De underlag som SVT hänvisat till, i form av bland annat myndighetsbeslut från andra länder, ett åtal i Sverige och uppgifter från tidigare företrädare för bolaget, har utgjort tillräckliga belägg för publiceringarna.
Sveriges Television, dnr. 24365, exp. nr. 28/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Sveriges Television.
Genom beslut den 22 januari 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Television.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har riktat kritik mot SVT för programmet Uppdrag granskning: Dubaisvenskarna, 2. Kryptobluffen och artikeln USA-fängslade svenskens lyxhus i Dubai – har skulder på tre miljarder. Programmet publicerades på svtplay.se den 14 maj 2024 och artikeln publicerades på svt.se den 15 maj 2024.
Vad mediet publicerade
Artikeln var en redogörelse för det aktuella avsnittet av Uppdrag granskning. Den ger en bild av huvuddragen i programmet och avsnittet presenteras därför inte närmare här. Några citat ur programmet kommer att återges i parternas skriftväxling.
Artikeln hade följande lydelse:
Ingressen
”Uppdrag granskning. Sebastian Greenwood dömdes till 20 års fängelse i USA för ett av historiens största pyramidspel. Nu kan Uppdrag granskning avslöja att han äger och hyr ut en fastighet i Dubai värd 60 miljoner – trots att han har tre miljarder i skadeståndsskulder.”
Brödtexten
”2014 grundade Sebastian Greenwood från Stockholm bolaget OneCoin Limited i Dubai tillsammans med Ruja Ignatova från Bulgarien. Ignatova blev senare känd som ’kryptodrottningen’. Löftet var att deras kryptovaluta skulle bli världens största men allt var en bluff – tre miljoner människor förlorade sina investeringar. 2023 dömdes Sebastian Greenwood för bedrägeri i USA, till 20 års fängelse och tre miljarder i skadestånd.
Uppdrag granskning kan nu, via ett läckt fastighetsregister i Dubai, avslöja att Greenwood fortfarande äger en lyxvilla i det exklusiva området Emirates Hills. Han tjänar stora summor på uthyrning av fastigheten som värderas till runt 60 miljoner kronor.
Efter OneCoins kollaps har ett annat Sverigekopplat bolag, XX, i Dubai startat ett nytt pyramidspel. Grundaren NN och nätverkspresidenten NA jobbade på samma bolag som Greenwood i Stockholm i början av 2010-talet. Där utvecklades grunderna i affärsidén. Bolaget köptes sedan upp av OneCoin och NA var även en toppsäljare i pyramidspelet.
2019 lanserade NN och NA XX som fick miljontals medlemmar att satsa pengar, i synnerhet i den fattigaste delen av världen.
Lyxvillor i Dubai [mellanrubrik]
Men samtidigt som historierna från Afrika sprids om hur XX är en bluff, köpte NN och NA lyxvillor i Dubai för cirka 80 miljoner kronor, enligt Uppdrag gransknings fastighetsläcka.
En svensk polisutredning mot flera svenskar på ett XX-kopplat bolag i Stockholm väntas bli klar inom några veckor. Brottsrubriceringen lyder ’grov näringspenningtvätt’.
NN skriver i ett svar att han inte längre har någon beslutsfattande position i XX men att det är en framgångsrik och laglig verksamhet som inte har några likheter med OneCoin, som han inte var en del av. NA skriver att han förlorade stora pengar på OneCoin och att XX är något helt annat. Även han säger sig ha lämnat sin topposition som nätverkspresident.”
Anmälan
NN förde fram bland annat följande.
Publiceringarna utmålade honom som klandervärd och som direkt brottslig genom att nämna honom i samma sammanhang som brottslighet i allmänhet och direkt koppla honom till specifik brottslighet i form av det som förekommit kring OneCoin. Framställningen var grundlös. Han hade aldrig dömts eller åtalats för brott och han bedrev en fullt legitim verksamhet.
Programmet behandlade inledningsvis OneCoin, Sebastian Greenwood, den så kallade kryptodrottningen och den brottsliga verksamhet som uppdagats i förhållande till dessa aktörer. Sedan påstods att XX, med bland annat honom i spetsen, var efterträdare till OneCoin.
Det insinuerades att han, genom XX, på ett bedrägligt vis lurade till stor del fattiga människor. Det angavs även att han, NA och Sebastian Greenwood ”gjort karriär i samma bolag i Stockholm” och att de ”knyts ihop av kryptodrottningen, världens mest eftersökta kvinna”.
