SVT rapporterade om misstankar om sexuella övergrepp på en förskola, där en förskolepedagog kunde identifieras av en krets av personal och föräldrar. Rapporteringen var ensidig och gav sken av att den utpekade pedagogen var skyldig trots att han inte var dömd.
Sveriges Television, dnr. 25028, exp. nr. 62/2925
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Sveriges Television för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 24 februari 2025 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Television.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Sveriges Television (SVT) för följande publiceringar:
- Inslaget Misstänkta övergrepp mörkades som sändes i Rapport den 12 december 2024 (publicering 1)
- Inslaget Höll tyst om misstänkta övergrepp som sändes i Aktuellt den 12 december 2024 (publicering 2)
- Artikeln Kommun höll tyst om misstankar om sexuella övergrepp på förskola publicerad på svt.se den 12 december 2024 (publicering 3).
Vad mediet publicerade (i sammanfattning)
I publiceringarna beskrevs att en icke namngiven pedagog på en förskola i X kommun hade polisanmälts för sexuella övergrepp på flera barn på förskolan men att kommunen inte berättade något för föräldrarna och därför anklagades för mörkläggning.
I publicering 1 och 2 intervjuades föräldrar till barnen som misstänktes ha utsatts. Det berättades att förundersökningen lades ner efter den första anmälan eftersom barnet inte sade något under polisförhöret. Två månader senare berättade ett annat barn om samma pedagog och föräldrarna fick då ingen information om att pedagogen hade anmälts tidigare eller att han hade sagt upp sig. Även denna förundersökning lades ned och föräldrarna till resten av barnen i barngruppen fick inte veta något om misstankarna. De tidigare nedlagda förundersökningarna hade nu öppnats på nytt och misstankarna rörde fem barn.
Inspelningar från ett informationsmöte på kommunhuset med upprörda föräldrar spelades upp. Kommunstyrelsens ordförande intervjuades och försvarade hur kommunen hade hanterat fallet. Den utpekade pedagogen hördes med förvrängd röst i inslagen och fick svara på kritiken och nekade till anklagelserna.
I anslutning till inslaget i publicering 2 diskuterades fallet i Aktuellts studio med Barnombudsmannen och SVT:s reporter. Barnombudsmannen kritiserade kommunens agerande och problematiserade hur barnförhör hade genomförts. Reportern redogjorde också för kommunens argument för att underlåta att informera föräldragruppen och berättade ytterligare om situationen. I slutet av diskussionen visades rubriker från andra medier om andra situationer rörande övergrepp på förskolor.
Publicering 3 bestod av en artikel och ett videoklipp. Videoklippet var detsamma som inslaget i publicering 1 och 2. Artikeln sammanfattade det som framkom i videoklippet och inslagen i de tidigare publiceringarna.
Det angavs att namnen på barnen som förekom i publiceringarna var fingerade.
Anmälan
Du förde fram i huvudsak följande.
Du hade sedan i maj utsatts för anklagelser riktade mot dig från föräldrar och personal på förskolan där du hade jobbat. Anklagelserna hade utretts och visade sig sakna substans men skapade ändå en masshysteri och nya anklagelser. Inga misstankar kvarstod mot dig efter att förundersökningen lades ner den 9 januari för tredje gången.
Påståendena spreds i stor omfattning i föräldragruppen, på arbetsplatsen, i chattgrupper och på sociala medier samtidigt som du var fråntagen möjligheten att göra din röst hörd då du var avstängd från ditt arbete. Du befann dig i en mycket utsatt situation och ett extremt underläge i relation till de som utsatte dig för anklagelser. Du hade utsatts för dagliga trakasserier och mottog flera dödshot.
Anklagelserna hade utretts av polis och av arbetsgivaren. Polisen förhörde barn, föräldrar, personal och dig. De genomförde också två husrannsakningar och gick igenom dina datorer, telefon, hårddiskar och USB-minnen. Åklagare hade i tre omgångar lagt ned misstankarna mot dig och en arbetsgivarutredning lades också ned utan att du fick några anmärkningar.
En influencer hade delat de anmälda publiceringarna tillsammans med din bild, telefonnummer, mejladress och arbetsplats och hävdade att du var en pedofil. Inlägget fick stor spridning och du fick till följd av det hotfulla meddelanden från personer du inte kände.
