Västerbottens-Kuriren, exp. nr. 15/2021, dnr. 20262
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Västerbottens-Kuriren.
Genom beslut den 27 oktober 2020 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Västerbottens-Kuriren.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i anmälan till Medieombudsmannen, MO, riktat kritik mot följande artiklar som Västerbottens-Kuriren publicerade på sin webbplats, vk.se.
- Bolaget X [företagsnamn angivet] misstänks för grovt bidragsbrott (publicerad den 26 maj 2020)
- Bolaget X fortsätter – beslutet att dra in tillståndet överklagas (publicerad den 7 juli 2020)
Vad Västerbottens-Kuriren publicerade
Bolaget X misstänks för grovt bidragsbrott
Försäkringskassan hade stoppat utbetalning av assistansersättning till Bolaget X. Det fanns bland annat misstankar om att assistansföretaget redovisat insatser och mottagit miljonbelopp utan att ha utfört assistansjobbet.
Sedan i höstas hade Försäkringskassan gjort fyra anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för att utreda om bolaget var lämpligt att utföra personlig assistans. I väntan på IVO:s beslut hade Försäkringskassan stoppat alla utbetalningar av assistansersättning till företaget från den 1 maj.
Bolaget X var ett av de största privata bolagen som var betalningsmottagare hos Försäkringskassan, och mot ett så stort bolag hade man aldrig tidigare haft så många IVO-anmälningar, enligt Linus Nordenskär, nationell försäkringsansvarig inom assistansersättningar på Försäkringskassan.
– Vi har en längre tid sett olika typer av missförhållanden i företaget och då måste vi agera så att assistansen utförs så att brukarna inte blir lidande och så att inte skattemedel används på ett felaktigt sätt, sade Linus Nordenskär.
Sedan några år tillbaka hade fyrtioen privata assistansbolag, av omkring 1 000 som myndigheten betalade ut assistansersättning till, utretts efter anmälan från Försäkringskassan.
Ett av de ärenden som föranlett en anmälan gällde en brukare som skulle ha anlitat Bolaget X, men som under tidsperioden 2015-2018 spenderade den mesta tiden utomlands då ingen assistans utfördes. Trots det skulle Bolaget X ha redovisat att assistans utförts vid flera tillfällen under tidsperioden, vilket inneburit felaktiga utbetalningar på cirka tre och en halv miljon kronor.
Tidningen frågade Linus Nordenskär: Återbetalningskrav på över 250 000 kronor betecknas som grovt bidragsbrott, har ni polisanmält ärendet?
– Jag kan inte gå in i detaljer eftersom det råder sekretess i ärendet. Utredningen är i ett känsligt läge då vi inte kan röja några uppgifter, sade han.
Han tillade att assistansersättning ofta handlade om stora belopp, i genomsnitt betalades ungefär två miljoner kronor per år och brukare ut.
– Det är därför det är så viktigt att vi har en stor och fungerande tillsyn, sade han.
En annan anmälan gällde Migrationsverkets rapporteringar om misstänkta skenanställningar för personlig assistans, bland annat hos (…). Det hade bland annat handlat om att kringgå regler för arbetskraftsinvandring.
Bolaget X startades av NN [namn angivet] 1997. NN var en uppmärksammad företagare som både mottagit stora utmärkelser för sitt arbete, och fått kritik för sin verksamhet. I dag hade företaget cirka 70 kunder över hela landet och omsatte över 100 miljoner kronor per år.
Företagets VD A [namn angivet] kommenterade Försäkringskassans utbetalningsstopp via mejl:
“- Försäkringskassans beslut att stoppa utbetalningar till Bolaget X är chockerande och kom helt oväntat då vi är ett ISO-certifierat företag sedan 2013 och som har bedrivit assistansverksamhet under 23 års tid. Vi ser det som att Försäkringskassan har en agenda mot NN som är en känd debattör och som kämpat för personer med funktionshinder och deras rättigheter under många år. Det arbetet kommer att fortsätta, precis som vi fortsätter bedriva assistans på samma sätt som tidigare. Vi känner oss trygga med vetskapen om att vi har kontroll på vår administration och verksamhet, och vi välkomnar all form av granskning”, skrev A.