SVT använde en stor bild på honom med texten ”XX” som försättsbild till programmet på SVT Play tillsammans med rubriken ”Kryptobluffen” och i inslaget publicerades en bild på honom, Greenwood och NA bredvid varandra.
Det antyddes att XX, precis som OneCoin, skulle vara ett kryptobolag och del av en kryptobluff. Det fanns flera exempel på detta.
01.25. Speaker: ”Många kryptobolag har också sina huvudkontor i Dubai”. Detta följdes av ett klipp från ett av OneCoins event som sedan klipptes till en reklamfilm för XX. Tittaren fick känslan att XX och OneCoin hörde ihop.
02.26. Speaker: ”OneCoins kollaps blev en världsnyhet efter att miljontals människor lurats. Det färre vet är att pyramidspelet fortsätter än idag. Med fler svenskar i huvudrollerna.”
17.30. Speaker: ”Miljontals människor förlorade sina investeringar i OneCoin när topparna greps eller försvann och många trodde nog att detta var slutet för den här typen av nätverksförsäljning, men ett annat pyramidspel i Dubai tog över. Namnet är nytt, men har samma gamla svenska anor.”
25.41. Speaker: ”Två år efter OneCoins kollaps lanseras så det nya svenska MLM-bolaget. Återigen med stort fokus på människor från den fattigaste delen av världen som vill satsa pengar. Grunderna i affärsidén utvecklades långt tidigare av de tre svenskarna i Stockholm.”
27.31. Speaker: ”Med en liknande retorik som OneCoin lyckas XX enligt egen utsago rekrytera tiotals miljoner människor på bara ett par år.”
Uppgifterna var osanna och kopplingarna direkt vilseledande.
Han hade aldrig arbetat med eller ens träffat Greenwood eller den så kallade kryptodrottningen. Han var aldrig en del av OneCoin. NA å sin sida hade endast varit anställd i OneCoin och XX och var dessutom en av de 60 000 svenskar som förlorade pengar till följd av investeringar i OneCoin.
XX hade aldrig varit ett kryptobolag. Det var en fullt legitim MLM-verksamhet helt utan kopplingar till OneCoin [MLM står för multi-level marketing, även kallat nätverksförsäljning, MO:s anm].
SVT angav till och med att XX tillhandahöll utbildningspaket, vilket visade att SVT var medvetna om att XX inte var ett kryptobolag. Det visade också att SVT:s information om XX var inkorrekt och obsolet, verksamheten hade sedan länge ändrat inriktning och tillhandahöll nu välrenommerade produkter inom techsfären.
Det angavs vidare i programmet att svenska myndigheter fått upp ögonen ”för det svenska pyramidspelet” och att polis gjort en gryningsrazzia där XX hade sitt svenska kontor. Detta stämde inte – XX hade aldrig haft en svensk verksamhet. Det var möjligt att SVT syftade på YY, en leverantör av bland annat IT-tjänster och marknadsföring till XX. Detta klargjordes inte i inslaget. Han var inte en del av det bolaget.
Genom publiceringarna hade SVT gjort sig skyldigt till otvetydiga övertramp av pressens skyldighet att respektera enskildas privatliv och sannolikt även förtal.
Mediets svar
SVT, som ombads att särskilt yttra sig över frågan om belägg, svarade genom programdirektör Eva Beckman bland annat följande.
SVT ansåg att det fanns grund för samtliga påståenden som gjordes om anmälaren och affärsuppläggen. SVT hade delat upp anmälarens invändningar i tre huvudsakliga delar: definitionen av bolaget XX, kopplingen mellan anmälaren, OneCoin och dess grundare samt kopplingen mellan XX och ett företag i Stockholm.
Definitionen av XX
I programmet uppgavs att XX är ett kryptobolag. Programmets undertitel var också ”kryptobluffen”. Det sades bland annat följande om att XX är ett så kallat pyramidspel: ”OneCoins kollaps blev en världsnyhet efter att miljontals människor lurats. Det färre vet är att pyramidspelen fortsätter än i dag. Med fler svenskar i huvudrollerna.”.
