Mediernas Etiknämnd klandrar The Local News Tierp för att ha orsakat en utpekad politiker en oförsvarlig publicitetsskada då tidningen inte redovisade tillräckliga belägg för uppgifterna att hon skulle ha ägnat sig åt bidragsfusk och startat ett fejk-konto på sociala medier. Tidningen klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

The Local News Tierp, exp. nr. 1/2021, dnr. 20188

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar The Local News Tierp för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

                       

Genom beslut den 9 oktober 2020 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot The Local News Tierp (TLN)

MO:s beslut hade följande lydelse.

Vad TLN publicerade

Tidningen publicerade följande tre artiklar som rörde anmälaren på sin webb­plats, tln.se:

  • Politiker i Tierp polisanmäld – läckt sekretessbelagda uppgifter från socialtjänsten (publicerad den 22 april 2020)
  • Politikers vänner går till attack med hot och hat efter artikeln (publice­rad den 23 april 2020)
  • Polisanmälda Emma Lokander förnekar brott – ”Har inte brutit mot någon sekretess” (publicerad den 27 april 2020)

Politiker i Tierp polisanmäld – läckt sekretessbelagda uppgifter från social­tjänsten

Artikeln handlade om en polisanmälan mot Emma Lokander, som var Moderaternas ordförande i Tierp. Hon var även ledamot i kommunfullmäktige, samt ersättare i kommunstyrelsen och i utskottet för barn och ungdom.

Polisanmälan hade gjorts den 9 april 2020, och brottet skulle ha skett den 26 mars 2020. Utredningen var sekretessbelagd, men enligt tidningens uppgifter hade förundersökning inletts direkt. Emma Lokander var misstänkt för att ha brutit mot tystnadsplikten i sin roll som förtroendevald politiker genom att berät­ta för en partikamrat om ett sekretessbelagt socialtjänstärende.

Brott mot tystnadsplikten var ett allvarligt brott och påföljden var böter eller fängelse i högst ett år. Tierps kommunjurist framförde att politiker som arbetade med socialtjänstfrågor inom nämnd eller utskott enligt lag var bundna av sekre­tess.

Fokus på svenska värderingar och lag och rätt var viktigt för Emma Lokander, men hon var nu själv under utredning av polisen. På Moderaternas hemsida inför förra valet skrev hon:

“Jag vill ha en effektivare verksamhet som ger lägre låneskuld och sänkt skatt. Fokusera SFI undervisningen på Svenska språket, Svenska värderingar samt lag och rätt. Religiös särbehandling skall inte förekomma i skolan.”

I tidningens granskning hade flera frågetecken uppstått kring Emma Lokander och hennes värderingar. Granskningen visade på flera anmärkningsvärda uttalan­den och åsikter.

Om Coronaepidemin hade hon skrivit: “Vi kanske borde putta ut de sjuka och äldre för att göra processen kort?” och “det är inte särskilt många som dör i egentliga tal”.

Efter ett sammanträde i kommunfullmäktige i slutet av 2019 skulle Emma Lokander ha yttrat att en namngiven person “borde gå och dö”. Den namngivna personen var en kommuninvånare som ställt kritiska frågor till en annan politiker under kommunfullmäktiges allmänna frågestund. Något som alltså hade upprört Emma Lokander så mycket att hon enligt personen senare önskat denne död.

Emma Lokander jämförde även det tidigare styret i Tierp, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med järnridån mellan öst och väst efter andra världskriget. Det hade skett på hennes privata Facebooksida tillsammans med övriga politiska in­lägg från bland annat kommunfullmäktige.

Enligt dokument som tidningen hade tagit del av var det inte första gången Emma Lokanders handlande fått konsekvenser. Hon hade enligt en dom från Uppsala tingsrätt blivit avskedad från sitt arbete 2011, och anklagad för att ha “grovt åsidosatt sina åligganden mot bolaget och dess bolagsmän genom att i strid med sin lojalitetsplikt mot arbetsgivaren sprida ut rykten om bolagsmännen och deras hemförhållanden.”