Varför skulle Försäkringskassan ha en agenda mot NN och NN:s arbete för funktionshindrades rättigheter?
– Det beror på att NN är ombud och därigenom driver rättsprocesser i domstol för den enskilde samt upplyser personer med funktionshinder om deras rättigheter något som Försäkringskassan rätteligen borde göra, skrev A.
A menade att det var ytterst allvarligt och rättsosäkert att en myndighet kunde fatta ett så avgörande beslut utan att kommunicera det till företaget i förväg.
“- Vår uppfattning är att det här inte handlar om den verksamhet vi bedriver, då kunder och assistenter inte kontaktat IVO, utan att syftet är att skada företaget. Det går inte att tolka på annat sätt, varför skulle man annars agera på detta sätt”, skrev A.
Hur kommer det sig att ni redovisat insatser när en brukare befunnit sig utomlands och inte mottagit någon insats?
“- Brukaren har haft assistans utförd enligt tidrapporter och dessa är inte ifrågasatta av Försäkringskassan. Frågan handlar om att brukaren varit utomlands tio respektive 30 dagar för länge i samband med en akut operation, vilket är styrkt av läkarintyg.”
När det gällde Migrationsverkets misstankar om att företaget använt sig av skenanställningar påpekade VD:n att personer med utländsk bakgrund med arbetstillstånd representerade fyra promille av personalstyrkan och att Migrationsverket aldrig hade anmält Bolaget X.
“- Varken Migrationsverket eller Försäkringskassan har påstått att någon assistent jobbat utan arbetstillstånd hos oss. Bolaget X har betalat alla skatter och arbetsgivaravgifter i alla år, vilket vi är överens med myndigheterna om. Vi har haft kollektivavtal i mer än 15 år, och har aldrig gjort en skenanställning, detta är lätt att bevisa då man hos Skatteverket enkelt kan se att arbetsgivaravgift är inbetald per individ.”
Försäkringskassan underkände Bolaget X som betalningsmottagare men ifrågasatte inte kvaliteten i assistansutförandet, bara om det faktiskt utförts.
Alla kunder var underrättade om utbetalningsstoppet till företaget och hade informerats om att deras assistansersättning nu i stället betalades ut direkt till dem eller om de valde ett annat bolag.
“- Det uppstår lätt en oro och många kan uppfatta att själva assistanshjälpen påverkas men brukarna kan känna sig lugna”, sade Linus Nordenskär.
Assistansersättning betalades av Försäkringskassan om en person hade behov av stöd mer än 20 timmar per vecka. Den med lägre behov av assistans fick ersättning av kommunen. Utbetalningen kunde antingen gå direkt till brukaren eller till det företag som utförde tjänsten.
Bolaget X fortsätter – beslutet att dra in tillståndet överklagas
Inledningsvis sammanfattade tidningen i korthet det som kommit fram i den tidigare rapporteringen.
Nu hade IVO beslutat att dra in bolagets tillstånd att bedriva personlig assistans. IVO:s beslut gällde omedelbart, men hade därefter inhiberats av förvaltningsrätten i Stockholm på begäran av Bolaget X.
Bolaget kunde därför fortsätta med verksamheten i väntan på att förvaltningsrätten prövade överklagandet.
IVO:s beslut innehöll mycket allvarlig kritik mot bolaget:
- Ägaren NN uppfyllde inte kravet på lämplighet, då NN bland annat haft omkring 750 000 kronor i skatteskulder hos Kronofogden, en skuld som NN senare reglerat. Dessutom skulle NN i sin roll som juridiskt ombud ha försvårat utredningen kring assistansersättning för ett barn.
- Bolaget X skulle felaktigt ha tagit emot utbetalningar från Försäkringskassan på tre och en halv miljon kronor i assistansersättning för en brukare som till stor del befunnit sig utomlands. Bolaget skulle också, enligt Migrationsverket, ha erbjudit skenanställningar i syfte att kringgå utlänningslagens regler.
- Bolaget X hade inte uppfyllt reglerna i arbetsmiljölagen. I fjol fick bolaget ett föreläggande om vite på 50 000 kronor från Arbetsmiljöverket för att genomföra en rad olika åtgärder.