Det hade slagits fast av många seriösa aktörer att XX är ett pyramidspel [SVT hänvisade här till Spelinspektionens definition av pyramidspel, MO:s anm]. Till grund för påståendet låg myndighetsgranskningar, varningar från banker och kartläggningar i etablerade medier som BBC Africa och Svenska Dagbladet. Varningar mot dess verksamhet hade kommit från en rad länder som Namibia, Elfenbenskusten, Sydafrika, Paraguay, Filippinerna och Tjeckien.
Likheterna mellan de båda pyramidspelen, OneCoin och XX, var tydliga i form av utbildningspaket, marknadsföring, retorik, pyramidupplägg och löften om att andelarna i upplägget i framtiden skulle kunna växlas in till riktiga pengar.
I programmet definierades XX som ett kryptobolag eftersom deras ”krypto tokens” och deras löfte om en kryptovaluta är viktiga delar av marknadsföringen av bolaget. SVT bifogade tre skärmpumpar från XX:s hemsida för att exemplifiera.
Precis som i OneCoin erbjuds den som går med i XX att investera i vad företaget självt kallar ett utbildningspaket. Hos XX har detta kostat mellan 99 och 2 499 euro. Precis som i OneCoin får den som investerar ta del av ett digitalt utbildningsmaterial. I OneCoins fall handlade det om utbildning i kryptovalutor och finansmarknaden, XX utbildar bland annat i kryptovalutor, fastighetsekonomi och nätverksmarknadsföring.
I OneCoin fick den som köpte in sig så kallade tokens, som senare skulle kunna förvandlas till mynt när OneCoin gick publikt genom en så kallad ”initial coin offering”, alltså kryptovalutornas motsvarighet till att gå till börsen. I XX får medlemmarna ”XX Rewards” eller ”XX Token”, en slags intern valuta som ska ge del av framtida vinster. Så småningom lanserar XX också sina planer på en stor kryptovaluta som ska kunna användas som en riktig valuta.
I Svenska Dagbladet, som gjort flera granskningar av XX, stod bland annat följande att läsa:
”I mitten av mars 2023 har NN:s XX bjudit hundratals människor till ett hotell i Phuket. På plats förs samtal om lanseringen av en egen kryptovaluta. Den ännu olanserade ”XX Token” som ingår i XX:s nuvarande paket. Företaget har miljontals medlemmar som är redo att köpa, enligt NN.
– Vi kommer väldigt snabbt bli en av de största spelarna i världen, efter bitcoin och ethereum, säger han i ett ljudklipp i SvD:s podd ’It-ikonen och pyramidpengarna’.”
Anmälarens påstående att det är ”en fullt legitim MLM-verksamhet” motbevisades av hur en mängd länder satt upp XX och bolagen som kopplas till närverket på varningslistor, att flera företrädare för ett närståendebolag nu åtalas i Sverige för näringspenningtvätt eftersom intäkter från XX varit huvudsaklig inkomstkälla samt att flera banker stängt ned konton kopplade till XX på grund av pyramidspel och misstankar om penningtvätt.
Med hänvisning till ovan ansåg SVT att det fanns belägg för rubriken ”Dubaisvenskarna: Kryptobluffen” tillsammans med startbilden på NN och XX:s logotyp.
Kopplingarna mellan NN, NA, XX och OneCoin
NA, nätverkspresident på XX, och grundaren NN hade olika typer av kopplingar till OneCoin och grundaren Sebastian Greenwood. NA marknadsfördes i olika sammanhang som toppsäljare och ”top leader” på OneCoin där Greenwood var grundare. Alla tre hade en bakgrund på det Stockholmsbaserade MLM-bolaget Z, som senare köptes upp av OneCoin. Efter OneCoins kollaps rekryterade NN NA som nätverkspresident på XX.
Enligt flera källor till Uppdrag granskning med insyn i Z var det där som flera av grundstrategierna till OneCoin och XX föddes. NN och NA blev nära kollegor i bolaget och det var genom Z som Sebastian Greenwood för första gången fick insyn i MLM-modellen. I programmet påstods aldrig att de tre svenskarna arbetade samtidigt på Z, men att retoriken och upplägget från Z går att känna igen i de framtida projekten OneCoin och XX.
Det som sades i programmet om OneCoin och Z var bland annat:
Reporter: ”Två år efter OneCoins kollaps lanseras så det nya svenska MLM-bolaget. Återigen med stort fokus på människor från den fattigaste delen av världen som vill satsa pengar. Grunderna i affärsidén utvecklades långt tidigare av de tre svenskarna i Stockholm.”
