Svenska Dagbladet klandras för att ha pekat ut fel person

februari 22 2018


Pressens Opinionsnämnd klandrar Svenska Dagbladet för en artikel där en namngiven person påstods ha utsatt en medarbetare för sexuella trakasserier, vilket lett till en fällande dom i Arbetsdomstolen. I själva verket gällde domen en annan person. Artikeln var ett telegram från TT, vilket inte minskar tidningens pressetiska ansvar för det som publicerats.

Svenska Dagbladet, exp. nr. 8/2018, dnr. 76/2017

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Svenska Dagbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslut den 8 november 2017 fann Allmänhetens Pressombudsman (PO) inte grund för pressetiskt klander av Svenska Dagbladet.

PO:s beslut hade följande lydelse.

NN [namn angivet] har till Allmänhetens Pressombudsman, PO, anmält ett antal tidningar och nättidningar för att de publicerat en TT-text med originalrubriken Vd döms för tafsande på julfest.

Genom PO:s beslut den 26 oktober 2017 (Dnr 17229 och 17258 – 17263) skrevs flera av anmälningarna av, eftersom de avsåg publiceringar utanför det område som granskas av PO och Pressens Opinionsnämnd, PON.

I det följande redogörs först för TT-telegrammets innehåll och sedan vad tidningen publicerade.

TT-telegrammets innehåll

I ett telegram som publicerades kl. 14.46 den 5 juli 2017 konstaterade TT att Arbetsdomstolen dömt Bolaget [företagsnamn angivet] att betala 50 000 kr till en kvinna som tidigare varit anställd i bolaget.

Enligt TT var bakgrunden till domen att Bolagets dåvarande vd, NN, hade tafsat på kvinnan under bolagets julfest. TT uppgav att Arbetsdomstolen konstaterat att det handlade om sexuella trakasserier.

Händelsen inträffade i början av december 2015 på en restaurang i Stockholm. TT skrev:

“Vd NN ska efter middagen ha lagt sin hand på 19-åringens lår och börjat föra den upp över låret. Kvinnan, som var provanställd, valde att avsluta sin anställning på företaget.”

I telegrammet citerades en företrädare för Diskrimineringsombudsmannen, DO, som menade att domen var en viktig påminnelse om att bolag ansvarar juridiskt för sina chefers tafsande oavsett om det sker på arbetsplatsen eller på en personalfest.

Enligt TT hade NN efter händelsen bett om ursäkt till personalen i ett mejl. Kort efteråt skulle han tillträda som en av bolagets chefer, men bolagsledningen valde att tillsätta en annan person på posten.

Kl. 15.08 korrigerade TT telegrammet på så sätt att det angavs att det handlade om “Vd :n för ett x-bolag [särskild bransch angiven]”. Uppgifterna om Bolaget och NN:s inblandning i händelsen var alltså borttagna.

Kort därefter, kl. 15.11, meddelade TT Svenska Dagbladet och övriga abonnenter att nyhetsbyrån blandat ihop två liknande fall av trakasserier och att det aktuella fallet inte rörde Bolaget.

Vad tidningen publicerade

Enligt tidningens uppgifter, som inte motsagts av anmälaren, publicerade tidningen den första versionen av TT-telegrammet i dess helhet kl. 14.53. Rubriken löd Vd döms för tafsande på julfest. Såväl Bolaget som NN pekades alltså felaktigt ut av tidningen.

Någon minut efter TT:s felmeddelande, som skickades kl. 15.08, avpublicerade tidningen den felaktiga texten och ersatte den med en text där uppgifterna om Bolaget och anmälaren var borttagna. Rubriken var densamma som tidigare.

Samtidigt infördes en rättelse under artikeln. Rättelsen löd: “Rättelse: I en tidigare artikel pekades en tidigare vd på ett annat bolag ut.”

Kl. 15.17 skickades en push-notis ut till läsarna om att det första telegrammet var felaktigt.

Anmälan

I sin anmälan av Svenska Dagbladets publicering anförde NN att han felaktigt hängts ut som dömd i domstol för sexuella trakasserier.

TT hade blandat ihop hans namn och en händelse i december 2016 med händelsen bakom Arbetsdomstolens dom. Händelsen 2016 rörde också en julfest som fick stor medial uppmärksamhet.

Som tillträdande vd för Bolaget hade han då bjudits in till bolagets julfest. Vid slutet av middagen var han ett hemligt pris i ett lotteri. Han uppmanades att gå upp på scenen och dansa med en kvinnlig anställd.

Under dansen lade hade händerna på kvinnans bak i syfte att spela med i den uppsluppna stämningen. Det var grovt olämpligt men hans avsikt var inte att kränka någon. Kvinnan accepterade hans ursäkt samma kväll. Han bad också om ursäkt till övriga festdeltagare per mejl. Mejlet nådde sedan Aftonbladet och händelsen fick felaktiga proportioner i media.

