Youtubers mamma pekades ut med kränkande uppgifter – TV4 klandras

TV4, dnr. 25141, exp. nr. 98/2025

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar TV4 för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

Genom beslut den 12 maj 2025 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot TV4.

MO:s beslut hade följande lydelse.

I en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktade Annika Berg klagomål mot TV4 för en dokumentärserie i tre delar med titeln Joakim – ett övergivet barn:

• Avsnitt 1 publicerades på tv4play.se den 13 februari 2025 och sändes i TV4 den 17 februari 2025.

• Avsnitt 2 publicerades på tv4play.se den 20 februari 2025 och sändes i TV4 den 24 februari 2025

• Avsnitt 3 publicerades på tv4play.se den 27 februari 2025 och sändes i TV4 den 3 mars 2025.

Vad mediet publicerade (i sammanfattning)

Dokumentären skildrade Joakim Lundells uppväxt och tankar kring uppväxten i dag. På tv4play.se beskrev TV4 programmet enligt följande:

”Influencern Joakim Lundell var bara åtta år när han placerades i familjehem. Nu vill han förstå varför han blev avvisad av sina föräldrar.”

Serien bestod bland annat av intervjuer med Joakim Lundell, hans samtal med en psykolog, en genomgång av dokument från socialtjänsten, samt möten som Joakim Lundell haft med sin familj och tidigare familjehem.

Avsnitt 1 inleddes med att Joakim Lundell berättade följande om sin mamma:

”Hon pratade väldigt mycket om att jag inte var hennes son. Att det fanns något i mig, att jag var ond. Hur mycket jag än försöker hitta anledningar till varför mamma gjort och sagt som hon har gjort emot mig så kan jag inte hitta någon förklaring.”

I avsnittet intervjuades även Joakim Lundells familjehemsmamma som berättade, cirka 39 minuter in i programmet:

”Jag tänker på alla gånger han står i trappen och ropar ’mamma, kom upp och titta på mina läxor’ eller något som han fått och hon bara svarar ’jag kommer när jag har druckit upp kaffet och pratat färdigt med Margot’. Men det blev inget kom, sedan skulle hon åka hem.”

Cirka 44 minuter in i programmet läste Joakim Lundell upp delar av sin bok. Han beskrev en händelse när han kom hem från skolan där hans mamma höll ett rep i handen och hotade att hänga sig. Han berättade också att hans mamma vid ett annat tillfälle skar sig själv i fingrarna när hon lagade mat så att det kom blod på falukorven och löken som hon hade hackat.

I avsnitt 2 berättade Joakim Lundells pappa (cirka 12 minuter in) att han inte fick möjligheten att träffa sonen när han var liten och att mamman hade förbjudit socialtjänsten att kontakta pappan. I samband med pappans berättelse visades delar av socialtjänstens dokument upp där det framgick att mamman hade framfört önskemål att kontakt inte skulle tas med Joakims biologiska pappa.

I samma avsnitt, cirka 30 minuter in i programmet, berättade Joakim Lundell att hans mamma, efter att ha sett en skräckfilm, ville att han skulle sticka sig med en nål. Han berättade att han skulle göra det så att mamman såg att han hade blod i kroppen och att han inte var något annat än en människa.

I avsnitt 3 berättade Joakim Lundell igen om att hans mamma hotade att begå självmord. Han berättade följande, cirka 5 minuter in i programmet: ”Jag märker direkt att mamma är jättekonstig. Hon håller i ett rep då. Och så har vi ett garage som aldrig har använts som ett garage. Utan garageporten har knappt funkat och det har mest stått liksom bråte därute. Mamma brukade gå ut dit och röka, den är precis vid tvättstugan. Och då ville hon att jag skulle följa med ut dit. Då berättar hon ganska utförligt att hon ska ju hänga sig. Jag kan känna känslan som jag kände som barn. Det var en rädsla att förlora mamma. Jag minns inte ens att jag sa någonting. Jag minns inte att jag fick fram ett enda ord.”

I samma avsnitt, cirka 21 minuter in, visades ett telefonsamtal mellan Joakim Lundell och hans mamma. Det var främst Joakim Lundell som hördes prata. Vid ett tillfälle hördes mamman hosta och vid ytterligare ett tillfälle sa hon ”nej”.

Det förekom även skriftliga utdrag ur samtalet med tre citat från mamman:

”Det känns så fruktansvärt illa när du sitter i tv och hittar på dina grejer. Vet du hur det känns för mig?”

