Uppgifterna i publiceringen om anmälaren är alltför knapphändiga för att det är sannolikt att hen kan identifieras av någon utanför en mindre grupp.
Sveriges Television, dnr. 25202, exp. nr. 85/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Sveriges Television.
Genom beslut den 6 maj 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Television.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Sveriges Television (SVT) för programmet Recap – Högskoleprovet och fuskligorna som publicerades på svtplay.se den 30 mars 2025.
Vad mediet publicerade (i sammanfattning)
Programserien Recap syftade till att göra återblickar på dramatiska och uppmärksammade händelser. Den aktuella publiceringen bestod av en kortdokumentär som sammanfattade händelserna kring det så kallade högskoleprovsfusket. Mediet beskrev i avsnittet hur fusket hade gått till och hur myndigheterna gick tillväga för att stävja fusket. Innehållet grundade sig huvudsakligen på tidigare publiceringar från SVT, bland annat SVT Dold och Uppdrag granskning.
Mediet beskrev i programmet hur Ekobrottsmyndigheten började utreda händelserna och att misstankarna riktades mot två bröder i X-ort [namn angivet]. Polisen hade kontaktat en av de så kallade ligorna och utgett sig för att vara en provdeltagare som ville anlita dem. Därefter hade polisen övervakat en lokal i centrala X-ort som de misstänkte skulle användas som sambandscentral. Lokalen tillhörde en av de misstänkta bröderna. Polisen gjorde ett tillslag mot lokalen mitt under pågående prov och hittade, utöver den tekniska utrustningen, mer än 2,5 miljoner kronor i kontanter. Polisen lyckades också spåra en misstänkt medhjälpare i södra Sverige som hade 1,6 miljoner kronor i kontanter nedgrävda i en trädgård.
Anmälan
Du förde fram i huvudsak följande.
SVT publicerade uppgifter som inte stämde överens med en dom från kammarrätten. Du betraktades av domstol som arbetstagare/brottsoffer men framhävdes av SVT som en huvudperson. En person som av domstol hade pekats ut som huvudperson kallades i stället av SVT för medhjälpare. Detta ledde till en snedvriden bild av sanningen som medförde att tittarna trodde att du var huvudpersonen. SVT svarade dig per mejl att uppgifterna de publicerade hade sin grund i en dom från 202X. Kammarrättens dom var från 202X och hade vunnit laga kraft.
Kammarrätten slog i domen fast att näringsidkaren och den juridiskt ansvarige personen inte var någon i din familj eller släkt. Verksamheten hade bedrivits i Y-ort och inte i X-ort. Skatteverket hade påstått att verksamheten var enskild näringsverksamhet. Det kunde alltså bara finnas en näringsidkare och kammarrätten hade bedömt en annan person som näringsidkare.
11 minuter in i programmet nämndes att EBM misstänkte två bröder i X-ort. Några minuter senare nämnde SVT att EBM hade lyckats spåra en misstänkt medhjälpare i södra Sverige. Påståendet fick tittarna att tro att du hade varit huvudperson och att personen i södra Sverige skulle ha varit en medhjälpare. SVT pekade särskilt ut X-ort i programmet medan Y-ort, staden där näringsidkaren bodde, kallades för ”en stad i södra Sverige”. SVT gav betydligt mycket mer programtid åt att prata om X-ort och dig och din bror än vad de pratade om näringsidkaren.
Det förekom bilder på dig och andra personer som visserligen hade anonymiserats. SVT publicerade även ljudinspelningar som inte hade anonymiserats i tillräckligt hög grad. Du hade kontaktats av flera personer som hade uppgett att de kände igen din röst.
SVT använde ordet liga vid flera tillfällen. Verksamheten hade betraktats av domstol som näringsverksamhet och flera av de som hade arbetat i verksamheten hade blivit utnyttjade. Att kalla verksamheten för liga kunde medföra att tittarna uppfattade saken som att de medverkande tillhörde ett kriminellt gäng. Du ansåg dig inte ingå i någon liga och du var dessutom en wallraffande journalist.
Mediet hade publicerat bilder på kontanter som hade hittats i din bostad och fick det att se ut som att kontanterna hade med fusket på högskoleprovet att göra.
Ekobrottsmyndighetens utredare hade dock kommit fram till att kontanterna var lagliga och att de inte härrörde från fusket. Vid husrannsakan hittade man dessutom pärmar märkta ”kvitton”, ”jobb, skatt, deklaration” med stora mängder dokument som styrkte kontanternas ursprung. Det skulle också nämnas att det fanns möjligheter för personer att erhålla kontanter helt lagligt och skattefritt genom att exempelvis hjälpa polisen med avgörande information. Sådana inkomster skulle inte deklareras på grund av säkerhetsskäl.
