Vagt stöd för att utpeka person som “bluffläkare”

december 7 2004


Exp nr 91/2004 Värmlands Folkblad



Värmlands Folkblad utpekade en person som “bluffläkare” och “falskläkare” med namn och bild i stort uppslagna artiklar. Tidningen saknade dock tillräckligt stöd för att påstå att personen lämnat falska uppgifter om sin utbildning och det var även oklart om mannen agerat i strid med sjukhusledningens instruktioner när han titulerat sig läkare. Tidningen klandrades därför för att ha brutit mot god publicistisk sed.



Publiceringarna

I en serie artiklar under januari, februari och mars 2004 skrev Värmlands Folkblad att en “falsk läkare” (här kallad A) hade arbetat vid ett sjukhus under två år. Namn och bild på A publicerades. A hade av läkarkolleger och patienter uppfattats vara en läkarstuderande på praktik men enligt tidningen saknade han behörighet och tillräcklig utbildning. Det angavs att A läst medicin i Polen utan att avsluta studierna samt att utbildningen inte godtogs i Sverige. Tidningen uppgav att minst en patient hade felbehandlats på grund av att A ställt en felaktig diagnos.

Rubriker som “Bluffade alla”, “Bluffen växer” och “Bluffläkaren skrev ut narkotiska preparat till sig själv och anhöriga” användes. A påstods ha lurat kommunledningen om att han kunde skaffa kapital till ett projekt. Han skulle även ha lurat räddningstjänsten att skänka honom en jeep. Vidare
hade han sökt en tjänst som turistchef under åberopande av ett falskt examensintyg. Enligt tidningen hade Apoteket beslutat anmäla A för receptförfalskning i ett stort antal fall. Det rörde sig bl. a. om narkotikaklassade mediciner och från Apotekets sida uteslöt man inte att A använt sig av andra personers namn och personnummer för att få ut preparaten. En artikel hade rubriken “Bedragare ofta trevliga”. En doktorand som forskade i ämnet bedragare och manipulation intervjuades. Artikeln hade överrubriken “/ortsnamn/-bluffen”.

Anmälan

A anmälde Värmlands Folkblad till Allmänhetens Pressombudsman (PO). A ansåg att han hade blivit utsatt för personförföljelse. Från början hade tidningen meddelat att han var en “bluffläkare” som saknade tillräcklig utbildning. Man publicerade namn och en stor bild på honom. Först senare framkom att han studerat vid två universitet i Polen. Enligt A ingick i läkarutbildningen vissa praktiska moment och han hade, liksom många andra, anställts inom denna ram som auskultant vid sjukhuset. Han hade inte påstått att han var färdigutbildad läkare.

I stora rubriker slogs det upp att A skulle ha skrivit ut recept på narkotiska preparat. Åklagaren har konstaterat att sju recept av relativt “lättviktiga” preparat är allt som för närvarande återstår i granskningen. Förskrivningarna han kan fällas för inkluderar förutom Treo Comp och nässpray även allergihämmande medel samt sårsalva. Detta visar att tidningens rapportering fick orimligt stora proportioner.

Värmlands Folkblad har enligt A förstört hans anseende genom att framställa honom som en mångsidig bedragare. Han skulle ha lurat kommunledningen och skojat till sig en jeep. Kommunens företrädare hade sedan dementerat att de skulle ha blivit lurade av anmälaren. Vad gällde jeepen handlade det om att A:s nyfödda organisation ännu inte hunnit frakta den till platsen för hjälpverksamheten. I inget av fallen hade han haft det oärliga uppsåt som tidningen fört fram. Sättet att hopa anklagelser mot honom var att se som ren personförföljelse. Det stred mot god publicistisk sed att föra process mot honom i tidningen. Ett exempel på detta var när en doktorand som arbetade på en avhandling om bedragare och manipulation uttalade att bedragare ofta var trevliga. Det fanns inget tvivel om vem som åsyftades som bedragare eftersom artikeln ingick i serien om /ortsnamn/-bluffen. På en bild satt doktoranden och höll upp ett nummer av Värmlands Folkblad där landstingsdirektören uttalade sig om “bluffläkaren”.