Enligt tidningens granskning misstänktes Emma Lokander för att ha ett fejk-konto på Facebook, som var medlem i minst två lokala grupper i Tierp. Kontot hade skapats innan förra valet och användes bland annat i samband med avslöjan­den om felaktiga ersättningar till politiker. Emma Lokander hade gått till starkt angrepp mot att sådana uppgifter avslöjats av ett anonymt konto på Facebook. Samtliga uppgifter stöddes av vittnesmål som inkommit till tidningen från skyd­dade källor.

Emma Lokander var även den politiker som hade flytt från kommunhuset i sam­band med en granskning av Tierps kommun gjord av TV100. Reportrarna hade haft uppgifter om att politikern jobbat svart och samtidigt mottagit bidrag. Emma Lokander hade förts ut genom en bakdörr av centerpartisten Sara Sjödal, medan reportrarna väntade.

Enligt den kandidatförsäkran alla moderata kandidater skrev på skulle de vara ett gott föredöme och iaktta god moral. Dessutom accepterade kandidaten att ta en ”time out” om denna blev föremål för en rättsprocess som riskerade att under­gräva förtroendet.

Tidningen hade upprepade gånger försökt få kontakt med både Emma Lokander och partiets gruppledare. Ingen av dem hade svarat på frågor. Kontakt hade även sökts med Moderaterna på läns- och riksnivå, utan svar.

På Emma Lokanders privata Facebooksida var dock många av inläggen raderade efter tidningens frågor till partiet. Inlägg där hon bland annat anklagat företagare i Tierp att vara oligarker och jämfört det tidigare styret av Tierp med järnridån. På Moderaternas hemsida stod fortfarande Emma Lokander som ordförande.

Enligt flera anonyma källor tidningen talat med, pågick en maktkamp inom Moderaterna i Tierp. Det hade varit flera interna strider mellan gruppledaren och Emma Lokander. Bland annat hade det varit en maktkamp mellan dem om posten som ordförande i kommunens nya näringslivsråd. Förhandlare från Moderaterna i Uppsala hade varit inblandade, men enligt uppgifter till tidningen utan nämnvär­da resultat.

Källor tidningen pratat med ansåg att Emma Lokanders agerande skapade oreda och skadade Moderaterna i Tierp.

När tidningen den 15 april 2020 kontaktade ansvariga tjänstemän och politiker vid kommunen var kommunalrådet Sara Sjödal och kommundirektören Randi Graungaard ovetandes om polisanmälan. Ordföranden för utskottet för barn och ungdom Lotta Carlberg hade inte svarat. Tidningen hade även sökt vittnet som var deltidsanställd politiker inom kommunen.

Sara Sjödal var högst politiskt ansvarig, och på frågan om Emma Lokander skulle fortsätta att arbeta med sekretessbelagda uppgifter under polisutredningen svarade hon att lagen var tydlig. Detta var inte ett fall där det var aktuellt att återkalla uppdraget.

Sara Sjödal överlät ansvaret till politikern, som själv fick bestämma om hon skulle sitta kvar på sin post under utredningstiden.

Tidningen hade även ställt frågor om kommunens rutiner kring rapportering av misstänkt brottslighet till kommundirektören och kommunjuristen.

Invid artikeln publicerades en bild på Emma Lokander, utdrag från polisanmälan och skärmdumpar från Facebookmeddelanden.

Politikers vänner går till attack med hot och hat efter artikeln

I Facebookgruppen Vad händer i Tierp? hade tidningens artikel om Emma Lokander delats. Artikeln hade publicerats under gårdagen och nu hade politi­kerns vänner gått till attack mot både tidningen och privatpersoner.

Inlägget där artikeln delades hade fått både positiv och negativ respons. Den negativa responsen var markant, i form av hot och hat mot både tidningen och en privatperson som hade kommenterat det delade inlägget.

”Vet du vad jag hört för rykten om dig?” var en kommentar riktad mot en privat­person som uttryckt sitt missnöje kring Emma Lokander.

Personerna skrev även:

  • ”Om det är osanning, vilket det också är, borde TLN få sig en rejäl käft­smäll.”
  • ”TLN sprider fake news igen”
  • ”Jag har svårt att tro på några som går i Socialdemokraternas led, typ TLN. Det kommer att visa sig att TLN återigen spridit fake news.”

Kommentarerna kunde liknas vid “trumpifiering”. Detta var någonting tidningen ville markera att den inte stod bakom. Tidningen publicerade nyheter baserade på fakta och från pålitliga källor.