Erik Wisterberg, reporter på Svenska Dagbladet: ”I slutet av 00-talet, då lanserades ett företag som heter Z som var en Facebook-utmanare. Då var sociala medier det hetaste som fanns. Och i det här företaget så samlades en brokig skara individer. Sebastian Greenwood, NA… Senare kom också NN in i det här gänget. Det köptes senare upp av OneCoin.”
Det fanns också en rad andra kopplingar som band ihop OneCoin och XX:s verksamheter, exempelvis Udo Deppish, en av OneCoins mest välkända säljare. I mars 2023 publicerade han en bild på Instagram där han stod tillsammans med företrädarna för XX i Phuket, där de var på plats för att belöna sina bästa säljare.
I programmet gjordes inga påståenden om att NN var kriminell, straffad eller på andra sätt misstänkt för brott. Det påstods inte heller att han hade träffat Greenwood eller Ruja, men däremot att det fanns tydliga kopplingar mellan OneCoin och XX som starkt band de tre svenskarna till båda bolagens verksamheter. Det som sades i programmet var bland annat följande.
”Alla hade de jobbat med nätverksförsäljning på samma bolag i Stockholm. Nu sitter Sebastian i fängelse med över tre miljarder i skulder. NN och NA fortsätter med Dubai som bas.”
”Miljontals människor förlorade sina investeringar i OneCoin medan topparna försvann eller sitter i fängelse. Många trodde att det var slut för den här typen av nätverksförsäljning. Men ett annat pyramidspel tog över. Det styrs från Dubai under annat namn men med samma gamla svenska anor.”
”De tre svenskarnas öde knyts ihop av hon, som dubbades till kryptodrottningen. I dag världens mest eftersökta kvinna.”
Kopplingen mellan XX och YY
Det som sades i inslaget var följande.
Reporter: ”Åtalet mot flera svenskar i det XX-kopplade bolaget i Stockholm väntas komma inom några veckor, enligt källor till Uppdrag granskning. Brottsrubriceringen är grov näringspenningtvätt.”
Erik Wisterberg, reporter Svenska Dagbladet: ”En dag i november så klev polisen och Ekobrottsmyndigheten in här och gjorde en gryningsrazzia. Det var ju här inne som XX hade sitt svenska kontor. De beslagtog datorer, telefoner och all form av bevisning som de behövde för att bygga en utredning om penningtvätt.”
Bolaget som avsågs var YY. Den nära relationen mellan YY och XX är redan känd och belagd.
I konkurshandlingarna för YY beskrivs XX som ett närståendebolag till YY, det står: ”Enligt bolagets redovisning utgjordes hela omsättningen under 2022 av fakturering till närståendebolaget XX Network Ltd i Dubai.” I samband med konkursen (mål K 9037-23 i Stockholms tingsrätt) framkom också följande som stöd för att påstå att det är ett ”XX-kopplat bolag”:
”Företagsnamnet YY registrerades 2020-05-08. Bolagets aktiekapital uppgår till 111 250 kr och det ägdes per konkursdagen i sin helhet av YY S.L. Spanien. Hur aktieägandet övergått till detta bolag är inte känt.
Det spanska bolaget YY S.L. var alltså det bolag som NB var vd för samtidigt som NN presenterade honom som “CEO for this operation” i en video om XX.
I konkursen framgick även att en NC varit ledamot för YY Scandinavia fram till mars 2023. NC har även haft ett uppdrag för YY i Spanien, tillsammans med NN.
Svenska Dagbladet har tidigare rapporterat om relationen mellan XX och YY:
”XX has on several occasions promised that the company will reveal financial information at some point in the future. But that hasn’t yet been done. Instead, the business has been undergoing constant changes in the last few years. In 2020 the company claimed that it was restructuring and would be owned by YY in Spain. That did not happen.” It was not possible for / to do a takeover of XX, NN writes in an email to SvD.”
I förundersökningen i det åtal som väcktes sommaren 2024 mot det XX-kopplade bolaget framkom ytterligare koppling till NN, bland annat i form av att YY:s vd berättade att hon rekryterades av NN vilket visar på hans inflytande över bolaget.
Anmälarens kommentar
NN svarade bland annat följande.