Tidningens yttrande till PO

Det var det stora allmänintresset som hade gjort att Värmlands Folkblad valt att publicera namn och bild på A. Ett tusental patienter i området hade fått recept och behandlingar som enligt Socialstyrelsen och Apoteksbolaget kunde vara direkt hälsovådliga. Tidningen menade att man kunde se rapporteringen som en form av angelägen konsumentupplysning. Avslöjandet föregicks av en noggrann kontroll av fakta.

Tidningen hade bl. a. gjort efterforskningar angående A:s studier i Polen. Vidare hade man tagit del av A:s ansökan till turistchefstjänsten där det ingickett studieintyg från ett universitet i USA som inte existerade. Tidningen hade även granskat hans roll i det kommunala projektet och talat med räddningstjänsten som skänkt en bil till ett humanitärt projekt som aldrig genomfördes.

Patienter som ansåg sig ha blivit uppenbart felbehandlade av A fick berätta sin historia. A namngavs till skillnad från andra studenter som fått för stora befogenheter av sjukhuset, eftersom han misstänktes för oegentligheter.

Anmälarens kommentarer till tidningens yttrande

I tidningens yttrande återupprepades enligt A vissa felaktigheter bl. a. rörande hans studier i Polen. Sedermera hade Värmlands Folkblad publicerat en artikel med rubriken /ortsnamn/-läkaren gav prickfri vård. I den nu slutförda rapporten från landstinget hade det nämligen visat sig att A:s behandlingar varit korrekta.

PO:s bedömning

I beslut den 17 augusti 2004 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s bedömning var sammanfattningsvis att Värmlands Folkblad tillfogat A oacceptabla publicitetsskador, att allmänintresset inte var tillräckligt starkt för att motivera publicitetsskadan och att tidningen bör tilldelas pressetisk sanktion av allvarligaste grad.

Yttranden till Pressens Opinionsnämnd

Tidningen har anfört bl.a. följande: Namnpubliceringen var försvarbar utifrån vad tidningen kände till i slutet av januari 2004. Allmänintresset gick före den skada publiceringen kunde innebära för den utpekade. De drabbade patienterna borde få veta vem de behandlats av och att denne inte hade rätt att arbeta självständigt som läkare. Genom namnpubliceringen undveks också spekulationer och misstankar mot övrig personal vid sjukhuset. A har haft tillfälle att styrka sitt påstående om utbildning men har inte kunnat göra det. Att A:s agerande när det gäller recepten inte lett till åtal innebär inte att A inte har skrivit ut recepten.

A har anfört bl. a. följande:. Han har klarat av 10 av 12 terminer i den polska läkarutbildningen. Han arbetade inte självständigt utan under handledning under sin tid på sjukhuset. Detta framgår av ett utfärdat officiellt intyg över tjänstgöringen.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Uppgifterna om att läkarassistenter, även kallade auskultanter, tillåtits att i strid mot gällande regler självständigt utföra läkaruppgifter vid det angivna sjukhuset får anses ha haft ett stort allmänintresse. Emellertid har Värmlands Folkblads publicering, särskilt inledningsvis, givit intryck av att A har fått sin tjänst efter att ha lämnat falska uppgifter om sin utbildning. Tillräckligt stöd för att påstå detta har inte framkommit. Det har vidare varit oklart i vad mån han agerat i strid mot sjukhusledningens instruktioner när han vid patientkontakter och receptutskrivning titulerat sig läkare. Genom att under dessa förhållanden i stort uppslagna artiklar ha namngivit A och givit honom epiteten bluffläkare och falskläkare har Värmlands Folkblad tillfogat honom en betydande publicitetsskada. Namnpubliceringen kan inte anses ha krävts av hänsyn till ett uppenbart allmänintresse.

Mot denna bakgrund finner nämnden att Värmlands Folkblad skall klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.