publicerade
Ingressen
”Är det ok att bli kallad för råtta på jobbet? Det hände nyligen under ett arbetspass i tingsrätten.”
Brödtexten
”Det var paus. Jag dröjde mig kvar i rättssalen några sekunder när jag hörde orden: ’Titta, råttan sitter kvar’.
Orden kom från en misstänkt ekobrottsling och syftade uppenbart på mig. Jag blev först förbryllad men en kamrat på bänken bakom bekräftade. Jodå, det syftade på mig.
I flera dagar hade jag då fått lyssna till hur den misstänkte brottslingen och hans advokat beklagat sig över tidningens skriverier och hur de skadat hans affärer. Från de andra mutåtalade hade det låtit likadant; hur de bara umgåtts som vänner och affärsbekanta och ingått i samma ’nätverk’ av bransch- och byggfolk i stan. De var givetvis oskyldiga till alla anklagelser, påstod de. En av dem grät och berättade om affärer som havererat och miljoner som gått upp i rök.
…men inte på grund av att de faktiskt sitter åtalade som misstänkta för allvarliga mutbrott och för att ha skott sig på skattebetalarnas pengar, utan för att tidningen skrivit om det.
Så lät det.
Strategin förstår jag. Uppmärksamhet i media kan leda till straffrabatter vid en fällande dom.
Nu väntar ett nytt arbetsår. Mediekritik tillhör tidsandan, men lek med tanken att det inte stått ett ord om muthärvan i tidningen. De tre misstänkta männen kunde ha fortsatt gynna varandra och Sundsvallsborna hade levt kvar i ovisshet om korruption i det kommunala bolaget.
Härvan är långt större än vad polisen någonsin utredde. Åklagarna valde att inte gå till botten med allt, men klart är att misstankarna rör sjusiffriga belopp av våra gemensamt inbetalade skattepengar.
Så, med alla respekt. Det är därför, och inte på grund av tidningens skriverier de sitter där sida vid sida i rättssalen och får svara på jobbiga frågor.
Jag konfronterade givetvis den som kallade mig råtta, men grubblade också på det som hänt några dagar. Spelreglerna är glasklara. Med offentlig makt och förtroendet att hantera mina, och dina, pengar följer också orubbliga krav. Tålamodet med fusk måste vara noll.
Det är medias uppdrag och skyldighet att gräva i sådant, och det har vi gjort i muthärvan under drygt fyra år nu. Det har blivit 250 artiklar. Vi har tagit fram fakta och satt ljuset på en rad omständigheter som visat sig spela roll nu när det rättsliga efterspelet rullas upp.
Att tidningen i den här soppan väcker starka känslor, absolut, men rent förakt. Råtta? Det var något helt nytt efter alla år i journalistyrket.
Vi har ställt frågor om varför det tog fem år innan tipsen till kommunen togs på allvar, vi har ställt frågor om hur det kom sig att vd:n, när mutmisstankarna väl upptäcktes, ändå fick gå med ett fett kommunalt avgångsvederlag och goda vitsord. För att inte tala om alla misstänkt riggade entreprenadjobb och fastighetsaffärer i muthärvans spår som tidningen också berättat om. Och häromåret, när kommunalrådet dessutom avgick i härvans kölvatten.
Åklagaren från Riksenheten mot korruption hade sin syn på saken i rätten. Han hyllade tvärtom skriverierna; för utan mediernas granskning skulle korruptionsbrott som regel sällan upptäckas. Själva brottets natur är sådant. Någon får i hemlighet en muta, och någon ger.
Jag önskar att ni alla kunnat lyssna på åklagarens slutord i rätten. Det är med rätta media reagerat, upprörts och grävt, konstaterade han, för vad händer i ett samhälle där människor utan risk för upptäckt tar sig rätten att sko sig själva på det allmännas bekostnad?
Det är stora ord vi får höra där i rättssalen; om moral, förtroende för samhällets institutioner, om demokrati och att vi helt ska kunna lita på att våra gemensamma begränsade resurser också går till det som är viktigast.
För, vad händer annars med tilliten?
Vi är många på tidningen som grävt i muthärvan genom åren. Om det kvalificerar oss att bli kallade för råttor – ja, då må det vara hänt.”