Såväl TT som Svenska Dagbladet hade brutit mot god publicistisk sed genom bristande faktakontroll. Trots att telegrammet rättades fick den felaktiga publiceringen omedelbar spridning.

Sammantaget hade tidningen förorsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada.

Tidningens svar

Genom sin ansvarige utgivare, Fredric Karén, beklagade tidningen att NN felaktigt pekats ut i TT-telegrammet och i tidningen. Han anmärkte samtidigt att anmälaren tidigare erkänt och bett om ursäkt för en identisk handling.

Tidningen hade publicerat telegrammet i dess helhet kl. 14.53. Bolagets och anmälarens namn hade även publicerats i samband med händelsen i december 2016.

Det felaktiga telegrammet låg endast uppe för läsning i drygt tio minuter. Tidningen hade därefter gjort allt i sin makt för att minska publicitetsskadan. Den felaktiga artikeln korrigerades, en rättelse publicerades och push-notisen skickades ut.

Sammantaget fanns det därför inte grund för pressetiskt klander av tidningen.

Ytterligare skriftväxling

Anmälaren vände sig mot påståendet att de händelser som blandats ihop var identiska. I det fall han faktiskt varit inblandad i så fanns det ingen dom. Däremot visade Bolagets interna utredning att hans agerade var olämpligt men utan intentioner att sexuellt kränka någon.

Tidningen kunde inte avsäga sitt publicistiska ansvar genom att hänvisa till att felet låg hos TT. Det var ointressant hur länge den felaktiga artikeln legat ute, då den omedelbart fått stor spridning.

Arbetsdomstolen dömde endast ett fåtal personer för sexuella trakasserier varje år, vilket gjorde utpekandet av honom ännu allvarligare.

Svenska Dagbladet vidhöll att de förväxlade händelserna framstod som identiska. Tidningen framhöll att TT var en pålitlig källa som oftast gick att lita på.

Anmälaren menade att tidningen saknade insikt i storleken på den publicitetsskada han lidit.

PO:s bedömning

Sexuella trakasserier är ett samhällsproblem av stort allmänintresse. Media har en viktig uppgift i att skildra och belysa problemet som företeelse. I det enskilda fallet är allmänintresset emellertid i regel begränsat. Av hänsyn till de inblandade bör rapporteringen i de fallen präglas av återhållsamhet när det gäller identifierande uppgifter och integritetskänsliga detaljer.

Om förövaren är en samhällsbärare eller en person vi har ett ansvar att utkräva av är det pressetiska landskapet ett annat. Allmänheten har då ofta ett berättigat intresse av att få veta vem det handlar om. Till denna kategori av offentliga personer kan räknas exempelvis ledare för större företag. Kopplingen till vårt gemensamma, till samhället, motiverar att de får acceptera en högre grad av medial granskning.

Mot den bakgrunden finns det, principiellt, inget att invända mot att tidningen rapporterar om att en namngiven ledare i ett stort företag sexuellt trakasserat en anställd.

Även för offentliga personer gäller dock som pressetisk utgångspunkt att de ska beskrivas på ett rättvisande sätt. I ärendet är klarlagt att tidningen felaktigt pekat ut NN som den person vars tafsande lett till en dom i Arbetsdomstolen.

Det agerande som lagts anmälaren till last har förorsakat honom en allvarlig publicitetsskada. Frågan för PO att bedöma är om skadan är oförsvarlig.

Vid denna bedömning ska inledningsvis understrykas att PO är väl medveten om att TT är en nyhetsbyrå som sedan länge håller hög kvalitet när det gäller en saklig och objektiv nyhetsförmedling.

Samtidigt gäller den pressetiska regeln om källkritik även i förhållande till TT. Sakuppgifter ska kontrolleras så noggrant som omständigheterna medger. Tidningen bär alltid det fulla pressetiska ansvaret för sina publiceringar.

I det här fallet finns det flera faktorer som påverkar publicitetsskadans storlek. Av betydelse är bland annat på vilket sätt telegrammet publicerats i tidningen, hur länge det hållits tillgängligt för läsarna och om tidningen har vidtagit några åtgärder för att begränsa skadan. En helhetsbedömning av omständigheterna kring publiceringen måste alltså göras.

Under drygt 15 minuter låg den felaktiga artikeln på SvD.se. Även om detta är en förhållandevis kort tid är utpekandet av anmälaren mycket allvarligt.

Det påstås felaktigt att anmälarens skuld till ett i detalj återgivet sexuellt övergrepp mot en ung kvinna slagits fast av en domstol. Det förhållande att tidningen tidigare rapporterat om att NN bett om ursäkt för händelsen på Bolagets julfest 2016 ursäktar inte den felaktiga publiceringen.