”Det gör jätteont i mig, det är ju inte undra på att folk tror att jag är ett monster. Jag kan aldrig försvara mig mot det där Jocke.”

”Det du sitter och säger Joakim det har inte hänt.”

I slutet av varje avsnitt framgick att familjemedlemmarna hade fått möjlighet att bemöta påståendena i publiceringen:

”Övriga familjemedlemmar som nämns i denna dokumentär har blivit tillfrågade om att medverka och berätta sin historia. De har valt att avstå.

De dementerar alla anklagelser och känner inte igen sig i de påståenden och den kritik som Joakim riktar mot dem.”

Det framgick vidare under dokumentärserien att mamman hävdade att socialtjänstens journaler var felaktiga samt att händelsen med repet aldrig skulle ha ägt rum.

Anmälan

Annika Berg anmälde programserien och anförde i huvudsak följande.

Hon beskrevs på ett mycket kränkande sätt i publiceringen. Joakim hade rätt att berätta sin version av uppväxten men dokumentärserien gick över alla gränser genom den närgångna beskrivningen av henne. Det påstods att hon skulle att ha hotat att ta sitt liv genom hängning framför Joakim när han var barn, att hon hade fått Joakim att sticka sig med nålar för att rena sig från monster och att hon hade skurit sig i fingrarna och färgat maten röd med sitt blod. Dessa befängda påståenden stämde inte och saknade stöd i den dokumentation som Joakim påstod sig ha. Det var djupt kränkande och hon framstod som en psykiskt sjuk person. Även om påståendena hade varit sanna innebar publiceringen att TV4 kränkte hennes privatliv och gjorde att människor föraktade henne.

I dokumentären lämnade även Joakims pappa kränkande uppgifter om henne som rörde vårdnaden om Joakim. Det var djupt privata saker som hände för 30 år sedan. Vad var allmänintresset i detta?

Även Joakims fostermamma sa saker om anmälaren som inte stämde, till exempel att hon skulle vara mer intresserad av att fika och småprata med fostermamman än att umgås med sitt barn.

Hon blev utpekad i dokumentären. Både i Vadstena där Joakim växte upp och i Linköping där hon sedan bodde, visste många att hon var Joakims mamma.

Joakim var en mycket offentlig person. Hon blev därför uppringd av hatare och hot spreds på sociala medier. Hon var dock ingen offentlig person utan en helt vanlig människa. Hon ville inte bli uthängd mer. TV4 hade kunnat berätta om Joakims uppväxt utan att exponera henne. Hon hade fått ett erbjudande att medverka i dokumentären men tackade nej.

När Joakim släppte sin bok Monster 2017 och där påstod att hon hade skadat honom på olika sätt försökte hon desperat försvara sig genom en insändare i Nyheter24. Hennes förhoppning var att lögnerna skulle stoppas eller glömmas bort men så blev det inte. Nu kom allt upp igenom genom dokumentären.

Hon kontaktade TV4 inför publiceringen när hon fick reda på att det i smyg hade spelats in ett privat samtal som hon hade haft med sin son och att samtalet skulle sändas i tv. Hon blev lovad att samtalet inte skulle finnas med i programmet, inte ens genom en skriftlig redogörelse, men det löftet bröt TV4. Hon bifogade även den mejlväxling hon hade haft med tv4 inför publiceringen.

Mediets svar

TV4 svarade genom Ann-Sofie Andersson, jurist. Hon anförde i huvudsak följande.

I dokumentärserien följdes Joakim Lundell i sitt arbete med att förstå sig själv, sitt mörker, sina känslor och sitt sammanhang. Publiken kunde förstå att de diagnoser huvudpersonen fick som vuxen, men som det i uppväxten inte togs hänsyn till, var en faktor.

Allt berättades med Joakim Lundells utgångspunkt som fokus. Det handlade om hans synpunkter, perspektiv och utanförskap. Det var tydligt att det var hans berättelse, med minnen som han tidigare hade delat med publiken, och att den inte alltid sammanföll med andras berättelser. I programmet förstärktes detta i Joakims samtal med en psykolog, där delar av hans minnen ifrågasattes. Psykologen försökte även få honom att förstå att föräldrar till barn med hans diagnoser hade svårt att räcka till om de inte fick adekvat stöd.