I reportaget valdes allt som talade till din fördel bort för att förmedla en bild som maximalt skulle misstänkliggöra dig. Ett ensidigt narrativ berättades genom hela reportaget där kommentarer från föräldrar varvades med en berättarröst på ett sätt som inte särskilde fakta från åsikter. Logiken i publiceringarna var ett cirkelresonemang med anklagelser som inte gick att motbevisa. Avsaknaden av fysiska bevis nämndes bara indirekt på ett sätt som vände det som stödde din sak mot dig.
Publiceringarna var osakliga och vinklade i relation till skuldfrågan. Historien började med en misstanke på mycket vaga grunder och ledande frågor ledde fram till ett yttrande som barnet själv uppgav var ett skämt. Utifrån det barnet sedan sade i förhör med polisen beslutade åklagaren att det inte ens fanns anledning att förhöra dig.
Kritik framfördes i programmet mot polisens barnförhör. Samtliga evidensbaserade barnförhörsmetoder betonade vikten av öppna frågor då barn var särskilt sårbara för påverkan. Genom att ta ställning mot dessa slutsatser stack SVT ut hakan rejält men utan att detta redovisades som kontroversiellt.
Det var relativt vanligt att män i förskolan utsattes för anklagelser om sexuella övergrepp som visade sig sakna substans. Även då männen friades ledde anklagelserna till att de anklagade inte kunde få verklig återupprättelse då de hade blivit uthängda i sociala medier och misstankarna fanns kvar.
Du hade arbetat i förskola i över 20 år utan att ha blivit anmäld eller blivit föremål för någon internutredning. Dessutom hade du jobbat på samma förskola i två år utan anklagelser men när du nu fick den första anmälan mot dig fick du fler trots att du inte hade befunnit dig på förskolan. Den tredje anmälan inkom efter att anklagelserna hade spritts via en chattgrupp och du hade då inte varit på förskolan på tre och en halv månad. Några sådana kontextualiserande perspektiv erbjöds inte tittarna och läsarna.
En månad före du anmäldes uppmärksammade media att en idrottslärare som tidigare hade arbetat i X kommun hade åkt fast för att bland annat ha fotograferat barn. Det fallet var anmärkningsvärt i hur illa det hanterades av kommunen. När han till slut polisanmäldes och polisen genomförde en husrannsakan åkte han fast. När polisen utredde dig på samma sätt ledde det till att du friades. Du gav SVT:s reporter referenser från tidigare arbetsplatser och visade att din uppsägning inte kom till följd av kritiken utan berodde på att du hade fått en doktorandtjänst. Du lämnade in din ansökan till tjänsten du fick, som lämnades in två månader innan du blev anklagad, till reportern.
Du hade inte varit ensam på utflykt med några barn under hela det året som föregick anmälan, detta eftersom förskoleenheten hade fattat ett beslut om att ingen pedagog skulle vara ensam på utflykt med anledning av oro i området för gängskjutningar. Skogsutflykterna hade därför varit en kollektiv aktivitet under det senaste året i samarbete mellan flera avdelningar.
I reportaget uttalade pappan till ett av barnen hot mot dig som SVT vidareförmedlade. Det visade ett gränslöst och aggressivt beteende. Att SVT valde att visa detta innebar att beteendet legitimerades. Detta kunde inspirera andra instabila och hatiska individer att verkställa hotet. Publiceringarna försatte dig inte bara i en utsatt situation utan även i direkt livsfara.
En central åsikt som publiceringarna drev var att du borde ha hängts ut som misstänkt för föräldrarna på förskolan efter den första misstanken, som du friades från efter sex dagars utredning. Positionen implicerade att personer förvägrades rätten att betraktas som oskyldiga trots att anklagelserna mot dem hade utretts och nedlagts. Genom att undanhålla för tittarna att misstankarna hade blivit utredda skapade SVT en falsk bild av att polisen inte gjorde något.
Även om du inte namngavs och din röst var maskerad i reportaget hade du till följd av att du hängdes ut kunnat identifieras av hundratals människor. Bara det att du benämndes som en man som jobbat på förskola i X kommun innebar ett utpekande. I förskoleenheten där du hade jobbat var du den enda mannen som var fast anställd under de två år du jobbade där.