- Assistenter hade fått göra annat än vad som ingick i deras uppdrag, som exempelvis renovering av fastigheter och kontor. Fackombud hade kritiserat assistansbolaget för ha utnyttjat utländsk arbetskraft, genom att till exempel hota om uppsägning som skulle leda till förlorat arbetstillstånd och utvisning ur landet.
- Bolaget hade inte skött sin redovisningsskyldighet i [kommunen].
IVO:s bedömning var att det saknades förutsättningar för bolaget att kunna åtgärda den bristande lämpligheten i efterhand. Därför återkallades tillståndet direkt.
Anmälan
Du (NN – nämndens anmärkning) anförde att publiceringen innehöll flera felaktigheter.
Vad gällde brukaren som befunnit sig utomlands handlade det inte om assistansen var utförd eller inte, utan om brukaren hade rätt till assistans i utlandet.
Bolaget var inte en av de största anordnarna av personlig assistans. Tidningen hade uppgivit ett felaktigt antal kunder. Den hade alltså inte kontrollerat uppgifterna.
De IVO-anmälningar som fanns var baserade på anmälningar från Försäkringskassan och det fanns inte några kvalitetskrav på dessa. Tidningen hade inte ifrågasatt Linus Nordenskärs uppgifter eller granskat hans underlag.
Dessutom saknades VD:s uttalande i artikeln som motvikt till uppgifterna.
Den mediala rapporteringen hade orsakat följande skador mot dig som person. Du hade fått ta emot hot via anonyma telefonsamtal och i brev hem till dig. När du rört dig i utomhus hade du två gånger hamnat i situationer där du fruktat för din säkerhet. Du hade också blivit spottad på vid flera tillfällen. Ditt barn hade fått höra att föräldern var en tjuv.
Det hade skadat relationerna mellan dina kunder och ditt företag. Osanningar och faktafel hade skrämt vissa kunder till att lämna företaget. Dina möjligheter att få föreläsningsuppdrag och att verka som juridiskt ombud hade också påverkats.
Medieombudsmannens bedömning
Det finns ett stort allmänintresse av att rapportera om granskningar av bolag som arbetar med personlig assistans. Det beror på att dessa företag riktar sig till kunder som i vissa fall är helt beroende av företagets tjänster, och att verksamheten finansieras av allmänna medel. Det finns därför ingenting att invända mot att tidningen skrev om kritiken som framkommit mot Bolaget X.
MO har till uppdrag att pröva om den anmälda publiceringen har orsakat dig en oförsvarlig publicitetsskada.
I egenskap av grundare, styrelseordförande och ägare av Bolaget X var det motiverat att tidningen namngav dig. Tidningen hade tagit del av beslutet från IVO och intervjuat företrädare för Försäkringskassan. Därmed hade tidningen tillräckliga belägg för de uppgifter som publicerades. Kritiken i artikeln riktas inte mot dig som person utan mot bolaget. Det är förståeligt att du reagerar över att namnges och kopplas samman med den hårda kritik som framkommer i publiceringen. Men det är inom ramen för vad en person i din ställning får tåla.
I den ursprungliga publiceringen fick bolaget stort utrymme att komma till tals. Uppgifterna har därför inte stått oemotsagda. Eftersom kritiken riktats mot bolaget och inte mot dig personligen, har det inte varit nödvändigt att låta just dig bemöta uppgifterna. I den uppföljande artikeln framgick det att bolaget motsatte sig beslutet eftersom det överklagats, och beviljats inhibition. Det har inte framkommit att du eller bolaget kontaktat tidningen för rättelse eller genmäle.
Sammantaget har granskningen ett betydande allmänintresse. Mot bakgrund av det har du inte orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Därmed saknas grund för att klandra Västerbottens-Kuriren. Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s avskrivningsbeslut men i övrigt inte yttrat sig i nämnden.
Tidningen har i korthet anfört att anmälaren i sin ställning får tåla att bli namngiven och att företaget har fått möjlighet att svara på anklagelserna.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Västerbottens-Kuriren.