Mediernas Etiknämnd finner ej skäl till klander för publiceringarna om en sjuksköterska som anklagades för att ha använt sig av falska intyg för att få sin legitimation.
Sydsvenskan, exp. nr. 104/2022, dnr. 22211
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Sydsvenskan.
Genom beslut den 13 maj 2022 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sydsvenskan.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har, genom ombud, i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Sydsvenskan för följande artiklar:
- Hon ger botox och fillers – med falskt examensbevis, publicerad på sydsvenskan.se den 21 december 2021 och i papperstidningen den 22 december 2021 (artikel 1).
- Så kunde sjuksköterskan få legitimation med falskt diplom, publicerad på sydsvenskan.se den 28 december 2021 och i papperstidningen samma dag (artikel 2).
- Efter vår granskning – nu polisanmäls sjuksköterskan, publicerad på sydsvenskan.se den 11 januari 2022 och i papperstidningen den 13 januari 2022 (artikel 3).
- Skönhetsbehandlare med falskt diplom blir av med sjuksköterskeleg, publicerad på sydsvenskan.se den 1 februari 2022 och i papperstidningen samma dag (artikel 4).
- Blev av med legitimationen – erbjuder injektioner igen, publicerad på sydsvenskan.se den 2 april 2022 och i papperstidningen samma dag (artikel 5).
Allmänt om prövningen
Enligt instruktionen för Allmänhetens Medieombudsman ska en anmälan ha inkommit till MO inom tre månader från publiceringsdagen. Publiceringar som är äldre än tre månader kan prövas om det finns särskilda skäl.
Artiklarna 1-4 är äldre än tre månader. Det har inte framkommit något som utgör särskilda skäl att trots detta pröva artiklarna. MO prövar därför enbart artikel 5.
Vad tidningen publicerade
Ingressens innehåll
Hon hade mist sin sjuksköterskelegitimation efter tidningens granskning. Nu var NN:s verksamhet i gång igen och hon erbjöd botox och fillers till kunder.
Artikeltextens innehåll
”Hur kan denna kvinna fortsätta sin verksamhet? Fruktansvärt!!”. Så skrev en av flera läsare som hört av sig till tidningen för att tipsa om att NN:s företag återigen var aktivt med skönhetsinjektioner i både Malmö och Stockholm.
NN:s advokat Johan Pieplow skrev i ett mejl till tidningen att hon inte utförde injektioner själv.
Efter att HD och Sydsvenskan strax före jul avslöjat att kvinnan som gjorde botox- och fillers-injektioner hade fått sjuksköterskelegitimation på ett förfalskat diplom, hade Socialstyrelsen dragit in hennes legitimation. Den som gav sådana injektioner skulle, efter en lagändring i somras, vara antingen läkare, tandläkare eller sjuksköterska.
NN hade fått sin svenska och sin danska sjuksköterskelegitimation med diplom från en skola i Litauen. När tidningen kontaktat skolan hade den gett beskedet att hon aldrig studerat där, och att hennes diplom var en ”total förfalskning”. Både svenska och danska myndigheter hade sedan beslutat att dra in hennes sjuksköterskelegitimation. Socialstyrelsen hade också polisanmält NN för urkundsförfalskning men polisen hade inte börjat utreda ärendet än.
Efter tidningens avslöjande hade det blivit tyst i NN:s kanaler på sociala medier och det hade inte gått att boka några behandlingar hos henne via Boka direkt-tjänsten på nätet. Men nu hade hon startat igen.
Under mars månad hade NN aviserat ett injektions-event i Stockholm. Nästa helg erbjöd hennes företag injektioner i Malmö.
I Stockholm skulle, enligt NN:s Instagram-uppdateringar, legitimerade läkare delta för att sköta injektionerna. Inför eventet i Malmö nämndes inte längre läkarna. I stället stod det: “Alla injektionsbehandlingar utförs endast av legitimerad sjuksköterska!” på hennes Boka direkt-sida.
Och just nu var hon faktiskt legitimerad sjuksköterska – eftersom hon överklagat Socialstyrelsens beslut om att dra in hennes legitimation.
Förvaltningsrätten i Stockholm skulle pröva frågan och därför hade beslutet ännu inte vunnit laga kraft. Hugo Leissman, föredragande jurist vid Stockholms förvaltningsrätt, berättade att ärendet var färdigbehandlat, men när dom skulle falla visste man ännu inte.
NN hade skrivit till förvaltningsrätten och Socialstyrelsen att hon blivit lurad rörande sjuksköterskeutbildningen. Hon hade studerade på distans via ett företag i Köpenhamn. Kursuppgifterna hade hon fått per mejl som hon inte hade kvar då mejladressen var kopplad till ett företag som nu gått i konkurs. Hon hävdade att hon studerat i god tro och blivit lurad av en medarbetare på det danska bolaget.