Invid artikeln publicerades skärmdumpar från det aktuella kommentarsfältet och en bild på Emma Lokander.

Dessutom fanns en faktaruta om så kallad trumpifering. Det stod att begreppet var nära besläktat med populism och grundade sig på Donald Trumps retoriska stil under valrörelsen 2016. Ordet myntades av motståndare till Donald Trump och inkluderade påhittade nyheter, lögner, förolämpningar och förnekanden av tidigare uttalanden.

Polisanmälda Emma Lokander förnekar brott – ”Har inte brutit mot någon sekretess”

Tidningen sammanfattande i korthet det som framkommit i den tidigare rapporte­ringen.

Under helgen hade Moderaterna i Tierp publicerat ett inlägg på Facebook, där Emma Lokander förnekade brott. Inlägget publicerades i sin helhet:

”Uttalande angående påståenden om Emma Lokander.

Det har på Internetsidor och på sociala medier spridits uppgifter om att Emma Lokander, ordförande i Moderaterna i Tierp och ersättare i kommunstyrelsen, skulle ha begått sekretessbrott. Emma Lokander har inte från polisen blivit del­given någon misstanke om brott. Emma Lokander meddelar också att hon inte har brutit mot någon sekretess. Från moderat håll välkomnar vi all seriös granskning av politiken och samverkar självklart med polisen i frågor där detta är aktuellt. Vårt politiska arbete i kommunen fortsätter som vanligt och vi vill fortsätta arbeta för Tierps kommuns bästa.

Lars-Göran Birkehorn Karlsen, gruppledare Moderaterna i Tierps kommun”

Tidningen hade försökt kontakta både Emma Lokander och Lars-Göran Birkehorn Karlsen. Ingen hade svarat vare sig på e-post eller telefonsamtal.

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av Emma Lokander.

Hon var utpekad med namn och bild av tidningen, som genom publiceringarna hade försökt skada hennes anseende och förtroendet för henne. Uppgifterna var felaktiga, missvisande eller vinklade för att förstärka ett färdigt narrativ kring henne som person och förtroendevald politiker. Hon ville ha upprättelse.

Det var vårdslöst att publicera uppgifter om polisanmälan, när hon inte ens hade delgivits någon misstanke. Syftet var att skada henne personligen. Tidningen hade hängt ut henne som om hon var skyldig, vilket hon och hennes familj mådde dåligt över. Hon välkomnade granskning, men en polisanmälan var inte offentlig förrän domen vunnit laga kraft. Det pågick i dagsläget inte någon rätts­process mot henne.

Det var förkastligt att ljuga om att hon skulle ha drivit ett trollkonto eller ägnat sig åt koordinerade attacker på sociala medier med vänner. Det var en mycket låg journalistisk nivå när tidningen tagit ett lösryckt citat från en chattkonversation och försökt utmåla det som att detta var hennes syn på äldre och sjuka.

Hon hade inte heller hotat någon till livet, inte engagerat sig i interna strider i partiet och inte bidragsfuskat. Det var även en lögn att hon hade dömts för att talat illa om en arbetsgivare.

Hon ansåg att det var mycket allvarligt att tidningen utmålade det som att hon begått sekretessbrott eftersom hon hade politiska uppdrag där sekretess var ett centralt inslag. Medborgare måste kunna känna förtroende för att det fanns ett socialt skydd som fungerade. Tidningen skadade allvarligt detta förtroende genom att föregå förundersökningen och offentliggöra att det fanns en polis­anmälan.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom Johan Grundin, ansvarig utgivare.

En av tidningens viktigaste uppgifter var att granska makten och avslöja missför­hållanden, det krävdes i en fungerade demokrati. Folkvalda politiker var särskilt utsatta för granskning. Detta var allmänt känt i Tierps kommun och politikerna förstod att deras positioner ställde högre krav på omdöme än för människor i all­mänhet.

En viktig del i tidningens arbete var att informera invånarna i kommunen så att de kunde bilda sig en uppfattning kring hur makthavarna skötte sina uppdrag. Det skulle kunna påstås att tidningen inte skötte sitt jobb om den inte delade med sig av informationen.