SVT:s yttrande var en besvikelse, mediet undvek att bemöta de punkter han fört fram och fortsatte i stället att sprida felaktigheter och direkt missvisande information. Yttrandet tycktes syfta till att övertyga Medieombudsmannen om att SVT hade rätt att agera som en rättsinstans. Mediet fortsatte att insinuera brottslig verksamhet, utan stöd i vare sig åtal, dom eller ens misstankar riktade mot honom eller det företag han representerade.
Det SVT förde fram om kopplingen till bland annat Greenwood var indicier skapade av SVT. Han och Greenwoods vägar hade aldrig korsats, de hade aldrig utväxlat e-post och han hade aldrig sett Greenwood ens på avstånd. Dessutom blev Greenwood avskedad från Z drygt två år innan han själv ens blev aktuell. Att de skulle stå bakom samma ”grundstrategi” var en fullständig omöjlighet. NA hade dessutom aldrig varit involverad i grundandet av OneCoin.
Även om både XX och OneCoin bygger på en digital binär nätverksstruktur skiljer sig affärsmodellerna markant. OneCoin, som visade sig vara ett kriminellt upplägg från start, fokuserade på partnerskap medan XX baseras på medlemsantal – ju fler medlemmar desto större möjligheter att sälja produkter. Exempelvis arbetar företag som Tupperware, Herbalife och Oriflame på liknande sätt. De som tjänar mest inom XX är de som säljer mest, inte de som var tidigt in i bolaget, varför det som SVT ville framställa som pyramidstruktur faller.
Företaget är en global aktör med närmare xx miljoner registrerade användare, xx anställda från xx länder och en kontinuerligt växande verksamhet. Med säte i Dubai omfattas det av betydligt strängare regler och kontroller än vad SVT verkade vilja göra gällande.
SVT:s återkommande referenser till fem år gamla varningar var missvisande och speglade inte den verksamhet bolaget bedriver idag. Varningarna som SVT hänvisade till uppstod i en period när företaget var i sin linda och snabbt växte, vilket ledde till att vissa externa aktörer drog nytta av deras varumärke utan tillstånd. Sedan dess hade bolaget vidtagit omfattande juridiska åtgärder för att stänga ute oseriösa aktörer.
Det var också noterbart att SVT hänvisade till källor som inte var tillförlitliga – hemsidan ”Behind MLM” drivs i privat regi och har en nyhetsrapportering som ofta uppvisar brister och dålig uppdatering. Exempelvis var varningen från Gabon inte alls relaterad till att vara ett pyramidspel, utan byggde på att externa aktörer felaktigt erbjöd produkter som en investering. Detta – och mycket annat – utelämnade SVT i sitt yttrande.
Vad gäller BBC-dokumentären som det hänvisas till i programmet och yttrandet anlitade XX i samband med dokumentären den välrenommerade advokatbyrån Greenberg Traurig, som bland annat kom fram till följande: ”In our opinion, there is a lot of evidence that the BBC deliberately misrepresented XX’s entire business model or acted recklessly in much of the article.”
Vidare hade SVT korrekt uppgett att anställda hos en svensk leverantör av bland annat IT-, PR- och produktionstjänster står åtalade för näringspenningtvättsbrott. Åklagaren har i en intervju med SVT tydligt deklarerat att han inte kunde bevisa att XX är ett pyramidspel. XX är alltså inte åtalat. Åklagaren menade också att åtalet byggde på medieuppgifter. Han var övertygad om att åklagaren och SVT haft en nära kontakt gällande åtalet.
SVT hade brutit mot publicitetsreglerna gällande att vara kritisk mot nyhetskällorna, att slå vakt om den dokumentära bilden (SVT korsklippte OneCoin med XX på ett sätt som fick honom att framstå som kriminell) och att värna privatlivets helgd.
Det sistnämnda var enligt honom det klart allvarligaste. SVT hävdade att de hade tillgång till en lista över 66 kriminella individer med fastighetsinnehav i Dubai, däribland en förskolechef dömd i tingsrätten och ett par med 70 miljoner kronor i skatteskulder. Dessa individer nämndes bara i förbigående och deras identiteter hölls skyddade. I stället valde SVT att helt ogrundat namnge och framhäva honom och NA – två personer utan brottsregister. Uthängningen hade orsakat honom enormt stor skada. Han krävde att publiceringarna skulle plockas bort och att SVT skulle klandras.