Övrigt
Krönikan bildsattes i papperstidningen med en bild på en skylt för Sundsvalls tingsrätt. I nätpubliceringen fanns även en bild på en råtta och en bild på krönikören med.
Anmälan
Du begärde att publiceringen skulle klandras och framförde i huvudsak följande. Du var en av tre åtalade i den så kallade X-rättegången som handlades av Sundsvalls tingsrätt. Åtalet mot dig avsåg grovt tagande av muta och tagande av muta. Åtalet innehöll inte några påståenden om att du stulit eller förskingrat pengar eller att Sundsvalls kommun orsakats någon faktisk ekonomisk skada. Huvudförhandling hölls i målet i december 2024 och dom meddelades den 16 januari 2025. Domen som delvis var fällande respektive friande överklagades till hovrätten.
Innan domen meddelades gjorde Sundsvalls Tidning den aktuella publiceringen. Tidningen hade tidigare publicerat cirka 250 artiklar om rättegången och den så kallade X-härvan. I huvuddelen av artiklarna pekades du ut med namn och bild som den huvudåtalade i målet. Du blev utpekad genom den aktuella publiceringen även om tidningen just den här gången inte skrev ut ditt namn.
Publiceringen innebar att du utsattes för en oförsvarlig publicitetsskada. Du var tidigare VD i ett kommunalt bolag och hade omskrivits många gånger förut. Genom den aktuella publiceringen var dock gränsen nådd för vad du ska behöva tåla. Publiceringen skedde innan dom i målet meddelades och du var fortfarande att betrakta som oskyldig. Sundsvalls Tidning hade stort genomslag lokalt och publiceringen innebar stor påverkan på läsare. Du fick inte heller bemöta uppgifterna före publiceringen.
Flera påståenden saknade belägg. Bland annat påstods att du skulle ha skott dig på skattebetalarnas pengar och att du och de andra tilltalade hade kunnat fortsätta gynna varandra om det inte vore för tidningens publiceringar. Skribenten skrev även att ”[h]ärvan är långt större än vad polisen någonsin utredde. Åklagarna valde att inte gå till botten med allt, men klart är att misstankarna rör sjusiffriga belopp av våra gemensamt inbetalade skattepengar”. Utöver detta skrev skribenten att du misstänktes för att ha riggat entreprenadjobb och fastighetsaffärer. Dessa påståenden var felaktiga eftersom du inte misstänktes för några tillgrepps-, förskingrings- eller trolöshetsbrott, eller för att ha orsakat kommunen någon konkret ekonomisk skada på annat vis.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering har medfört en oförsvarlig publicitetsskada för dig. Vid bedömningen vägs allmänintresset av publiceringarna, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot intrånget i ditt privatliv. I sammanhanget prövas om tidningen haft belägg för att publicera uppgifterna, samt i vilken mån du ska behöva tåla kritiken givet din samhälleliga ställning.
Den anmälda publiceringen handlar om rättegången i ett mål där du var åtalad för mutbrott. Du har inte namngivits i krönikan men jag ifrågasätter inte ditt påstående om att det är dig som krönikan handlar om. Eftersom du förekommer som misstänkt ekobrottsling i en uppmärksammad rättegång, vilken mediet skrivit om flera gånger tidigare, bedömer jag att du kan identifieras av en i vart fall begränsad krets. Med hänsyn till att du uppges vara misstänkt för brott står det klart att du har utsatts för en publicitetsskada.
En medieetisk utgångpunkt är att tidningar bör vara försiktiga vid rapportering om misstänkt brottslighet. Detta innebär dock inte alltid att mediet måste vänta till fällande dom innan det rapporterar om saken. Avgörande för om processen bör skildras i ett tidigare skede är allmänintresset. I detta fall hade du åtalats för mutbrott gällande påstådda gärningar begångna i ett kommunalt bolag där du var vd. Åtalet gällde förhållandevis stora summor av offentliga medel. Detta är omständigheter som allmänheten har rätt till insyn i, även om tingsrätten inte hade meddelat dom. Det finns därför ett stort allmänintresse av att rapportera om åtalet och rättegången. Din ställning som tidigare vd gör också att du får tåla kritisk granskning i medier.