Utöver att anmälaren hade flera uppdrag inom partiet och i kommunen var hon aktiv i andra större mediesammanhang. Till exempel som webb-tv-presentatör för Tierp Hockey och Tierp Arena. Hon var alltså en publik person i Tierp med stort inflytande. Det fanns därför ett starkt allmänintresse kring henne.

Gällande samtliga av de uppgifter som tidningen valt att publicera hade den uti­från allmänintresset gjort bedömningen att det var medieetiskt försvarbart att publicera. Med hänsyn till Emma Lokanders ställning hade tidningen också valt att namnge henne i samband med publiceringarna.

Polisanmälan

Anmälaren vände sig mot att tidningen publicerat uppgifter om polisanmälan mot henne, trots att hon inte delgivits misstanke.

Tidningen hade tagit del av polisanmälan och fått besked att det pågick för­undersökning. Det gällde ett brott med direkt koppling till tjänsteutövningen och Emma Lokanders förtroendeuppdrag. Hon fick i detta uppdrag del av sekre­tesskyddade uppgifter om personer i särskilt utsatt ställning. Det var därför av stort allmänintresse att rapportera om misstankarna mot henne.

Då det i Tierps kommun flera gånger tidigare hade läckt sekretessbelagda upp­gifter från socialtjänsten var det än viktigare att tidningen rapporterade om ämnet.

Vittnet till det misstänkta brottet var en partikollega till Emma Lokander. Tid­ningen hade sökt vittnet men hon hade inte svarat på frågor. Det hade varit enkelt för vittnet att tillbakavisa uppgifterna om anmälan varit felaktig.

Fejk-konto på sociala medier

Anmälaren påstod att tidningen for med osanning om att hon skulle bedriva ett trollkonto. Tidningen hade flera oberoende vittnesuppgifter som styrkte påståen­det. Dessutom var det i samband med det senaste valet hätsk stämning på sociala medier och det förekom många trollkonton. Dåvarande kommunstyrelseord­föranden var utsatt för grova anklagelser. Uppgifterna att Emma Lokander haft ett fejk-konto som varit aktivt under valet var därmed av stort allmänintresse.

Uttalande om kommuninvånare

Emma Lokander skrev att hon aldrig hotat någon till livet. Tidningen hade inte heller påstått detta. Däremot hade den fått ett trovärdigt vittnesmål om att hon sagt ”Kan hon inte bara gå och dö”. Det visade på ett allt hårdare politiskt klimat i kommunhuset och på sociala medier. Där hade Emma Lokander haft en framträdande roll. Tidningen gjorde därför bedömningen att det fanns ett starkt allmänintresse.

Interna strider inom Moderaterna

Emma Lokander skrev i anmälan att hon inte engagerade sig i interna partipoli­tiska strider. Tidningen hade flera oberoende vittnesmål om de interna striderna inom partiet i Tierp. Tidningen hade också ställt frågor om detta till partiföreträ­dare och ingen från Moderaterna hade förnekat uppgifterna. Tidningen gjorde därför bedömningen att det fanns ett starkt allmänintresse.

Bidragsfusk

Anmälaren anförde att hon aldrig bidragsfuskat och att tidningen for med osan­ning. Tidningen hade inte heller påstått detta, utan skrev om en händelse där ett annat medium hade uppgifter om att hon skulle ha jobbat svart och samtidigt tagit emot bidrag, och ville intervjua henne. Tidningen gjorde därför bedöm­ningen att det fanns ett starkt allmänintresse.

Tvist med tidigare arbetsgivare

Anmälaren skrev att hon aldrig dömts för att ha baktalat sin före detta arbetsgiva­re. Tidningen hade inte skrivit att hon dömts. Däremot framgick det av domen som den hade tagit del av att hon fått sparken för att ha spridit rykten om sin arbetsgivare. Det hade inte heller förnekats av henne i domen eller tillbakavisats när tidningen ställt frågor. Dessutom hade tidningen tagit del av flera oberoende vittnesmål om detta.

Mot bakgrund av den pågående förundersökningen var det av allmänintresse att ta med dessa uppgifter. Dessa visade att Emma Lokander hade svårt att skilja på arbete och privatliv.

