Hudiksvalls Tidning, exp. nr: 101/2017, dnr 16/2017
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Hudiksvalls Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 31 mars 2017 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Hudiksvalls Tidning till Pressens Opinionsnämnd (PON).
PO:s beslut hade följande lydelse.
Publiceringar som PO kan pröva
Lars Ulander har i en anmälan till Allmänhetens Pressombudsman, PO, som inkom den 25 augusti 2016, riktat kritik mot åtta artiklar publicerade i Hudiksvalls Tidning.
För att PO ska kunna pröva en publicering krävs att anmälan inkommer inom tre månader från publiceringen, om det inte finns särskilda skäl. Särskilda skäl innebär i detta sammanhang att man rent fysiskt varit oförmögen att anmäla tidigare, till exempel på grund av mycket allvarlig sjukdom eller häktning med restriktioner.
I detta fall har anmälan mot de artiklar som publicerats före den 25 maj 2016 kommit in för sent.
Enligt Lars Ulander föreligger särskilda skäl att pröva anmälan även avseende dessa artiklar. Han har anfört följande. Han blev inledningsvis avrådd av Migrationsverkets presstjänst att göra en anmälan. De gav honom rådet att avvakta tills ärendet var klart för att “inte provocera i onödan”. Ärendet drog dock ut på tiden.
Det Lars Ulander anfört utgör inte särskilda skäl för att pröva anmälan avseende de artiklar som publicerats före den 25 maj 2016. Klagomålen avseende dessa artiklar kan därför inte medföra någon åtgärd från PO:s sida.
Något hinder att pröva anmälan avseende övriga artiklar finns inte. PO prövar därför följande artiklar:
- Söker ny chef för att inte tappa fart, publicerad den 2 juni 2016.
- Avstängd chef får tillbaka lön, publicerad den 9 juni 2016.
- Migrationsverket platschef åtalas, publicerad den 27 juni 2016.
- Enhetschef i Hudik spås ta över efter Lars Ulander, publicerad den 30 augusti 2016.
Vad tidningen publicerade
Tidningen hade tidigare rapporterat om att Lars Ulander, enhetschef vid Migrationsverket i Söderhamn, anklagats för sexuella trakasserier mot och kränkningar av kollegor. Uppgifter om misstänkt ekonomisk brottslighet avseende Lars Ulander hade även publicerats.
Artikeln från den 2 juni 2016
I artikeln rapporterades att Migrationsverket tagit den “brotts- och trakasserianklagade” Lars Ulander ur tjänst, samt polisanmält honom för misstänkt ekonomisk brottslighet. Tidningen skrev:
“Det var i slutet av april i år som anklagelserna om trakasserier och ekonomiska oegentligheter mot Migrationsverkets enhetschef i Söderhamn, Lars Ulander, blev offentliga.”
Hans framtid som anställd inom myndigheten skulle avgöras av den interna personalansvarsnämnden. Enligt regionchefen vid Migrationsverket, Magnus Rhodin, letade myndigheten efter en efterträdare till Lars Ulander:
” – Oavsett vad nämnden beslutar kommer den aktuella enhetschefen (Lars Ulander. PO:s anm.) inte komma tillbaka till Söderhamn. Om nämnden kommer fram till att han inte gjort något fel kommer han ändå få andra arbetsuppgifter.”
Tidningen refererade till ett avslöjande om allvarliga missförhållanden om kränkningar, samt övergrepp mot kvinnor i det undersökande tv-programmet Kalla Fakta.
Mot bakgrund av detta ifrågasattes om Migrationsverkets personal tagit larmen om utsatta kvinnor på allvar. Regionchefen avfärdade att det skulle finnas en kvinnoförminskande kultur inom Migrationsverket:
” – Det är absolut inte min uppfattning att det finns någon sådan kultur. Däremot har vi bevisligen medarbetare som antingen betett sig klart olämpligt eller uttryckt sig på så sätt som inte är okej på något sätt.”
I ljuset av båda fallen medgav regionchefen att det fanns ett behov av ett fortsatt arbete kring värdegrunder.
Artikeln från den 9 juni 2016
Tidningen rapporterade att Migrationsverkets personalansvarsnämnd med omedelbar verkan hade upphävt beslutet om att stänga avLars Ulander.