Medarbetaren på det danska bolaget skrev i ett mejl till tidningen att företaget aldrig varit i kontakt med NN och att det inte hade haft något att göra med henne.
Tidningen hade dubbelkollat företagets uppgifter genom att under annat namn be att få köpa en online-utbildning till sjuksköterska. Svaret tidningen fått: ”Vårt företag utför inte sådana tjänster. Du borde pröva att kontakta en utbildningsinstitution som intresserar dig.”
NN ville behålla legitimationen. Via sin advokat skrev hon till Socialstyrelsen och förvaltningsrätten och påpekade bland annat att hon hade de kunskaper som krävdes, samt att hon studerat i tre år på vad hon trott var en sjuksköterskeutbildning.
Anmälan
Tidningen hade i en artikelserie om minst fem artiklar publicerat uppgifter om dig som varit ägnade att skada din verksamhet. I och med bild och namnpubliceringen hade du fått utstå allvarliga hot mot din person. Detta hade medfört att du behövt flytta och släcka ner kanaler i sociala medier.
Tidningens ansvarige utgivare hade försvarat namn- och bildpubliceringen med att allmänintresset varit starkare. Du och ditt ombud delade inte den uppfattningen. Tidningen rapporterade dagligen om allvarliga brott i sin publikation och i de flesta fall skyddades identiteten på den som omskrivs. Tidningen hade inte heller inte haft möjlighet att undersöka de påståenden som klienter gjort om behandlingsresultat.
Medieombudsmannens bedömning
Jag prövar om du genom publiceringen har utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Vid bedömningen vägs allmänintresset av rapporteringen mot intrånget i ditt privatliv.
Estetiska injektionsbehandlingar är ett växande fenomen och branschen omsätter stora summor. För den som gör en behandling innebär det såväl en kostnad som ett risktagande. Förra året infördes ny lagstiftning på området som bland annat innebar kompetenskrav för de som utför injektionsbehandlingar. Det finns därför ett allmänintresse i att granska de aktörer som verkar inom branschen.
Vid bedömningen av hur stort allmänintresse som fanns av den aktuella rapporteringen har din roll som företrädare för ett bolag som utför injektionsbehandlingar betydelse. Som företrädare har du en sådan förtroendeställning såväl utåt sett som i förhållande till dina klienter, att du får tåla granskning av din yrkesverksamhet.
I artikeln anges att du mist din sjuksköterskelegitimation, att anledningen till det var att du använt dig av ett förfalskat diplom och att du trots detta på nytt startat din verksamhet och åter erbjuder injektioner. Det anges även att du blivit polisanmäld för urkundsförfalskning.
Tidningens granskning av dig är hård och innehåller uppgifter som är negativa för dig. Mot bakgrund av att det är angeläget att granska aktörer som utför skönhetsinjektioner och det faktum att du företräder en sådan aktör har det dock funnits ett allmänintresse av granskningen. Din ställning är sådan att du får tåla att namnges i sammanhanget.
Publiceringen har grundat sig på beslut och handlingar från Socialstyrelsen, domstolshandlingar, tidningens kontakter med utbildningsföretag samt uppgifter hämtade från dina sociala medier och din bokningstjänst. Genom detta har tidningen haft tillräckligt underlag (belägg) för de negativa uppgifter om dig som publicerats.
Det framgår av artikeln att du, genom din advokat, har kommenterat uppgifterna om att du återigen erbjuder injektionsbehandlingar. Det framgår även vad du uppgett i den process som pågår gällande din sjuksköterskelegitimation. Din rätt till bemötande har därigenom tillgodosetts.
Sammanfattningsvis: Det finns ett allmänintresse av att granska aktörer som erbjuder och utför injektionsbehandlingar. Tidningens granskning av dig är hård och orsakar dig en publicitetsskada. Din ställning som företrädare för en sådan aktör innebär dock att det funnits ett allmänintresse av publiceringen och att du får tåla namngivning i sammanhanget. Tidningen har, bland annat genom allmänna handlingar, haft tillräckliga belägg för publiceringen. Den har även tillgodosett din rätt till bemötande.
Sammantaget anser MO att den publicitetsskada du utsatts för inte har varit oförsvarlig. Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har i nämnden anfört sammanfattningsvis följande. Hon har anmälts anonymt och anmälningarna är osanna. Hon har i sin verksamhet haft fullgoda rutiner för att hantera klagomål från klienter/patienter. Det var inte proportionellt av tidningen att gå ut med hennes namn och bild. Publiceringen var för aggressiv i avvägningen mellan enskilt och allmänt intresse.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Sydsvenskan.
I beslutet har deltagit, Stefan Johansson, ordförande, Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Mikael Rothsten utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Robert Hårdh, Johan Trouvé, Laura Hartman, Marika Markovits och Göran Collste, representerande allmänheten.