SVT berättade i dokumentären om två bröder. Du som var en av dem identifierade dig som kvinna. Det hade varit fullt möjligt för SVT att exempelvis använda ordet ”syskon” i stället för ”bröder” för det fall SVT ansåg att uppgiften om er relation var så viktig att berätta om för allmänheten.
SVT hade tillhandahållit material till Ekobrottsmyndigheten. Eftersom du deltog vid uppkomsten av materialet omfattades du av tystnadsplikt. SVT var medvetna om att du som misstänkt inte hade möjlighet att försvara dig fullt ut. Du fick exempelvis inte nämna namn på personer du ansåg vara huvudmän i domstolen, eftersom SVT hade överlämnat material till Ekobrottsmyndigheten där huvudmän hade utlovats anonymitet och materialet hade åberopats som bevisning i målet. SVT deltog i en munkavlerättsprocess där SVT och Ekobrottsmyndigheten samarbetade i syfte att du inte skulle kunna försvara dig. SVT hade tidigare publicerat programmet Uppdrag granskning under tiden du satt häktad och du fick då ingen möjlighet att försvara dig. Programmet påverkade med mycket stor sannolikhet rättegången och det kändes ytterst olämpligt att först otillbörligen påverka en rättegång och nu publicera felaktiga uppgifter om en pågående process – fortfarande utan att ge dig möjlighet att yttra dig.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada, och om mediet i så fall ska klandras för det. För att det ska föreligga en sådan skada krävs att anmälaren är utpekad med skadliga eller kränkande uppgifter i publiceringen.
Jag finner inte skäl att ifrågasätta din uppgift om att det är du som omnämns som en av bröderna i X-ort i publiceringen. Du nämns dock inte med namn och du förekommer endast på bild under några korta sekvenser med kraftigt blurrat ansikte. Händelserna har varit mycket uppmärksammade och det är möjligt att du kan identifieras av en viss, högst begränsad krets som av olika anledningar redan haft en viss inblick i förhållandena. Jag anser dock att uppgifterna i publiceringen är alltför knapphändiga för att det är sannolikt att du kan identifieras av någon utanför denna grupp.
Programmet är en sammanfattning av händelserna som ledde fram till att flera personer dömdes för brott år 202X och det förekommer, såvitt jag uppfattat saken, inte någon ny information jämfört med de tidigare publiceringarna. Även om uppgifterna som lämnas om dig givetvis är negativa är skadan ur ett medieetiskt perspektiv att betrakta som begränsad.
Du har invänt mot att mediet inte har tagit upp vissa nya omständigheter i publiceringen. Som utgångspunkt har en ansvarig utgivare en frihet att välja vilket material som ska tas upp i en publicering och vilken vinkel som ska anslås. Jag kan i detta fall konstatera att kammarrättsdomen som du hänvisar till i din anmälan handlar om beskattning och inte om den straffrättsliga frågan. Straffrättsligt avgjordes den frågan genom hovrättsdomen från 202X som du lyft i din anmälan. Jag anser därför inte att det har varit missvisande av SVT att inte ta upp frågan om beskattning i publiceringen. Jag noterar i sammanhanget att mediet inte heller tagit upp brottmålsprocessen i programmet.
Även om jag har förståelse för att du har reagerat mot publiceringen är det min sammantagna bedömning att de uppgifter som publicerats om dig inte är tillräckliga för att det ska vara fråga om ett sådant utpekande med skadliga eller kränkande uppgifter som kan leda till medieetiskt klander. Du har därmed inte utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat till nämnden och anför bl.a. följande. De två processerna har ett mycket nära samband med varandra och rättsprocesserna pågår alltjämt. Det innebär att ny bevisning, nya argument, nya berättelser och förhandlingar fortfarande äger rum. Det som framgår av hovrättens dom kan vara fullständigt felaktigt. Vidare har hen publicerat en stor mängd uppgifter om målet på hens hemsida. De uppgifter som SVT publicerar kan således väldigt enkelt kopplas till anmälaren och dennes identitet. Det finns därför starka skäl att klandra SVT för publiceringen.
Mediet har yttrat sig och anför att de delar MO:s bedömning.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Sveriges Television.
I beslutet har deltagit ordförande Linda Haggren samt Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Gertrud Åström, Anders Forkman, Per Lyrvall och Eva Lindström representerande allmänheten.
Dessutom har ledamöterna Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben och Göran Ellung, utsedd av TV4, närvarat vid ärendets behandling.