Enligt beslutet fanns vittnesmål från personer som talade till Lars Ulanders fördel. Lars Ulander skulle inkomma med en redovisning av vittnesmålen.
Migrationsverket och Lars Ulander hade kommit överens om att han tills vidare och med full lön skulle vara arbetsbefriad från sin tjänst.
Artikeln från den 27 juni 2016
I artikeln rapporterades att Migrationsverkets tillsynsenhet hade gjort en intern utredning av Lars Ulander.
Migrationsverket hade valt att åtalsanmäla Lars Ulander för “ekonomiska oegentligheter” och att “misstankarna om trakasserier kvarstår, men underlaget räcker inte till åtal.” Tidningen skrev:
“Lars Ulander är misstänkt för ekonomiska oegentligheter och trakasserier mot medarbetare. Han är nu anmäld till åtal för de ekonomiska oegentligheter han är misstänkt för.”
Enligt tidningen var bakgrunden att Lars Ulander skulle ha begärt ersättning för kostnader som redan betalats med Migrationsverkets kort. Han skulle även ha beslutat om ett stort antal felaktiga köp.
Det uppgavs att Lars Ulander gjort vissa medgivanden:
“Lars Ulander har medgett omständigheterna men han hävdar att han har ‘agerat öppet och i god tro’. Han hävdar även att han har flera personer som är beredda att vittna till hans fördel.”
Misstankarna om trakasserier kvarstod och var under fortsatt utredning av tillsynsenheten.
Artikeln från den 30 augusti 2016
Tidningen rapporterade att dåvarande chefen för vuxenheten i Hudiksvall hade erbjudits att ta över Lars Ulanders tjänst.
Anmälan
Lars Ulander anmälde artiklarna. Han anförde att anklagelserna var kränkande för honom och hans familj. Han hade hängts ut med namn och bild av tidningen.
Hans yrkesmässiga ställning – enhetschef vid Migrationsverket – motiverade inte att hans namn och bild publicerades. I andra, jämförbara, fall avseende chefer i länet hade namn och bild på den berörde inte publicerats.
Tidningen hade publicerat uppgifterna, trots att frågan om hans skuld inte var avgjord.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin utgivare att allmänintresset kring Lars Ulanders person var stort och publiceringen av hans namn var befogat av följande skäl:
- Anmälaren var en offentlig tjänsteman på hög nivå i en verksamhet som berör många läsare.
- Nyheten hade flera dimensioner; en anmälan/utredning om trakasserier, misstankar om ekonomiska oegentligheter, samt en utredning om felaktiga avtal.
- En utredning hade inletts och sedermera upprättades även en polisanmälan och en åtalsanmälan.
- En anonymisering av anmälaren hade kunnat riskera en förväxling med andra personer i liknande ställning.
Lars Ulander hade sökts flera gångar för en kommentar/intervju. Han tackade nej till erbjudandena.
Tidningen hade inte tagit ställning i skuldfrågan. Tvärtom var rapporteringen avseende avstängningen, anmälan, utredningen och misstankarna nyanserad, tydlig och konsekvent.
Aktsamhet och återhållsamhet hade visats beträffande namn- och bildpublicering.
Sammantaget var publiceringarna förenliga med god publicistisk sed.
Anmälarens kommentar
Lars Ulander vidhöll att han orsakats en oförsvarlig publicistisk skada. Till stöd för sin talan pekade han särskilt på följande omständigheter:
- Hans namn och bild hade publicerats utan att ärendet var avgjort och skuldfrågan utredd.
- Hans position och roll inom Migrationsverket var jämförbar med exempelvis en rektor eller en enhetschef inom socialtjänst eller äldreomsorg.
Han blev kontaktad tre gånger av tidningen enligt följande:
- Via telefon den 23 april 2016. Han tackade nej till att yttrasig, och hänvisade till den kommentar han lämnat till SVT dagen före.
- Via ett socialt media, där han inte var aktiv, den 20 juni 2016.
- Via ett meddelande på Facebook den 8 september 2016.
Tidningen hade inte gett honom tillräcklig möjlighet att kommentera de uppgifter som publicerades om honom. Att bidra till en diskussion där ord stod mot ord, hade orsakat hans familj ännu mer skada.
