Mediernas Etiknämnd klandrar Vestmanlands Läns Tidning för publiceringar om en sprängning. Artiklarna innehöll många och detaljerade bilder som pekade ut brottsoffrens hus.
Vestmanlands Läns Tidning, dnr. 25321, exp. nr. 91/2025
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Vestmanlands Läns Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 19 september hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Vestmanlands Läns Tidning.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot ett antal publiceringar som gjordes på vlt.se den 27 maj 2025. Dessa är:
- BILDEXTRA: Stort pådrag – polisen söker spår (Artikel 1).
- BILDEXTRA: Skytt jagas – här säkras bevis (Artikel 2).
- Ny attack mot villan – tidigare utsatt för handgranat (Artikel 3).
Vad mediet publicerade
Artikel 1
Ingressen löd:
”Under natten och tisdagsmorgonen pågick febril blåljusaktivitet i stadsdelen X [namn angivet]. Sent på måndagskvällen utsattes en bostad för skottlossning.”
Därefter publicerades 17 bilder från polisinsatsen. Bland annat syntes den beskjutna bostadens entré där skott påstods ha gått igenom. Dörren, blomkrukor utanför den, en växt på fasaden och en utemöbel bredvid dörren syntes på bilden.
Artikel 2
Ingressen löd:
”Polisens tekniker anlände under tisdagsförmiddagen till bostadsområdet i stadsdelen X för en teknisk undersökning. Detta efter att en skottlossning inträffat mot en bostad under sena måndagskvällen.”
Därefter publicerades 14 bilder på polisens tekniker som gjorde en brottsplatsundersökning vid och omkring bostaden. På bilderna syntes bland annat villans fasad, fönster, staket, ytterdörr, trädgårdsmöbler, carport, markiser, en bil som stod parkerad på uppfarten (med registreringsnumret maskat), blomkrukor vid entrén, på fasaden och under fönstren. Filmen visade en av polisens hundar som påstods göra ett fynd i trädgården.
Artikel 3
Ingressen löd:
”Huset i stadsdelen X som utsattes för skottlossning under natten mot tisdag har tidigare utsatts för brott. Förra året detonerade nationella bombskyddet en handgranat som lämnats utanför.”
Därefter följde en kort artikel. En bild på vad som tycktes vara polisens bombtekniker vid en lastbil som stod parkerad utanför ett hus publicerades till artikeln.
Anmälan
Anmälaren framhöll i huvudsak följande:
Publiceringen innehöll identifierande bilder på familjens bostad i direkt anslutning till brottsplatsen. Den innehöll bilder och videor där hans fru, bror och far syntes tydligt med igenkännbara ansikten. Hela bostaden, inklusive familjens bil, fanns publicerad i bild, vilket hade möjliggjort identifiering. Publiceringarna hade skett utan hänsyn till familjens roll som brottsoffer eller deras personliga säkerhet.
Publiceringen hade lett till att familjen identifierades i sociala medier (Flashback, Facebook-grupper med mera) vilket gjort att barnen vägrade gå till skolan då det spreds rykten bland elever och vuxna om att familjen skulle vara kriminell. Människor samlades utanför deras hem, de stirrade, fotograferade och letade efter skador. Anmälarens företag, registrerat på samma adress, hade drabbats genom förlorat kundförtroende och negativ exponering.
Efter publiceringen hade familjemedlemmar mottagit flera sms från personer de inte kände. Många uttryckte misstänksamhet eller spred spekulationer om familjen. Hat och hot hade uttryckts öppet på Facebook där familjen kallats ”svartingar”, att den borde ”skickas hem” och ”betala skulden”. De målades ut som brottslingar trots att de var brottsoffer.
Anmälaren hade kontaktat VLT:s ansvarige utgivare per telefon, och förklarat situationens allvar. Trots detta vägrade han att ta bort bilderna.
Mediets svar
VLT svarade genom Daniel Nordström, chefredaktör och ansvarig utgivare. Han framhöll i huvudsak följande.
Händelsen rörde skott mot en villa. Mot samma villa riktades en handgranat förra året. Kring en sådan händelse fanns ett uppenbart allmänintresse. Men, även när det var ett hett nyhetsläge och ett stort allmänintresse var det viktigt att visa pressetisk hänsyn mot familjen och mot brottsoffren. Det hade också VLT gjort.
