SVT frias för granskning av en person som påstods ha bluffat sig till jobb med falskt cv

november 28 2022


SVT rapporterade om hur en kvinna hade lyckats bluffa sig till två tjänster inom offentlig sektor med hjälp av falska uppgifter i sitt cv.

Sveriges Television, exp. nr. 110/2022, dnr. 22253

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Sveriges Television

Genom beslut den 1 juli 2022 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Television.

MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.

Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot SVT Nyheter Z (län angivet) för ett inslag med rubriken Kvinna bluffade till sig jobb inom Region Y (region angiven): ”Det skulle jag aldrig göra” och motsvarande artikel som publicerades på svtplay.se den 22 juni 2022. Inslaget sändes den 22 juni 2022 kl. 09.35.

Vad SVT publicerade (sammanfattat)

Artikeln

Ingressen

En kvinna i X-län (län angivet) hade lyckats bluffa sig till inte bara ett, utan två jobb, inom offentlig sektor med hjälp av falska uppgifter i sitt cv.

– Jag har inte gjort något fel alls, sa kvinnan till SVT Nyheter Z.

Artikeltexten

I början av januari 2021 hade kvinnan anställts i en administrativ roll på två vårdcentraler inom Region Y. Det arbetsgivaren inte visste då var att de akademiska meriter som kvinnan stoltserat med i sitt cv var påhittade. Hon påstod sig bland annat ha studerat till socionom vid Lunds universitet. Men kvinnan hade aldrig studerat vid Lunds universitet, visade SVT:s efterforskningar.

Helena Bikoff var verksamhetschef för primärvården i södra X-län och berättade att kvinnan i samband med anställningsintervjun visat upp intyg från de utbildningar hon påstått sig ha genomfört. När hon senare, efter att ha anställts, ombetts att lämna in intygen för att hennes chef skulle kopiera dem, hade hon aldrig återkopplat.

– Efter ett tag upptäckte personalen luckor i hennes kunskap, sa Helena Bikoff.

Hur var det möjligt att kvinnan kunnat ljuga sig till ett jobb inom Region Y?

– Vi har följt gängse rutiner som vi har när det gäller rekrytering och nyanställning. Jag känner att vi inte har kunnat göra någonting annorlunda, sa Helena Bikoff.

Kvinnans karriär inom Region Y hade slutat när hon efter nio månader köptes ut för tre månadslöner – 84 000 kronor.

Den bluffande kvinnan hade nu ett nytt jobb inom en annan offentlig verksamhet. I sin ansökan till sin nya arbetsplats hade hon raderat de falska akademiska meriterna. Däremot hade hon adderat tolv månader till sin nio månader långa tjänstgöringstid inom Region Y. Hon hade dessutom uppgett att hon vid tiden för ansökan haft en kuratorstjänst inom Region Y. Men enligt Helena Bikoff så hade kvinnan aldrig arbetat som kurator hos Region Y.

– Det där stämmer inte, sa Helena Bikoff, som menade att det var helt påhittat.

I slutet av artikeln hänvisades till inslaget: ”Hör bluffkvinnan själv svara om de falska uppgifterna i videoklippet.”

Inslaget

Reportern talade i telefon med den utpekade kvinnan. Kvinnans röst var förvrängd. En pixlad bild på en person visades.

Reportern: Du har ju angett falska uppgifter i ditt cv, de stämmer ju inte.

Kvinnan: Det har jag verkligen inte gjort och har aldrig gjort. Det skulle jag aldrig göra.

Helena Bikoff intervjuades.

Helena Bikoff: Ja man vart ju bestört, kan jag ju säga. Över att vi hade blivit lurade på det här viset.

(…)

Reportern berättade: Den bluffande kvinnan hade nu ett nytt jobb inom en annan offentlig verksamhet. Helena Bikoff menar att även den ansökan innehåller falska uppgifter.

(…)

Kvinnan (med förvrängd röst): Jag har inte gjort något fel alls, jag vill inte ens kommentera de falska anklagelserna.

Kvinnan fick frågan hur hon ställde sig till vad regionen uppgett om att hennes uppgifter om att hon arbetat som kurator inte stämde.

Kvinnan: Jag vill inte prata något om den tiden, jag mådde väldigt dåligt under den tiden.

Anmälan

Du anförde i huvudsak följande.

Publiceringen innehöll sakfel, faktafel och trakasserier mot dig, uppgifter som helt saknade grund. Den utgjorde grovt förtal. Det var helt oacceptabelt att lägga ut en bild som var tagen från ditt cv.

Du ville att artikeln och videoklippet med de falska anklagelserna mot dig skulle tas bort. Det rörde sig om en liten ort och du kände dig långt ifrån anonym. Alla inom vården visste vem du var och du kunde även ha identifierats utifrån bilden som var hämtad från ditt cv. Bilden var tagen i din hemmiljö. Du hade lagt ut ditt hus till försäljning för ett tag sedan och på bilden som SVT använt kunde man se vissa föremål från annonsen. SVT hade lovat att du skulle få vara anonym i artikeln.

Du hade aldrig jobbat som kurator och inte heller skrivit att du gjort det. Om det stod så var det bara fråga om ett faktafel som din nuvarande arbetsgivare knappast skulle bry sig om. Du hade arbetat som rehabkoordinator inom vården och bara haft en anställning som koordinator. Du hade haft högre positioner än så tidigare. I din roll som rehabkoordinator hade du ansvar för patienter vid två hälsocentraler.