Citat från chattkonversation

Emma Lokander vände sig i sin anmälan mot att tidningen publicerat citat från hennes chatt på Facebook Messenger. Tidningen gjorde bedömningen att Emma Lokander var en framstående lokal politiker och att hon därmed hade ett större ansvar för hur hon uppförde sig, varför det fanns ett allmänintresse av att rappor­tera om detta.

Attacker på sociala medier

Emma Lokander skrev i anmälan att tidningen påstod att hon ägnat sig åt koordi­nerade attacker på sociala medier tillsammans med vänner. Tidningen hade inte påstått detta utan skrivit om att vänner till politikern gått till attack, alltså inte att hon skulle koordinerat detta.

Moderaternas publicering på Facebook

Det var en uppföljande artikel i vilken det framgick att Emma Lokander förneka­de brott. Det fanns ett allmänintresse av att rapportera om detta.

Tillfälle till bemötande

Självfallet hade uppgifterna inte publicerats rakt av utan tidningen hade gett Emma Lokander och Moderaterna, i Tierp, Uppsala och nationellt, tillfälle att bemöta och kommentera. Som nämnts ovan söktes även kommentar från vittnet.

Samtliga hade getts flera möjligheter och god tid till att besvara frågorna. Det hade varit enkelt för anmälaren att svara att uppgifterna inte stämde.

När svar uteblev var tidningen tvungen att ta ställning till om den inte skulle skriva om händelserna på grund av uteblivet bemötande, eller om den skulle pub­licera. Tystnaden tolkades som att uppgifterna tidningen frågat om var korrekta. De flesta, men speciellt framstående politiker, skulle dementera uppgifterna om de var felaktiga. Efter noga övervägande valde tidningen att publicera eftersom det fanns bevis i polisutredning, bilder och flera oberoende källor.

Varken Emma Lokander eller företrädare för partiet hade kontaktat tidningen med begäran om rättelse eller genmäle.

Anmälarens kommentar

Tidningen ägnade sig åt ryktesspridning om hennes person i stället för att grans­ka de politiska beslut och processer hon medverkade i. Tidningen hänvisade till flera oberoende vittnesuppgifter och fakta, men hade varken i publiceringarna eller i sitt yttrande redogjort för sina så kallade bevis. Att publicera artiklar om henne utan belägg var inte någonting annat än ett försök att skada hennes an­seende och det förtroende hon hade.

Polisanmälan

Polisen hade bekräftat att anmälan mot henne var sekretessbelagd, varför det var intressant hur tidningen fått del av den. Hon var inte delgiven misstanke och var därför bara utpekad och alltså inte misstänkt i ärendet. Trots detta hade tidningen formulerat det så att det framstod som att hon hade begått brottet. Att andra per­soner inom kommunen gjort sig skyldiga till sekretessbrott hade ingen koppling till henne.

Fejk-konto på sociala medier

Att det funnits trollkonton under tidigare valrörelser var beklagligt om det var sant, men det var inte belägg för att hon drivit ett fejk-konto på sociala medier. Detta var nedsättande påståenden som skadade henne. Det var ren smutskastning.

Uttalande om kommuninvånare

Hon hade varken hotat någon till livet eller önskat livet ur någon. I synnerhet ingen som skulle ha besökt allmänhetens frågestund under kommunfullmäktiges sammanträden. Tvärtom, som förtroendevald politiker såg hon det som något positivt när medborgare ställde sina frågor direkt vid ett kommunfullmäktige­sammanträde. Det berikade den politiska processen och var ett viktigt redskap i den lokala demokratin.

Interna strider inom Moderaterna

Hon hade ett gott samarbete med Moderaterna i Tierps gruppledare. De kände inte till några stridigheter och det hade inte funnits något behov av extern hjälp. Tidningens uppgifter var grundlösa.

Bidragsfusk

Det stämde att reportrar från TV100 hade besökt ett kommunfullmäktigesam­manträde. De hade dock inga frågor till henne om vare sig svartjobb eller att hon skulle ha tagit emot bidrag. Frågorna gällde felaktiga utbetalningar av mötesarvo­den till andra politiker i Tierp. Hon hade hänvisat reportrarna till partiets grupp­ledare.