Ur pressetisk synpunkt är det viktigt att tidningen strävar efter att publicera korrekta uppgifter. Om det ändå av misstag blir fel, bör tidningen skyndsamt rätta felet. PO vill särskilt betona vikten av att tidningen har tydliga rutiner för hur felaktiga publiceringar som den nu aktuella hanteras.

Av vad som framkommit i ärendet korrigerades felet så snart det upptäcktes av tidningen. Det kan även konstateras att rättelse publicerades i omedelbar anslutning till detta. Till detta kommer att en push-notis om de felaktiga uppgifterna skickades ut kort därefter.

Även om utpekandet i sig är mycket allvarligt finner jag vid en samlad bedömning att tidningen har gjort vad som rimligen kan krävas för att begränsa publicitetsskadan. De vidtagna åtgärderna och särskilt rättelsen har tillrättalagt de felaktiga uppgifterna på ett betydande sätt.

Det finns därmed inte grund för pressetiskt klander av Svenska Dagbladet.

Ärendet avskrivs.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Anmälaren har överklagat PO:s beslut och anfört sammanfattningsvis följande. Det faktum att redaktionen försökt reparera skadan genom att ta bort kopplingen till honom bör inte innebära att tidningen frias. Tidningen berättade inte att han blivit felaktigt utpekad. Den bytte i princip bara ut hans namn mot ospecifika ord som “en VD”, varför många av dem som en gång läst de ursprungliga artiklarna och pushnotiserna fortsatt kopplade utpekandet till honom. Det grova felaktiga utpekandet bör vara skäl nog till att klandra tidningen oavsett av vem och på vilket sätt den felaktiga publiceringen korrigerades, speciellt eftersom han inte på något sätt kan anses ha varit en publik person vid publiceringstillfället.

Tidningen har yttrat sig och anfört sammanfattningsvis följande. Tidningen vidhåller att den gjort sitt yttersta för att minimera publicitetsskadan för anmälaren. Tidningen publicerade inte någon bild på anmälaren i samband med publiceringen av det felaktiga telegrammet och länkade inte till händelsen i december 2016. Tidningen anser att anmälaren var en offentlig person och att han som sådan också ska tåla att granskas i högre utsträckning än icke offentliga personer.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Detta ärende och de ytterligare sju som anmälaren initierat och som är föremål för nämndens prövning har sin grund i att tidningarna publicerat en nyhet som de fått via TT. I likhet med PO vill nämnden understryka att den pressetiska regeln om källkritik gäller även i förhållande till TT. Sakuppgifterna ska kontrolleras noggrant och tidningen bär alltid det fulla pressetiska ansvaret för sina publiceringar.

När det gäller bedömningen i det enskilda ärendet delar nämnden PO:s bedömning att det felaktiga utpekandet har förorsakat anmälaren en allvarlig publicitetsskada och att frågan är om skadan också är oförsvarlig. Nämnden anser också, i likhet med PO, att det då måste göras en helhetsbedömning och att det finns flera faktorer som påverkar publicitetsskadans storlek, bl.a. det sätt på vilket telegrammet publicerats, hur länge det hållits tillgängligt och om tidningen vidtagit några åtgärder för att begränsa skadan.

PO har anfört att det ur pressetisk synpunkt är viktigt att tidningen strävar efter att publicera korrekta uppgifter. Om det ändå av misstag blir fel, bör tidningen skyndsamt rätta felet och PO betonar i det sammanhanget vikten av att tidningen har tydliga rutiner för hur felaktiga publiceringar som den nu aktuella hanteras. Nämnden har samma uppfattning.

När det gäller vilka rättelseåtgärder tidningen bör vidta måste dessa ställas i proportion till hur allvarlig publicitetsskadan är. I detta fall påstås felaktigt att det är anmälaren som är skyldig till ett i detalj återgivet sexuellt övergrepp mot en ung kvinna som slagits fast av en domstol. Utpekandet är därmed mycket allvarligt. Det krävs då att tidningen omgående vidtar konkreta och för läsaren tydliga rättelser.

Till tidningens fördel talar att felet korrigerades så snart det upptäcktes och att rättelsen publicerades i anslutning till det. Såvitt framgår av utredningen har emellertid rättelserna fått ett begränsat utrymme. Med hänsyn till det mycket allvarliga utpekandet borde tidningens rättelser på ett för läsaren än tydligare och mer utförligt sätt ha klargjort vad felaktigheterna bestod i.

Sammantaget finner nämnden mot denna bakgrund att rättelserna inte på ett tillräckligt tydligt sätt har tillrättalagt de felaktiga uppgifterna. Anmälaren har därmed orsakats en oförsvarlig publicitetsskada och tidningen ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.