Du har anfört att några av de kritiska uppgifterna som förekommer om dig är felaktiga, främst vad gäller påståendena om att du skulle ha gynnats på bekostnad av det allmänna. Medieombudsmannen prövar primärt inte vad som är sant eller falskt. Prövningen i denna del handlar i stället om huruvida mediet haft tillräckliga belägg för att publicera uppgifterna.
I det aktuella fallet har tidningen genomgående skrivit att du och de medtilltalade är misstänkta, inte dömda för brotten. Eftersom du var åtalad för mutbrott inom ramen för kommunal verksamhet anser inte jag att det saknas belägg för påståendet att du var misstänkt för att ha gynnats på bekostnad av det allmänna. Detta får anses ligga inom innebörden för de åtalade brotten.
I en del av texten skriver krönikören att du och de andra misstänkta skulle kunnat fortsätta att gynna varandra och att korruptionen i det kommunala bolaget skulle fortsatt om det inte vore för tidningens granskning av muthärvan. Med hänsyn till att du vid publiceringen inte var dömd för brotten skulle mediet kunnat iaktta mer försiktighet i formuleringen. Den aktuella texten är dock en krönika. I en sådan opinionsartikel ska det vara högt i tak att framföra åsikter och ett tillspetsat språk tillåts i högre grad än när det gäller till exempel nyhetsartiklar. Jag anser därför att texten i sammanhanget är godtagbar ur medieetisk synpunkt. Sammantaget anser jag att det finns belägg för publiceringen.
Du har även gjort gällande att du inte fått möjlighet att bemöta det som framgår av publiceringen. I en opinionsartikel har en kritiserad part som verkat i offentligheten inte samma rätt till bemötande som i en nyhetstext. Det går att i efterhand vända sig till tidningen och begära att få svara genom ett genmäle, men det är då upp till tidningens ansvariga utgivare om ett sådant genmäle ska publiceras eller inte. Mediet har också tidigare publicerat en rad artiklar avseende rättegången där du fått möjlighet att bemöta uppgifter om åtalet. Sammantaget har jag inte funnit skäl att rikta kritik mot mediet för brister i bemötandefrågan.
Mot bakgrund av ovanstående är min slutsats att den publicitetsskada du orsakats inte varit oförsvarlig. Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat till Mediernas Etiknämnd och sammanfattningsvis fört fram följande. Att åtalet skulle ha gällt förhållandevis stora summor av offentliga medel är fel. Det gjordes en mycket omfattande utredning men åklagaren väckte endast åtal för muta. Tidningen har konstant vägrat att skriva sanningen. Tidningen skriver påhittade påståenden helt utan belägg. Det är fråga om ett personligt påhopp på honom. Tidningen väljer hela tiden att blunda för fakta och sanningen, sprider lögner och vinklar allt till hans nackdel. Den internutredning från en revisionsbyrå som tidningen refererar till innehåller massor av insinuationer och sakfel. Åklagaren är enligt lag skyldig att väcka åtal om man misstänker grov trolöshet mot huvudman, men utredningen är nedlagd och inget åtal är väckt. Trots det fortsätter tidningen att skriva artiklar och krönika om ekonomiska oegentligheter.
Tidningen har yttrat sig i nämnden och sammanfattningsvis fört fram följande. Det är fråga om en lång granskning från tidningens sida. Under rättegången har det främst från åklagarsidan men även från försvaret refererats till uppgifter om misstänkta oegentligheter utöver åtalet. Det har funnits misstankar om grov trolöshet mot huvudman som åklagaren uppgett att de inte gick vidare med eftersom misstankarna i denna del inte bedömdes tillföra något ytterligare straffvärde vid fällande dom. Inför bolagets polisanmälan hade emellertid misstankarna utretts av en revisionsbyrå och när tidningen tog del av internutredningen framgick att misstänkta oegentligheter vida översteg det som togs upp i åtalet. I samband med varje tidigare nyhetspublicering har de berörda getts möjlighet att bemöta. Den nu aktuella krönikan är en personlig betraktelse av det utdragna händelseförloppet. Anmälaren har inte hört av sig och bett om att få bemöta den.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Sundsvalls Tidning.
I beslutet har deltagit ordförande Christine Lager samt Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Göran Ellung, utsedd av TV4, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Gertrud Åström, Anders Forkman och Eva Lindström och representerande allmänheten.
Dessutom har Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben och Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, närvarat vid ärendets behandling.