Mediernas Etiknämnd friar Sveriges Radio för en artikel om en skolanställd som anklagats för sexuella ofredanden, men friats i rätten.
Sveriges Radio, dnr. 25637, exp. nr. 42/2026
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Sveriges Radio.
Genom beslut den 16 januari 2026 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Radio.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Sveriges Radio (SR) för inslaget Pedagog frias från sexbrott mot barn – bevisen räcker inte som sändes i P4 Region A och på sr.se den 13 oktober 2025.
Vad mediet publicerade
I inslaget berättade en reporter om utgången i ett mål om sexuellt ofredande mot barn. Domaren och åklagaren i målet intervjuades. I inslaget framgick följande.
Reportern: Pedagogen i X-ort [ort angiven] som åtalats för sexuellt ofredande av flera barn frias nu på alla punkter och det var ett enhälligt beslut från tingsrätten.
Rådmannen AA: Ja det var det, vi var överens.
Reportern: Rådman AA och nämndemännen menar att pedagogens uppträdande mot barnen i X-ort i flera fall har varit olämpligt utan att vara olagligt, bland annat då han har nypt barnen i benen.
Rådmannen AA: Så som situationen har beskrivits så har vi gjort bedömningen att det inte har en klar och tydlig sexuell prägel, det agerandet.
Reportern: I andra fall så tyckte domstolen att bevisningen var för svag, exempelvis för att barnen skulle försöka minnas händelser långt tillbaka i tiden. Om det skulle bli en ny rättegång så kan det bli svårt att ändra bevisläget enligt åklagaren AB.
AB: Och då får jag fundera på om jag ska acceptera den bedömningen eller om jag då ska överklaga till hovrätten.
Anmälan
Du anförde i huvudsak följande.
SR brast i återhållsamhet i rapporteringen. Trots att du hade frikänts i domstol beskrevs omständigheter och påståenden på ett sätt som fick det att framstå som att du hade begått brott. Det framstod som att du hade frikänts på grund av teknikaliteter (”bevisen räckte inte”) snarare än att du var oskyldig. Du fick inte heller någon möjlighet att bemöta påståendena i inslaget.
Eftersom din yrkesroll och platsen där du arbetade framgick, kunde du identifieras. Detta fick negativa konsekvenser för dig. Du förtalades i lokalsamhället, du påverkades psykiskt och förlorade din anställning.
Du begärde att MO skulle granska ärendet med fokus på saklighet och återhållsamhet i rapporteringen.
Medieombudsmannens bedömning
MO ska pröva om publiceringen har orsakat dig en oförsvarlig skada. För att avgöra det vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot det eventuella intrånget i den enskildes integritet.
Jag kan till en början konstatera att inslaget handlar om sexualbrott mot barn i skolmiljö. Detta har ett stort allmänintresse och jag har inget emot att mediet rapporterat om saken.
Den medieetiska frågeställningen är i stället om du har pekats ut på ett oförsvarligt sätt gällande de skadliga uppgifter som förekommer i publiceringen.
Du nämns inte med namn i publiceringen och de identifierande uppgifter som förekommer om dig är att du är pedagog i X-ort samt har åtalats för och friats från tio fall av sexuellt ofredande. I övrigt förekommer dock inga identifierande uppgifter. Enligt min bedömning är du inte utpekad annat än inför en begränsad krets med personer som sannolikt redan känner till omständigheterna kring ditt fall. Jag bedömer därmed att publiceringen i denna del varit godtagbart ur ett medieetiskt perspektiv.
Du har anfört att det förekommer brister i publiceringen. Du har till exempel fört fram att mediet fått det att framstå som att du har begått brott när du i själva verket friats från samtliga åtalspunkter.
Jag kan i denna del konstatera att utgången i målet, det vill säga att du frikänts, tydligt framgår i publiceringen. I inslaget intervjuas även domaren i målet som förklarar skälen till att du frikändes. Jag finner därför ingen anledning till att kritisera mediet för bristande belägg.
Du har även fört fram att du inte fick möjlighet att bemöta påståendena i rapporteringen. Eftersom utpekande är så pass begränsat, och rapporteringen handlar om en rättegång där utgången i målet tydligt presenterats, anser jag att det inte varit nödvändigt för Sveriges Radio att kontakta dig för ett bemötande.
Mot bakgrund av ovanstående är min sammantagna bedömning att den skada du utsatts för inte varit oförsvarlig. Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Både anmälaren och mediet har yttrat sig i nämnden. De har anfört i huvudsak följande.
Anmälaren: Helhetsintrycket av publiceringen är att friandet inte bryter den tidigare bilden utan att misstanken kvarstår. Identifierbarheten, den långvariga exponeringen, återaktualiseringen vid friande dom samt återgivningen av obestyrkta och ifrågasatta uppgifter innebär sammantaget en betydande publicitetsskada.
Mediet: Med tanke på kommunens storlek och antalet pedagoger som arbetar där kan anmälaren inte anses vara utpekad för fler än en mindre krets som redan känner till händelserna. Mediet har heller inte framställt anmälaren som fortsatt skyldig. Tvärtom framgår det tydligt att tingsrätten är enhällig i sin friande dom.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Sveriges Radio.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Stefan Pettersson utsedd av Tidningsutgivarna, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Johan Trouvé, Karin Johannesson, Per Lyrvall och Johan Pekkari, representerande allmänheten.