Du hade valt att sluta på egen begäran och av helt andra skäl och fått ett avgångsvederlag av regionen. Du hade blivit utsatt för psykisk misshandel på arbetsplatsen och detta hade du berättat för reportern. Om regionen varit så missnöjd med dig så kunde de ha sagt upp dig i stället. Du hade fått en fast tjänst direkt efteråt och nu, ett år senare, menade regionen att du bluffat till dig den.

I överenskommelsen mellan dig och regionen stod att samtliga era mellanhavanden var slutgiltigt reglerade. Trots detta så hade regionen nu, ett år senare, förtalat dig.

Det saknades uppenbart rutiner för rekrytering i regionen. Att du inte behövde visa upp dina meriter utan att de enbart ringde dina referenser visade detta.

Till anmälan bifogade du den ansökan som du skickat i samband med att du fått din nya tjänst. Den bevisade enligt dig att regionens uppgifter, om att du ljugit om att du arbetat som kurator, inte stämde.

Vad Helena Bikoff sa i intervjun om att du skickat in ett falskt CV stämde inte. Det framgick inte någonstans att du hade påstått att du jobbat som kurator inom Region Y.

Du ställde dig frågande till vad reportern hade för underlag för påståendet om att du använt falska uppgifter när du sökte din nuvarande tjänst. Det fanns inget underlag för påståendet.

Du hade kontaktat en ansvarig på SVT som skulle granska publiceringen men inget hade hänt och bilden på dig fanns fortfarande kvar. Det hade varit fruktansvärt jobbigt eftersom folk hade hört av sig. Detta visade att du blivit utpekad för allmänheten. Detta trots att SVT lovat att du skulle få vara anonym.

Även arbetsgivare som du sökt jobb hos hade hört av sig till dig efter att de känt igen bilden från ditt cv.

Du bifogade underlag för att visa att du varit sjukskriven under en tid hos din arbetsgivare och att det var du som hade valt att sluta. Vidare fick MO del av en e-postkonversation mellan dig och redaktionschefen på SVT Nyheter Z.

Medieombudsmannens bedömning

Jag prövar om du genom publiceringen har utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Vid bedömningen vägs allmänintresset av rapporteringen mot intrånget i ditt privatliv. Av betydelse för prövningen är bland annat de publicerade uppgifternas karaktär, i vilken grad du pekas ut, vad SVT har grundat uppgifterna på och om du givits tillfälle att bemöta dem.

Inledningsvis kan konstateras att det finns ett allmänintresse i att granska påstådda brister vad gäller rutiner för rekrytering i offentlig sektor.

Jag ifrågasätter inte vad du anfört om att artikeln handlar om dig. Enligt artikeln ska du ha bluffat dig till två jobb inom offentlig sektor med hjälp av falska uppgifter i ditt cv. Det är fråga om allvarliga anklagelser.

Du har anfört att dessa anklagelser är felaktiga. MO prövar dock inte vad som är sant eller falskt i en publicering. Bedömningen i denna del handlar i stället om huruvida tidningen haft tillräckligt underlag (belägg) för de publicerade uppgifterna. Artikeln grundas bland annat på en intervju med en verksamhetschef, ansökningshandlingar och, som MO förstår det, kontakter med Lunds universitet. Detta utgör belägg för uppgifterna.

Vad gäller utpekande så nämns du inte med namn i publiceringen och den bild som föreställer dig är pixlad. Det beskrivs dock var du har arbetat. Genom detta skulle de som redan har viss insyn i förhållandena kunna förstå att det är dig artikeln handlar om. Det rör sig dock om en begränsad krets.

Du har fått tillfälle att bemöta de uppgifter om dig som publicerats.

Vid en sammantagen bedömning konstaterar MO följande. Publiceringen innehåller allvarliga anklagelser mot dig. Det har dock funnits ett allmänintresse av att rapportera om ämnet och utpekandet av dig är högst begränsat. Mot bakgrund av detta och då SVT haft belägg för de publicerade uppgifterna och givit dig tillfälle till bemötande har den publicitetsskada du orsakats inte varit oförsvarlig.

Ärendet skrivs av.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Både SVT och anmälaren har yttrat sig i nämnden. De har anfört i huvudsak följande.

SVT: Syftet med inslaget var att belysa hur man inom offentlig sektor brustit upprepade gånger i sitt rekryteringsarbete. Redaktionen bedömde att det fanns ett stort allmänintresse i att berätta om hur en och samma person vid två tillfällen fått anställning inom offentlig sektor, trots att det fanns felaktiga uppgifter i personens CV. För att minska risken för att utsätta anmälaren för en oförsvarlig publicitetsskada valde redaktionen att anonymisera henne genom att ”pixla” bilden samt förvränga rösten. Utpekandet varit högst begränsat.

Anmälaren: Det var fråga om grova anklagelser och någon ordentlig kontroll hade inte gjorts. Om syftet med publiceringen var att belysa hur man inom offentlig sektor brustit upprepande gånger i sitt rekryteringsarbete, så skulle inte detta inslag ha handlat om anmälaren. Hon har inget med den aktuella regionens rekrytering att göra. Hon är heller inte anonym i publiceringen. På den ort och i den region där hon bor vet alla vem artikeln handlade om. Hon har drabbats av stor skada.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Sveriges Television.

I beslutet har deltagit Johan Danelius, ordförande, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Carina Löfkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Filippa Bergin, Sven Hagströmer, Magnus Ramberg och Ruth Mannelqvist, representerande allmänheten.