Tidningens påståenden om att hon skulle arbetat mot svart betalning och samti­digt uppburit någon form av bidrag var anklagelser om såväl skattebrott som be­drägeri. Några fakta eller bevis som stödde påståendet hade tidningen inte publi­cerat.

Tvist med tidigare arbetsgivare

Det stämde att hon haft en tvist med sin tidigare arbetsgivare. Det var flera år innan hon blev politiskt aktiv. Den dom som tidningen hänvisade till var en stad­fäst förlikning i vilket arbetsgivaren betalade skadestånd till henne. Tidningen gav en missvisande bild när den enbart nämnde det som motparten hade fört fram i målet. Dessutom framkom det inte hur detta skulle ha bäring på hennes nuva­rande politiska uppdrag. Hon välkomnade en seriös granskning av den politiska processen och besluten.

Citat från chattkonversation

Skärmdumpen kom från en privat konversation. Citatet i skärmdumpen var taget ur sitt sammanhang. Det var en fråga till en annan person som varit kritisk till alla inskränkningar med anledning av covid-19.

Det var felaktigt att försöka påskina att det var hennes åsikt eller att hon skulle finna det humoristiskt. Det var ett försök av tidningen att skada henne.

Attacker på sociala medier

Efter den första artikeln kom många reaktioner, framförallt från människor som blev bestörta över hur tidningen använde sin makt på ett negativt sätt. Några av dem som öppet på Facebook uttryckte sin bestörtning hade henne som vän på sociala medier, andra inte. Detta publicerades sedan som faktaunderlag för att hon, eller Moderaterna i Tierp, skulle vara involverade i någon form av hatkam­panj på sociala medier eller att de ägnade sig åt någon slags ”trumpism”.

Det stämde inte och var ännu ett exempel på de reservationslösa påståenden som tidningen gjorde i syfte att smutskasta och sprida falska rykten.

Moderaternas publicering på Facebook

Tidningen publicerade ännu en artikel om henne där den skrev att hon förnekade brottet hon var misstänkt för. Hon var inte misstänkt för att ha begått något brott, vilket hon redogjort för ovan.

Tillfälle till bemötande

Det stämde att tidningen hade skickat åtskilliga mejl till henne och hennes kolle­gor, både inom Moderaterna och övriga. Hon besvarade inte trakasserierna efter­som TLN knappast kunde anses vara seriös eller oberoende.

Den främsta inkomstkällan för tidningens ansvarige utgivare, Johan Grundin, var arbete för en lokal entreprenör involverad i omfattande tvister mot kommunala bolag. Det hade därför ifrågasatts om Johan Grundin skulle kunna förhålla sig neutral trots att han stod i ekonomisk beroendeställning. Han hade själv sagt till Arbetarbladet att syftet bakom att starta tidningen var att annan media rapportera­de negativt om entreprenören.

Tidningen hade sedan den startat trakasserat såväl politiker som tjänstemän. Alla mejl från Johan Grundin och TLN var diarieförda hos Tierps kommun. Kommu­nen hade även publicerat ett uttalande på sin hemsida om den negativa kampan­jen.

Hon talade gärna med seriös media, vilket också skett flertalet gånger, bland annat Upsala Nya Tidning och Arbetarbladet.

Tidningens kommentar

Tidningens källor var skyddade enligt lag. Emma Lokander fick hantera konspi­rationsteorier själv. Det innebar en hårdare granskning att ha makten än att sitta i opposition. Enligt tidningens källor pågick polisutredningen mot Emma Lokander fortfarande.

Medieombudsmannens bedömning

Medieombudsmannens uppdrag är att pröva om publiceringarna har orsakat an­mälaren en oförsvarlig publicitetsskada.

Tidningens rapportering om Emma Lokander har innefattat hård kritik och till viss del innehållit tillspetsade ordval. Det är därför förståeligt att hon reagerat. Tidningen är emellertid fri att, inom ramen för god publicistisk sed, välja en kritisk vinkel. Det finns alltså inget krav på att saken ska beskrivas på det sätt som exempelvis anmälaren anser är det riktiga, eller att det ska vara lika många negativa som positiva uppgifter i en artikel.