Ytterligare skriftväxling
SVT
SVT tillade bland annat följande.
Anmälaren skrev att de varningar om XX som SVT hänvisade till var fem år gamla och därmed inte längre är relevanta. SVT ville förtydliga följande: Syftet med programmet var att granska investeringar i Dubais fastigheter och att följa var pengarna för investeringarna kom från, genom en dataläcka som sträckte sig fram till 2022. När NA och NN köpte sina fastigheter stod bolaget på ett flertal aktuella varningslistor hos myndigheter runtom i världen, eftersom bolagets huvudsakliga intäkter byggde på medlemsrekrytering och inte på försäljning av någon produkt.
Bank of Namibias granskning från februari 2020 slog exempelvis fast följande: ”The primary source of income for XX is generated through the recruitment of new members” och ”the sales of membership packages to new members.” Kronologin som presenterades i programmet var alltså vad som hände efter OneCoins kollaps och hur XX fortsatte en liknande affärsverksamhet från 2019 och framåt. Uppdrag granskning kunde visa att pengarna som investerats i Dubai alltså kom direkt ifrån intäkter som med fog kunde beskrivas som ett pyramidspel.
Slutsatsen om att XX:s grundstruktur var ett pyramidspel delades fortfarande av en rad banker och finansiella myndigheter. Ett närståendebolag till XX är dessutom involverat i ett åtal om grov näringspenningtvätt. Rättegången startar våren 2025 och kan bli avgörande för hur rättsstaten ska se på intäkter från liknande bolag som XX. Exakt hur XX:s verksamhet såg ut vid dags dato var inte fokus för programmet. Men det kunde konstateras att tiotusentals individer som förlorat sina besparingar och lurats att tro att deras XX-krediter kunde växlas in i verkliga pengar varken fått tillbaka sina investeringar eller ersatts på andra sätt. Det gick dessutom att konstatera att ett antal inflytelserika individer som deltog i OneCoins bedrägeri fortfarande arbetar med XX.
Inte bara myndighetsgranskningar och banker hade dragit slutsatsen att XX:s grundstruktur var ett pyramidspel. Liknande slutsatser hade även kommit från personer som arbetat högt upp i bolaget. Exempelvis hade NB, som NN rekryterade som frontperson för XX, sagt att han också blev lurad eftersom ledningen på XX och i synnerhet NN främst var fokuserade på att rekrytera nya medlemmar och inte sälja produkter. Detta är definitionen av ett pyramidspel och skiljer sig från exempelvis MLM-bolag som Tupperware, där intäkter främst genereras av produktförsäljning och inte medlemsrekrytering.
Anmälaren var fortsatt kritisk till kopplingarna som i programmet gjordes mellan honom och Greenwood. Som framgick av programmet påstods aldrig att Greenwood och NN arbetat tillsammans, utväxlat e-post eller träffats. I programmet uppgavs att båda arbetat för Z i Stockholm och att de där lärde sig grunderna för framtida pyramidspel, enligt källor till Uppdrag granskning. Det fanns belägg för kopplingarna så som de beskrevs i programmet.
Anmälaren var också kritisk till att han förekom i samma program som de 66 svenskar han nämnde. Det påstods aldrig i programmet att han var en av dessa svenskar eller att han var dömd för något brott. En fråga kunde vara relevant och viktig att belysa utan att det fanns en bakomliggande dom.
Det fanns ett uppenbart allmänintresse i att beskriva hur ett företag genom aggressiv marknadsföring övertygat miljontals människor från framför allt fattiga länder att satsa pengar i något som i slutändan inneburit en finansiell katastrof för många enskilda individer, detta samtidigt som företagets grundare och företrädare köpte lyxbostäder i Dubai. Att beskriva historien bakom upplägget, hur de ledande gestalterna formades, var idéerna kom ifrån och vilka kopplingar som fanns mellan avslöjade bedrägerier (OneCoin) och en pågående affärsaktivitet (XX) ansåg SVT vara relevant i sammanhanget. Anmälaren var vid granskningen en högt uppsatt företagsledare och måste därmed enligt redaktionens bedömning tåla den här typen av granskning, som enbart gällde hans yrkesutövning.