Det påstods felaktigt att han gjort vissa medgivanden beträffande de anklagelser som riktades mot honom.
Tidningen hade redovisat för lösryckta samtal mellan honom och Migrationsverket. Uppgifterna kom från minnesanteckningar från en tjänsteman vid Migrationsverket. Citaten gav ingen helhetsbild av vad han medgett, utan framställde, felaktigt, saken som att han erkände skuld.
Åtgärd som PO vidtagit
Som underlag för bedömningen har PO varit i kontakt med Åklagarkammaren i Gävle. Åklagaren har bekräftat tidningens uppgift om att Migrationsverket har anmält Lars Ulander till åtal. Brottsmisstanken avser ekonomisk brottslighet. Enligt 22 § lagen (1994:260) om offentlig anställning har arbetsgivare att anmäla arbetstagare till åtal, om arbetstagaren är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott.
PO:s bedömning
I ärendet har PO att pröva två frågor. Dels om anmälaren orsakats en oförsvarlig publicitetsskada genom att han namngetts, dels om han getts tillräcklig möjlighet att kommentera tidningens uppgifter.
Migrationsverkets operativa verksamhet är geografiskt uppdelad i sex regioner. Inom varje region finns enheter som tar emot asylsökande och prövar olika typer av ansökningar om uppehållstillstånd.
Som regional enhetschef har anmälaren haft en sådan ställning att det ur allmänintresse får anses motiverat att tidningar granskar och rapporterar om misstänkta och anmälda oegentligheter.
De uppgifter om anmälaren som publicerats avser delvis hans professionella agerande, delvis hans personliga agerande. Gemensamt för uppgifterna är dock att de har ett samband med hans tjänsteutövning.
En pressetisk utgångspunkt är att en person, misstänkt för brott, alltid ska betraktas som oskyldig om tills dom fallit. Det är även viktigt att den slutliga utgången av en skildrad rättssak redovisas. Dessa principer bör gälla även när en högt uppsatt myndighetschef är föremål för en internutredning.
Det finns därför inte någon invändning mot att tidningen skrivit om brottsmisstankarna och den pågående utredningen mot Lars Ulander.
Tidningen har redogjort för hur ärendet har utvecklats. Läsarna har exempelvis upplysts om att personalansvarsnämnden upphävt beslutet om att anmälaren stängts av utan lön. Tidningen kan inte anses ha tagit ställning i skuldfrågan.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till hans ställning inom Migrationsverket får det anses publicistiskt acceptabelt av tidningen att publicera hans namn. När tidningen valt att göra det är det emellertid särskilt viktigt att omständigheterna beskrivs på ett korrekt sätt och att den utpekade ges möjlighet att kommentera dessa.
Vid angrepp som tar sikte på den utpekades karaktär, finns det i regel skäl att ge den omskrivne möjligheten till ett samtida bemötande. Uppgifterna om att anmälaren anklagats för trakasserier och ekonomiska oegentligheter är, var för sig, så allvarliga att anmälaren haft rätt till samtida bemötande.
Tidningen har uppgett att man flera gånger kontaktat Lars Ulander för att bereda honom tillfälle att bemöta och kommentera uppgifterna om honom. Lars Ulander har medgett att han kontaktats av tidningen för en kommentar vid tre tillfällen. Tidningens uppgift i yttrandet om försöken att få kontakt saknar precision, medan anmälaren mer detaljerat redogör för saken.
Även om det som publicerats i ämnet före den 25maj 2016 inte ärföremål för PO:s prövning, har de artiklarna viss betydelse för frågan om bemötande. Enligt Lars Ulander kontaktades han av tidningen inför den första publiceringen, den 23 april 2016. Han avböjde då att kommentera uppgifterna, som vid tidpunkten endast avsåg anklagelser om trakasserier.
Uppgiften om påstådd ekonomisk brottslighet publicerades först den 4 maj 2016. Av artikeln framgår inte om Lars Ulander kontaktats för en kommentar.
I samtliga artiklar som PO har prövar förekommer uppgifter om misstänkt ekonomisk brottslighet.
Först i artikeln den 21 juni 2016 framgår att tidningen försökt kontakta anmälaren för en kommentar. Detta stämmer överens med vad anmälaren själv uppgett.