Det var riktigt att familjen vände sig till utgivaren och bad VLT avpublicera bilder. Det var också riktigt att utgivaren sade nej till det. Anledningen var nämligen att VLT tagit pressetiskt ansvar. För de som bodde i området kunde givetvis huset pekas ut. Där hade också uppståndelsen kring polisinsatsen varit tydlig, men huset kunde inte pekas ut för en vidare krets. VLT hade uppgivit att händelsen inträffade i stadsdelen X. Det var det enda. Ingen adress eller närmare uppgift publicerades. Tidningen hadevisat bilder på delar avdet aktuella huset, inte hela. På en bild syntes familjens bil, men registreringsnumret var maskat. VLT hade inte visat några bilder eller pekat ut någon ur familjen på bilderna.
Sammanfattningsvis fanns ett uppenbart allmänintresse. Det var viktigt att visa bilder från brottsplatsen, men också viktigt att göra det med pressetiskt ansvar. Även om utgivaren hade full förståelse för att familjen upplevde hela situationen som otäck hade VLT:s publiceringar varit hänsynsfulla. I ett brinnande nyhetsläge hade tidningen tagit ansvar.
Medieombudsmannens bedömning
MO ska pröva om anmälaren pekats ut med en oförsvarlig skada i publiceringen. Det görs genom en avvägning av allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt att ta del av relevant samhällsinformation, mot den eventuella kränkningen för den enskilde.
Först kan konstateras att skjutningar och sprängningar som sker i samhället har ett mycket stort allmänintresse. Det är en tidnings plikt att berätta för sina läsare när något sådant inträffar, och att vara på plats för att återge det i text och bild. I det aktuella fallet har en handgranat tidigare hittats vid adressen vilket ökar allmänintresset. Den medieetiska frågeställningen handlar om huruvida de närgångna bilder som visas på anmälarens fastighet varit av så integritetskänslig art att mediet ska klandras. Några bilder på anmälarens familj med igenkännbara ansikten, som lyfts fram i anmälan, har MO inte kunnat finna.
Sammanhanget publiceringen gäller är klart negativt för anmälaren. Det har skett en skjutning mot hans bostad och han är därmed att betrakta som ett brottsoffer. Som utsatt för ett brott har man ett särskilt skydd i medieetiken. Där gäller det för tidningen att vara varsam vid publiceringen, så att läsarna kan få ta del av information om skjutningen utan att någon enskild kränks.
De många bilderna på entrén, villans fasad och uppfart innehåller en rad specifika detaljer som gör huset lätt är igenkännbart. Särskild gäller det artikel 2 och i viss mån även artikel 1. Entréns särskilda karaktär, en utemöbel och flera blomkrukor syns. De specifika blomkrukorna i olika former som står under villans fönster och i trädgården är utpekande, liksom markiserna. Dessutom syns anmälarens bil på några av bilderna.
Det är korrekt som VLT:s chefredaktör skriver, att de boende i området sannolikt redan visste vilket hus det handlade om genom det massiva polispådraget. Ändå anser jag att tidningen borde varit varsammare i sin publicering. Några utvalda bilder från avspärrningarna, gatan, på polisens tekniker och kanske nära motiv, som inte är så identifierande, hade varit helt rimligt att publicera. Men det stora antalet detaljerade bilder bidrar till ett så starkt utpekande av villan att det innebär en oförsvarlig skada för anmälaren och hans familj som bor där, särskilt när de precis varit med om en allvarlig och skrämmande händelse. Utomstående och nyfikna som vill söka upp huset har enkla ledtrådar att gå på genom att titta på bilderna i artikel 2.
Sammantaget anser jag att VLT inte kan undgå klander för publiceringen. Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Både anmälaren och mediet har yttrat sig i nämnden. De har anfört i huvudsak följande.
Anmälaren: Genom sin rapportering har mediet inte endast brustit i varsamhet, utan även vilselett sina läsare genom att på ett insinuant sätt framställa anmälarens familj som potentiellt kriminell, trots att de i själva verket är brottsoffer. Detta är ett allvarligt avsteg från de pressetiska principerna om respekt för människors integritet, särskilt i situationer där privatpersoner ofrivilligt hamnat i ett nyhetsläge.
Mediet: Det väsentliga är att huset inte kan identifieras för den breda allmänheten. Mediet har inte angivit gatans namn och endast visat delar av – inte hela – huset. Publiceringen hade ett uppenbart allmänintresse. Mediet har agerat pressetiskt korrekt.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Vestmanlands Läns Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Göran Ellung, utsedd av TV4, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Arash Sanari, Gertrud Åström, Anders Forkman och Eva Lindström, representerande allmänheten.
Dessutom har Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, närvarat vid ärendets behandling.