Anmälaren
NN hänvisade till det han tidigare fört fram och tillade i huvudsak följande. Det var uppenbart att SVT inte gjort efterforskningar i hur MLM fungerar. XX har cirka xx miljoner medlemmar över hela världen och han var stolt över hur de lyckats samla så många människor globalt, men det är naturligtvis försäljningen som står i fokus. Ingen försäljning – inga intäkter, samtidigt: inga medlemmar – ingen försäljning. Det är så det hänger ihop.
Medieombudsmannens bedömning
Allmänna utgångspunkter
MO:s uppdrag är att pröva om en publicering har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.
NN har en framträdande roll i de anmälda publiceringarna. Det riktas skarp kritik mot det företag han företräder och han sätts i samband med personer som dömts eller misstänks för allvarlig brottslighet. NN har genom detta drabbats av en publicitetsskada.
För att SVT ska klandras krävs dock att skadan varit oförsvarlig. Inom ramen för den bedömningen aktualiseras frågor om allmänintresset för ämnet, anmälarens ställning, beläggen för rapporteringen och anmälarens möjlighet till bemötande.
Frågan om allmänintresse och ställning
I publiceringarna granskas XX och dess verksamhet. XX har enligt egen uppgift över xx miljoner användare världen över och får antas omsätta stora belopp. Det finns ett allmänintresse i att granska ett så stort företag med så många användare. Det gäller inte minst när det, som i detta fall, riktats anklagelser mot bolaget från olika håll.
Anmälaren har grundat XX och jag uppfattar honom som ett ansikte utåt för verksamheten. I en sådan roll har han en självklar ställning i offentligheten och får därmed tåla att förekomma i granskningar av XX och stå till svars för den verksamhet som företaget bedriver.
Vidare har anmälaren invänt mot att han namngivits och getts en framträdande roll i publiceringarna trots att han, till skillnad från exempelvis 66 Dubaisvenskar på en lista SVT ska ha tillgång till, inte är dömd för brott. Det avgörande för om ett medium bör rapportera om en fråga är dock allmänintresset, inte om någon dömts för brott.
Frågan om belägg
Anmälaren har i huvudsak invänt mot innehållet i publiceringarna på tre punkter:
- benämningen av XX som ett pyramidspel respektive kryptobolag,
- kopplingen mellan XX och OneCoin och dess företrädare, samt
- kopplingen mellan XX och YY.
Jag kommer att gå igenom de invändningarna nedan. Det har inte kommit fram något skäl att ifrågasätta SVT:s underlag för publiceringarna utöver dessa tre punkter.
Benämningen av XX
Medieombudsmannen är ingen rättsinstans och det är inte min uppgift att utreda om XX faktiskt är ett pyramidspel. Det jag ska bedöma är om SVT, sett ur ett medieetiskt perspektiv, haft tillräckliga belägg för att publicera ett sådant påstående.
SVT har under skriftväxlingen hänvisat till Spelinspektionens definition av pyramidspel, där det bland annat anges att ett pyramidspel är ett arrangemang där den som deltar gör en vinst genom att rekrytera nya deltagare. Alla deltagare betalar en insats som går uppåt i ledet. Vidare anges, under rubriken Multi Level Marketing (MLM), att det finns aktörer som bedriver direktförsäljning av en produkt snarare än rekrytering av nya deltagare. Förtjänsten ska i dessa fall i huvudsak komma av försäljning av en produkt som är avsedd för slutkund, ett sådant upplägg betraktas då inte som pyramidspel.
Av SVT:s yttranden framkommer att flera länder förbjudit eller utfärdat varningar mot XX, däribland Namibia, Elfenbenskusten, Sydafrika, Paraguay, Filippinerna och Tjeckien. Anmälaren har invänt mot att SVT i sitt yttrande angett hemsidan Behind MLM som källa för påståendena om myndighetsgranskningar. Jag kan dock konstatera att uppgifter om sådana beslut finns även i den BBC Africa-dokumentär som SVT hänvisat till och som refereras i Uppdrag granskning-avsnittet. Anmälaren har också invänt att en varning från Gabon inte gällt att XX skulle vara ett pyramidspel, utan en annan fråga. Sammantaget finns dock inte skäl att ifrågasätta att ett antal stater utfärdat förbud eller varningar mot XX relaterat till farhågor om att det är ett pyramidspel.
Gällande verksamhetens inriktning framgår också att NB, som tidigare haft en högt uppsatt position i XX, sagt att han blev lurad eftersom XX:s ledning främst var fokuserad på att rekrytera nya medlemmar och inte att sälja produkter. Bank of Namibia har också, enligt SVT, i en granskning slagit fast att ”the primary source of income for XX is generated through the recruitment of new members” och ”the sales of membership packages to new members”.