Emma Lokander är förtroendevald politiker med flera uppdrag inom Tierps kommun. Hon har en högt uppsatt position på lokal nivå inom sitt parti. Det finns därför ett betydande allmänintresse av att granska henne och hennes agerande. Med hänsyn till hennes position får hon också tåla en mer närgående och kritisk granskning än privatpersoner i allmänhet får acceptera. Det hänger samman med det inflytande som väljarna har anförtrott henne, och väljarnas möjligheter att utkräva ansvar i nästa val.

Den medieetiska bedömningen handlar inte om vad som är sant eller falskt i de anmälda artiklarna, utan om det som faktiskt publicerats har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Det är emellertid viktigt att en tidning har haft tillräcklig grund för att lämna en uppgift utifrån det underlag tidningen har haft vid tidpunkten för publiceringen.

Enligt medieetiken finns det en långtgående skyldighet för tidningen att ge en person som är omskriven i ett negativt sammanhang en möjlighet att bemöta de uppgifter som tidningen publicerar om honom eller henne. En eventuell publici­tetsskada kan minskas genom att personen får bemöta uppgifterna, antingen sam­tidigt i artikeln eller i en uppföljande publicering.

Parterna är överens om att tidningen sökt både anmälaren och hennes kollegor inom partiet vid ett flertal tillfällen för att få kommentarer kring uppgifterna som den avsåg att publicera. Tidningen har alltså erbjudit tillfälle till samtidigt bemö­tande. Det står Emma Lokander fritt att avböja denna möjlighet.

Hennes tystnad kan inte tolkas som belägg för att uppgifterna skulle vara korrek­ta, som tidningen har gjort. Det kan finnas flera anledningar till att en omskriven person avstår från att kommentera uppgifter. Däremot innebär det att anmälaren har avböjt möjligheten att minska en eventuell publicitetsskada.

Emma Lokander har i sin anmälan lyft fram ett antal specifika uppgifter som hon anser orsakat henne en oförsvarlig publicitetsskada.

Polisanmälan

Medieetiken innebär inte alltid att tidningen måste vänta till fällande dom innan den redovisar en pågående rättssak, allmänintresset avgör om processen bör skildras. Att en politiker anmälts för brott i tjänsteutövningen har ett betydande allmänintresse. En tidning ska dock tänka på att en person betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger, och iaktta försiktighet när den rapporterar om misstankar.

I detta fall framgick tydligt att det rörde sig om en anmälan och att skuldfrågan inte var avgjord. Genom att tidningen haft tillgång till polisanmälan har den även haft tillräcklig grund för de publicerade uppgifterna. Tidningen redovisade dess­utom anmälarens inställning till anklagelserna när hon gjorde denna känd genom inlägget på Moderaterna i Tierps sida på Facebook. Publiceringen har därmed varit medieetiskt acceptabel i denna del.

Tvist med tidigare arbetsgivare

Det finns ett visst allmänintresse av att i sammanhanget rapportera om Emma Lokanders professionella bakgrund. Det framgick i publiceringen att det varit fråga om anklagelser som riktats mot henne, och inte ett konstaterat agerande från hennes sida. Uppgifterna kom från den förlikningsdom som meddelades i tvistemålet, varför tidningen haft fog för uppgifterna om hur arbetsgivaren moti­verat uppsägningen.

Det är dock en brist i publiceringen att tidningen endast redogjort för ena partens argument i en tvist. Emma Lokanders inställning bör ha framgått av domen och varit känd för tidningen. Mot detta står dock att Emma Lokander fått tillfälle att bemöta uppgifterna och ge sin syn på frågan. En möjlighet som hon avstått från. Det saknas därmed tillräckliga skäl att rikta medieetiskt klander mot tidningen i denna del.

Interna strider inom partiet och Moderaternas publicering på Facebook

Anmälaren har fört fram att uppgifterna om interna strider inom Moderaterna i Tierp var felaktiga och syftade till att skada henne. I artikeln stod att en uppgifts­lämnare ansåg att anmälaren skapat oreda och skadat partiet genom sitt agerande. Det är uppgifter som till viss mån är besvärande för anmälaren. Allmänintresset för att rapportera om politiska stridigheter innebär dock att uppgifterna är inom ramen för vad en politiker får tåla. Till detta kommer att Emma Lokander fått till­fälle till bemötande. Det saknas skäl att rikta medieetiskt klander mot tidningen i denna del.

