Exp nr 42/2013, Orust Tjörn Tidningen, 2013-09-17
Tidningen återgav delar av en anmälan till Konsumentombudsmannen gällande en populär blogg, skriven av en minderårig. PO ansåg att det med tanke på den stora läsekrets som följer bloggen var rimligt att rapportera om anmälningen och även bloggarens namn men att gränsen passerats när man påstod att hon “far med osanning”.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Orust Tjörn Tidningen för att ha åsidosatt god publicistisk sed.
_________
Genom beslut den 28 maj 2013 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan från pappan till en 12-årig dotter till Pressens Opinionsnämnd.
Vad tidningen skrev
Den 19 februari 2013 publicerade Orust Tjörn Tidningen en artikel med rubriken Reklam på hästblogg får kritik.
Av ingressen framgick att en populär hästbloggare som bodde (orten angavs) hade anmälts till Konsumentombudsmannen för osanna uppgifter i reklam riktad till barn. Bloggaren hade i ett inlägg påstått att hon handlat från en viss leverantör för 7 000 kronor, när varorna i själva verket inte funnits tillgängliga för leverans.
Artikeln inleddes med att berätta att det gällde hästbloggen (namnet på bloggen angavs). Det var en av Sveriges populäraste bloggar för hästintresserade tjejer, med en läsekrets på tiotusentals barn.
Anmälningen till Konsumentombudsmannen gällde ett inlägg där bloggaren påstod sig ha handlat ridkläder från en viss leverantör för 7 000 kronor. Enligt blogginlägget var leverantören sponsor till bloggaren när det gällde viss utrustning.
På bloggen beskrevs plaggen och visades upp på bild.
Personen som anmält bloggposten till Konsumentombudsmannen räknade med att bloggskribenten ljugit om sin shoppingresa, då kläderna som visades upp inte fanns tillgängliga för leverans, inte ens på leverantörens huvudlager.
Anmälaren tyckte inte det var konstigt att en blogg kunde vara sponsrad av ett företag, men menade att en gräns passerats när bloggaren for med osanning.
Artikeln redogjorde därefter för läsarkommentarer till bloggen och att Konsumentverkets regler inte tillåter internetreklam att uppmana barn till köp.
Anmälan
Publiceringen anmäldes av bloggarens far. Han menade att hans 12-åriga dotter lidit skada av artikeln. I deras lilla kommun, där tidningen utkom, bodde bara 10 000 personer.
Journalisten hade inte respekterat den personliga identiteten, han hade inte varit försiktig med namn och inte varit aktsam med ett minderårigt barn.
Anmälan till Konsumentombudsmannen hade uppmärksammats av Nyhetsbyrån Siren, vilket lett till artikeln i Orust Tjörn Tidningen. Det var också genom tidningsartikeln som föräldrarna fått kännedom om anmälan.
När fadern tog kontakt med Konsumentverket visade det sig att han inte kunde få ut anmälan. Det kunde man bara om ärendet fått en handläggare eller blivit ett ärende.
Tidningens yttrande
Tidningen svarade genom sin utgivare att han i ett samtal med bloggarens far beklagat om dennes dotter tagit illa vid sig av innehållet i artikeln. Samtidigt menade han att publiceringen var motiverad.
Bloggen var Sveriges största hästblogg med cirka 60 000 besökare varje dag. Enligt statistik från Bloggportalen.se var det Sveriges 11:e mest besökta proffsblogg alla kategorier.
Enligt utgivaren tydde bloggens professionella utformning på att innehållet kontrollerades av vuxna personer. Bloggen undvek till exempel skickligt att bryta mot Konsumentverkets regler om reklam för barn. Några direkta uppmaningar till köp förekom inte.
Eftersom bloggen var så välkänd lokalt hade det inte varit meningsfullt att maskera bloggarens namn i tidningen.
Vid samtalet med bloggarens far hade utgivaren sagt att han var beredd att skriva en uppföljande artikel, men det hade fadern avböjt.
Anmälarens kommentar
Anmälaren svarade att utgivaren ljugit om erbjudandet om att skriva en uppföljande artikel. Och vad skulle den ha handlat om? Att misskreditera en 12-åring ytterligare?
Enligt anmälaren verkade utgivaren ha en negativ inställning till hans dotter.
Vid ett samtal med en jurist på Konsumentverket hade fadern fått veta att ingen utredning hade startats med anledning av anmälan. Men han hade fått veta att den som anmält inte bara riktat sig mot hans dotters blogg, utan också anmält leverantören av kläderna. Något som inte framgick av tidningens rapportering.
Tidningen hade inte tagit hänsyn till hennes personliga integritet eller ålder när den publicerat hennes namn. Tidningen borde ha avstått från att publicera.
PO:s bedömning
Den som väljer att skriva en blogg träder ut på en offentlig arena, där man får finna sig i uppmärksamhet som inte enbart är positiv. Detta gäller särskilt om bloggen har många läsare. Om bloggaren är ung har utgivaren av en tidning emellertid ett särskilt ansvar att behandla kritik mot bloggaren på ett varsamt sätt.
I det här fallet var det rimligt att rapportera om anmälningen, med hänsyn till den stora läsekrets som följer den aktuella bloggaren. Det får också anses rimligt att tala om vilken blogg det gäller – och därmed namnet på bloggaren.
Däremot kliver tidningen över en gräns när den återger anmälningens påståenden om att bloggaren ljuger om sin shoppingresa. Här används även begreppet “far med osanning”.
Detta är påståenden som går utöver själva bloggpostens innehåll. Här drar anmälaren egna slutsatser som bygger på resonemang runt inläggets utformning och tillgången till kläderna hos leverantören.
Det är inte PO:s sak att utreda om påståendena om lögn är riktiga eller inte. Däremot kan jag konstatera att påståenden av detta slag pressetiskt bör åtföljas av ett samtidigt bemötande av den utpekade personen eller – om det gäller ett barn – av dennas vårdnadshavare.
Genom att tidningen okritiskt återger anmälningens påståenden om lögn utan samtidigt bemötande har anmälarens dotter tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör tidningen klandras.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.