Vidare framkommer att det väckts åtal mot flera personer kopplade till ett bolag som haft samröre med XX. Brottsrubriceringen är grov näringspenningtvätt. Som anmälaren har påpekat har åklagaren i en annan artikel i SVT uppgett att han inte avser att stryka att XX är ett pyramidspel. Som jag uppfattat saken bygger dock åtalet på att personerna hanterat pengar från XX och borde ha förstått att pengarna skulle kunna vara brottsligt förvärvade, eftersom ”man kan befara att pengarnakommerfrån pyramidspel eller annan brottslig verksamhet”.
SVT har också hänvisat till granskningar av Svenska Dagbladet. XX har tidigare anmält en artikelserie och en podcast som SvD gjort om bolaget och invände då i sin anmälan bland annat mot att bolaget kallades för ett pyramidspel. Medieombudsmannen, som hade att pröva om det fanns skäl för rättelse, fann i det fallet att SvD haft tillräckliga belägg för publiceringarna. Mediernas Etiknämnd instämde i MO:s bedömning att det inte fanns skäl att rikta kritik mot SvD (Mediernas Etiknämnds beslut i ärende 23262).
Min sammantagna bedömning är att det underlag som SVT hänvisat till, i form av bland annat myndighetsbeslut från andra länder, ett åtal i Sverige och uppgifter från tidigare företrädare för bolaget och andra mediers granskningar, ur ett medieetiskt perspektiv utgjort tillräckliga belägg för publiceringarna i denna del.
Gällande anmälarens invändning avseende benämningar som ”kryptobolag” gör jag följande bedömning. Jag ifrågasätter inte att XX, som anmälaren fört fram, säljer bland annat produkter inom techsfären. SVT har dock hänvisat till underlag från XX:s egen hemsida och uttalanden som anmälaren gjort där kryptovaluta på olika sätt marknadsförts. Även om det inte är en fullödig beskrivning av bolagets verksamhet anser jag att det inte finns skäl att kritisera SVT för att ha kallat XX för ett ”kryptobolag” och liknande.
Kopplingarna till OneCoin respektive YY
Vad gäller kopplingen mellan anmälaren och Sebastian Greenwood anser jag att det hade kunnat förtydligas att de aldrig träffats eller arbetat tillsammans. Det påstås dock inte heller uttryckligen att så skulle vara fallet.
Med hänsyn till det SVT fört fram under skriftväxlingen bedömer jag att mediet haft belägg för publiceringarna även i dessa delar.
Frågan om bemötande
Det är en grundläggande medieetisk princip att den som kritiseras i en publicering också ska få möjlighet att bemöta kritiken. Anmälaren har i detta fall fått komma till tals i såväl Uppdrag granskning-avsnittet som i artikeln. Det framgår att han menar att XX inte är ett pyramidspel utan en laglig MLM-verksamhet samt att det inte finns några likheter med OneCoin, som han inte var en del av. Jag har därför ingenting att invända mot hur SVT hanterat bemötandefrågan.
Sammanfattningsvis
Jag bedömer att rapporteringen har ett allmänintresse, att anmälaren har en sådan ställning att han får tåla granskningen, att mediet haft tillräckliga belägg för det som påstås och att anmälaren fått möjlighet att komma till tals.
Även om publiceringarna är tuffa mot anmälaren anser jag därför att den publicitetsskada han drabbats av inte är oförsvarlig. Ärendet skrivs därmed av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har i nämnden anfört sammanfattningsvis följande.
Den som ser programmet i sin helhet får utan tvekan intrycket av att anmälaren haft samröre med en av Sveriges mest ökända ekobrottslingar. Insinuationerna är tydliga, och redigeringen är medvetet manipulerande. XX fortsätter att växa och utvecklas dagligen, vilket i sig är ett bevis på att den negativa bild som målas upp saknar verklighetsförankring.
Mediet har i nämnden hänvisat till tidigare avgivna yttranden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Sveriges Television.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Karin Näslund, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Göran Ellung, utsedd av TV4, Filippa Bergin, Göran Collste, Johan Trouvé och Anders Forkman representerande allmänheten.
Dessutom har Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, varit närvarande vid ärendets behandling.