Citat från chattkonversation

Emma Lokander har vänt sig mot att tidningen publicerade utdrag ur en privat chattkonversation, och invänt att det presenterades på ett sådant sätt att hon till­skrevs en åsikt som hon inte hade. I egenskap av politiker får hon tåla att hennes uttalanden tolkas och kommenteras. Hon har dessutom erbjudits tillfälle att redo­göra för vad hon menat med uttalandet, men valt att avstå. Publiceringen är medieetiskt acceptabel i denna del.

Attacker på sociala medier

Det finns ett allmänintresse av att diskutera debattklimatet på sociala medier. Det är förståeligt att anmälaren reagerat över publiceringen eftersom den skett i sam­band med en kritisk granskning av henne. Däremot stod det inte i publiceringen att hon varit inblandad i de påstådda attackerna, enbart att hon varit vän med de som kommenterat. Detta i sig är i sammanhanget inte så nedsättande att det orsa­kat henne en publicitetsskada. Det saknas därför skäl att klandra tidningen för publiceringen.

Uttalande om kommuninvånare

Påståendet om att anmälaren ska ha sagt ”kan hon bara gå och dö” i samband med ett sammanträde i kommunfullmäktige är allvarligt. Enligt anmälaren stäm­mer det inte att hon sagt det, eller något liknande. Tidningen har uppgett att den haft belägg för uppgiften eftersom en källa berättat om händelsen. Mot bakgrund av detta och att tidningen haft sådana uppgifter att den kunnat precisera orda­lydelse, tidpunkt, plats och sammanhang för händelsen får den anses haft tillräck­liga belägg för påståendet.

Eftersom händelsen ska ha inträffat i direkt anslutning till Emma Lokanders politiska verksamhet finns det ett tydligt allmänintresse av att publicera upp­giften. Till detta kommer att hon fått tillfälle till samtidigt bemötande, men av­stått. Anmälaren har inte orsakats en oförsvarlig publicitetsskada i denna del.

Bidragsfusk och fejk-konto på sociala medier

I artikeln rapporterade tidningen om att reportrar från TV100 haft uppgifter om att Emma Lokander jobbat svart och samtidigt mottagit bidrag.

Medieombudsmannen delar anmälarens uppfattning om att dessa uppgifter är all­varliga och innefattar ett påstående om att hon kunnat misstänkas för brott. För att återge allvarliga eller känsliga uppgifter krävs att tidningen haft belägg för uppgifterna.

I detta fall har tidningen hänvisat till uppgifter som ett annat medium haft. Men det framgår inte närmare vilka uppgifter dessa reportrar haft, vilken grund de haft för sina uppgifter eller om frågorna lett till en publicering av TV100. Saken ut­vecklas alltså inte i över huvud taget i TLN:s publicering, varför beläggen för att sprida så pass allvarliga påståenden får anses som mycket svaga.

Detsamma gäller uppgifterna om att anmälaren ska ha legat bakom ett fejk-konto på sociala medier i samband med förra valet. Tidningen har hänvisat till vittnes­mål från skyddade källor. Det saknas i och för sig anledning att ifrågasätta att tid­ningen tagit del av vittnesmål som pekat ut Emma Lokander. Däremot utvecklas inte saken närmare, till exempel framkommer inte vilket konto det skulle ha varit, när det varit aktivt eller detaljer kring kontots aktivitet. Inte heller citeras källorna anonymt. Att upprepa uppgifterna utan närmare stöd än så, med reserva­tionen ”ska ha”, har närmast karaktären av ryktesspridning.

Även om Emma Lokander hade lämnat kommentarer till tidningen, hade de vaga och oprecisa uppgifterna varit svåra för henne att bemöta.

Alltså: Trots Emma Lokanders position och trots att hon fått tillfälle till bemötan­de har tidningen genom att publicera dessa allvarliga uppgifter utan tillräckliga belägg orsakat henne en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör tidningen klandras.

Ärendet överlämnas till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Varken tidningen eller anmälaren har yttrat sig i sak i nämnden.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och finner att anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada genom uppgifterna om bidragsfusk och fejkkonto. Tid­ningen ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Aftonbladet klandras för övervakningsfilm från fängelse
TV4 klandras för publicering av larmsamtal