Även om uppgiften om påstådd ekonomisk brottslighet delvis har samröre med anmälarens professionella agerande, handlar den främst om hans personliga karaktär. Vid angrepp på en utpekad persons karaktär har den angripne rätt till samtida bemötande. I ärendet framgår inte att tidningen inför publiceringen den
1 juni 2016 kontaktat Lars Ulander för en kommentar.
Med hänsyn till de allvarliga anklagelser som riktas mot anmälaren, att denne namngetts och då personer citeras då de uttalar sig om skuldfrågan, borde tidningen ha kontaktat anmälaren inför publiceringen av uppgiften om misstänkt ekonomisk brottslighet och gett honom tillfälle att bemöta dessa uppgifter.
Då detta inte skett har tidningen inte agerat i enlighet med god publicistisk sed. Tidningen bör därför klandras.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Såväl anmälaren som tidningen har yttrat sig i nämnden. Yttrandena har främst gällt frågan om vilka kontakter som varit mellan tidningen och anmälaren inför publiceringarna och om anmälaren fått tillfälle att bemöta anklagelserna.
Tidningen har sammanfattningsvis gjort gällande följande: Anmälaren har tidigt varit tydlig med att han inte ville medverka vid publiceringen. Även hans hustru har gett uttryck för att hon inte vill att familjen kontaktas. Tidningen har publicerat flera artiklar under perioden april till september 2016. Under och efter den perioden har tidningen haft kontinuerliga kontakter med anmälaren. Anmälaren har också ringt för att resonera om det som skrivit, dock utan att vilja kommentera anklagelserna. Totalt är det fyra medarbetare som sökt kontakt med anmälaren.
Anmälaren har i huvudsak vidhållit sin tidigare inställning att han endast blivit kontaktad av tidningen vid tre tillfällen, april, juni och september 2016. Han har vidare anfört att tidningen kontaktat hans hustru i april 2016. Det är helt felaktigt att han skulle ha resonerat om publiceringarna med tidningen. Han har aldrig kontaktat media. Han har också fått rådet från Migrationsverkets presstjänst att inte göra uttalanden i media eftersom det kunde påverka utredningen och det rådet följde han.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden delar PO:s bedömning att det inte föreligger särskilda skäl att pröva de publiceringar som skett före den 25 maj 2016.
Nämnden delar också PO:s bedömning att det inte finns något att invända mot att tidningen skrivit om brottsmisstankarna och den pågående utredningen. Enligt nämndens bedömning kan det dock ifrågasättas om anmälaren hade en sådan ställning att det får anses acceptabelt att publicera hans namn.
Avgörande för bedömningen är dock frågan om anmälaren getts tillfälle att bemöta de uppgifter som publicerats. Nämnden delar PO:s bedömning att tidningen inte agerat i enlighet med god publicistisk sed i detta hänseende. Nämnden noterar i sammanhanget att tidningen i vissa fall inte heller har angett att anmälaren sökts för en kommentar.
Hudiksvalls Tidning ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Tre av ledamöterna var av skiljaktig mening och anförde följande.
Skiljaktig mening: Mandelar PO:s bedömning att det inte föreligger särskilda skäl att pröva de publiceringar som skett före den 25 maj 2016.
Man delar också PO:s bedömning att det inte finns något att invända mot att tidningen skrivit om brottsmisstankarna och den pågående utredningen eller bedömningen att det var acceptabelt att publicera anmälarens namn.
När det gäller uppgifterna om de kontakter som varit mellan parterna lämnar tidningen och anmälaren olika besked och ord står mot ord. Tidningen har gjort gällande att den löpande haft en kontakt med anmälaren och sökt honom inför publiceringar. Tidningen har också hävdat att anmälaren inte velat medverka eller uttala sig medan anmälaren har anfört att tidningen sökt kontakt med honom vid tre tillfällen under den aktuella perioden. I sin anmälan har han anfört att nyhetschefen via journalister under sommaren kontaktat anmälaren för en uppföljande intervju vilket han inte besvarat.
Mot den angivna bakgrunden och med hänsyn till att det framstår som om det varit flera kontakter mellan tidningen och anmälaren under sommaren samt att anmälaren avböjt att medverka kan tidningen inte klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.