Både ditt för- och efternamn är ovanliga vilket bidrog till din utsatthet och den starka spridningseffekten. Detta innebar att hundratals människor visste vem det var som SVT ensidigt utmålade som skyldig. Budskapet om att en förövare hade sluppit undan till följd av mörkläggning resulterade i att du hängdes ut inför mångdubbelt fler.
Du förde även fram synpunkter på hur kontakterna hade sett ut mellan dig och reportern.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering har medfört en oförsvarlig skada för anmälaren. För att det ska föreligga en sådan skada krävs att anmälaren är utpekad med skadliga eller kränkande uppgifter i publiceringen. Min prövning är begränsad till det som faktiskt har publicerats och jag kan inte bedöma ytterligare information läsare kan få fram genom sökningar på internet eller andra efterforskningar.
Mitt mandat omfattar därtill inte frågor om yrkesetik och journalistiska arbetsmetoder, som exempelvis hur kontakter med journalister har sett ut före en publicering. Sådana frågor kan i vissa fall prövas av Journalistförbundets yrkesetiska nämnd, YEN.
Jag ifrågasätter inte din uppgift om att du är förskolepedagogen som omnämns i publiceringarna. Trots att du varken är dömd eller åtalad omtalas du som en möjlig pedofil och en pappa berättar att han tagit fram sitt jaktgevär för att han ville skada dig. Jag har förståelse för att du reagerat över detta och SVT balanserar på en medieetisk gräns i publiceringen av inslaget. Du nämns dock inte med namn och de enda identifierande uppgifterna som förekommer är att det rör sig om en förskola i X kommun. Även om anklagelserna som förs fram mot dig är mycket skadliga är det min bedömning att du inte har pekats ut för andra än en mycket begränsad krets som redan, av olika anledningar, varit insatta i situationen. Att ditt namn har spritts via sociala medier efter SVT:s sändningar är inte något jag kan beakta vid denna bedömning.
Även om SVT-inslaget kan ifrågasättas är det min sammantagna bedömning att du inte är utpekad ur ett medieetiskt perspektiv i publiceringarna. Du har därmed inte utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada och ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s beslut till Mediernas Etiknämnd och fört fram sammanfattningsvis följande.
Trots att det enligt medietiken räcker med att bli utpekad i en mindre krets med skadliga uppgifter och trots att MO anser att uppgifterna är mycket skadliga har MO avskrivit ärendet. Genom uppgifterna om att anklagelserna gäller en manlig pedagog på en förskola i en viss namngiven kommun, att det finns en retuscherad bild av honom, att det anges att han arbetat mycket med skogsutflykter och att han arbetat på förskolan fram till ett specifikt angivet datum är han utpekad i en tämligen stor krets. I den namngivna kommunen arbetar det få manliga pedagoger och tillsammans med de övriga identifierande uppgifterna har en stor krets av personal och vårdnadshavare kunnat känna igen att uppgifterna i reportagen gällde just honom.
Uppgifterna i Sveriges Television om honom var direkt vilseledande, ensidiga och mycket skadliga för honom. Skuldfrågan framställdes som given, inte minst i den efterföljande studiodiskussionen i Aktuellt. I rapporteringen angavs det att rättsväsendet inte fungerade och att det var fel att lägga ned utredningarna. Det förekom ingen belysning av att det är komplext att utreda denna typ av misstankar, t.ex. att ledande barnförhörsforskare lyfter fram att barn i förskoleåldern är särskilt benägna att ge bekräftande påhittade svar på ledande frågor. Publiceringarna framställde honom som skyldig trots att han inte ens åtalats. En tid efter publiceringarna hade samtliga utredningar mot honom lagts ned.
MO:s bedömning att det bara var några få som förstod att publiceringarna i Sveriges Television gällde honom och att de dessutom redan skulle vara insatta i de felaktiga och vilseledande uppgifterna som publicerades, stämde inte alls. Publiceringarna hade orsakat honom en mycket allvarlig skada genom att han blivit uthängd inför en tämligen stor grupp med mycket grova anklagelser som skildrats på ett vilseledande och osakligt sätt.
Sveriges Television har yttrat sig i nämnden och fört fram sammanfattningsvis följande. Sveriges Television delar MO:s bedömning att anmälaren inte har pekats ut för andra än en mycket begränsad krets som redan var insatta i situationen. Om nämnden skulle finna att ett utpekande ändå skett vill Sveriges Television framhålla att syftet med publiceringen var att skildra hur en kommun inte informerade föräldrar på en förskola om att en av pedagogerna polisanmälts för allvarliga brott mot barn. Det finns ett stort allmänintresse i att granska och belysa hur kommuner hanterar denna typ av misstankar oavsett om misstankarna leder till dom eller inte.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Nämnden konstaterar inledningsvis att det finns ett mycket stort allmänintresse för publiceringar om hur en kommun, eller annan arbetsgivare, hanterar misstankar om sexuella övergrepp mot barn inom kommunens verksamheter.
I de aktuella publiceringarna, som gjordes av Sveriges Television samma dag, anges att det är en manlig pedagog vid en förskola i en namngiven kommun som är misstänkt för sexuella övergrepp mot barn. I publiceringen i Aktuellt och den sammanfattande publiceringen (publicering 3) finns en bild som är maskad men som ändå delvis visar ansiktsform och frisyren på pedagogen. I samtliga publiceringar anges att pedagogen inte längre arbetar kvar och i den sammanfattande publiceringen anges även en lista med rubriken ”Detta har hänt” där det exakta datumet för när pedagogen stängdes av från arbetet anges. Uppgifterna om vem anklagelserna gäller är sammantaget så pass specifika att de medför att anmälaren är utpekad i åtminstone en krets av personal och föräldrar på den ifrågavarande förskolan. I inslagen i Rapport och Aktuellt förekommer ett antal specifika allvarliga uppgifter om anklagelserna, bland annat i intervjuer med föräldrar, som det inte kan antas att denna krets redan kände till.
Vidare innehåller publiceringarna när det gäller misstankarna mot pedagogen genomgående kritik av utredningarna. Det riktas kritik mot hur barnförhören gått till, mot att utredningar lagts ned och mot att barns berättelser inte tas på allvar. I studiodiskussionen uttalas att följden av att polisens utredningar läggs ned blir att personer som varit föremål för polisutredningar inte döms och att de kan söka nya jobb, att de kan flytta mellan olika platser och få samma typ av arbete. Varken i reportagen eller i den efterföljande studiodiskussionen framhålls att den utpekade pedagogen kan vara oskyldig. Det förekommer visserligen ett kort uttalande i en intervju med kommunstyrelsens ordförande där denne först säger att pedofiler är det värsta som finns och sedan fortsätter med att säga att det värsta också är att bli anklagad för sådant samt ett uttalande av reportern i studiodiskussionen om att kommunen som en förklaring till varför föräldrarna inte informerades hänvisade till att personen inte var dömd. Samtidigt framhåller reportern i direkt anslutning till detta uttalande att det tidigt i polisutredning framkom att det fanns misstankar rörande andra barn och att man redan då visste att det skulle kunna vara en större historia. Diskussionen fortsätter sedan med skarp kritik mot att barns berättelser inte tas på allvar, det görs uttalanden om det aktuella fallet och det kritiseras att polisutredningar snabbt läggs ned. Varken i studiodiskussionen eller i övrigt i publiceringarna framkommer något generellt som balanserar kritiken mot hur utredningar går till, exempelvis om vilka principer som används vid barnförhör och skälen som finns för dessa. Sammantaget innebär det sagda att publiceringarna gav sken av att det redan stod klart att den utpekade pedagogen var skyldig till de mycket allvarliga anklagelserna mot honom – det var utredningarna det var fel på – trots att han inte var dömd. Att det sändes en kort intervju med honom, med förvrängd röst, där han nekade till anklagelserna förtar inte denna bild som publiceringarna gav.
Trots att det fanns ett mycket stort allmänintresse för publiceringar om hur kommunen hanterade misstankar om sexuella övergrepp mot barn inom kommunens verksamhet är slutsatsen av det anförda att de anmälda publiceringarna medförde en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren. Sveriges Television ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Christine Lager samt Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Stefan Pettersson utsedd av Tidningsutgivarna, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Göran Collste, Laura Hartman, Per Lyrvall och Johan Pekkari, representerande allmänheten.
Dessutom har ledamoten Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, närvarat vid ärendets behandling.