Det hade varit önskvärt att mamman hade medverkat. Hon tillfrågades flera gånger under året som produktionen spelades in men avböjde. Mammans medverkan i det telefonsamtal som hänvisades till var borttagen ur programmet. Mamman visades inte i bild och var inte med i programmet med vare sig röst eller namn, trots att hon bland de många tittare som följde Joakim Lundells liv var en känd person.

I programmet deltog en av Joakim Lundells bröder som vittnade om sin uppväxt som trygg, kärleksfull och rolig. Övriga familjemedlemmar som nämndes i dokumentären blev tillfrågade om att medverka och berätta sin historia men valde att avstå. I programmet framgick dock att de dementerade alla anklagelser och att de inte kände igen sig i de påståenden och den kritik som framfördes.

Anmälarens kommentar

Annika Berg stod fast vid sin anmälan och anförde i huvudsak följande.

Programmet vållade henne mycket skada. TV4 anförde att det var Joakims utgångspunkt som var i fokus och att dokumentären var hans berättelse. Som hon tidigare skrivit hade han naturligtvis rätt att berätta sin version av sin uppväxt. Men berättelsen gjordes på hennes bekostnad och var ett extremt intrång i hennes privatliv. Hon framställdes för miljoner tittare som en psykiskt sjuk sadist som plågade sitt barn.

TV4 försökte nu ge sken av att Joakims berättelse skulle vara några vaga minnesbilder som tittare skulle förstå att de kanske inte var sanna. Men så var inte programmet utformat. För henne var det tydligt att det som Joakim sa i programmet togs emot av publiken som fakta. Det hat hon fick utstå talade sitt tydliga språk; människor trodde på det som sas i dokumentären. Det fanns inte heller något tillfälle i dokumentären där psykologen ifrågasatte de konkreta uppgifter som Joakim lämnade om henne, till exempel att hon tänkte hänga sig i garaget eller ville få honom att sticka sig med nålar för att rensas från monsterblod.

TV4 skrev att hon var en känd person bland många av dem som följde Joakim via hans kanaler. Hon hade dock själv aldrig sökt någon offentlighet. Hon hade genom åren blivit uthängd och anklagad för vidriga saker inför hans hundratusentals följare. Att hon kunde identifieras av många människor borde inneburit att kanalen skulle vara försiktiga med vilka kränkande saker som de sände ut om henne.

TV4 skrev också att henne medverkan i det omnämnda telefonsamtalet var borttagen ur programmet. Detta stämde inte, i avsnitt 3 förekom telefonsamtalet. Hon var en helt vanlig privatperson som blev smyginspelad under ett privat samtal med sin son. Det var märkligt att TV4 tog sig rätten att redogöra för ett sådant samtal i tv, mot hennes uttryckliga vilja.

Att TV4 i slutet redovisade att familjen dementerade anklagelserna förringade inte den skada som programmet åsamkade dem. Familjen visste att uppgifterna som Joakim lämnade var falska och det fanns inget för stöd för det han berättade. Detta borde även TV4 ha vetat om eftersom de hade tillgång till hans journaler från BUP och socialtjänsten.

Hon förstod att Joakims kändisskap gjorde att människor var nyfikna på honom och att TV4 fick rekordpublik till sitt program. Men det innebar inte att de fick sända ut felaktiga uppgifter som förstörde livet för henne.

Medieombudsmannens bedömning

Medieombudsmannens uppgift är att pröva om en publicering medfört en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot det eventuella intrånget i den enskildes integritet.

Jag prövar till att börja med om anmälaren är utpekad, genom namn, bild eller andra identifierande uppgifter. I den aktuella publiceringen namnges inte anmälaren. Det framgår dock att hon är mamma till Joakim Lundell som är en känd influencer. För vänner, bekanta och andra personer som känner till familjen har hon därmed blivit utpekad. Det är också tydligt att hon omnämns med mycket skadliga uppgifter.

Jag bedömer också om allmänintresset och anmälarens ställning är sådana att hon får tåla mediets publicering. I den delen kan konstateras att det finns ett allmänintresse i en dokumentär om en känd persons uppväxt och hans väg till att förstå sig själv. Han har rätt att berätta sin historia, som han har upplevt den. Detta får dock inte ske på bekostnad av att andra berörda tillfogas oförsvarliga publicitetsskador.

I programmet förekommer detaljerade och ingående uppgifter om fosterhemsplacering, psykisk ohälsa och familjekonflikter. Det handlar om allvarliga anklagelser riktade mot hans mamma och hon får ett stort fokus under hela dokumentärserien. Annika Berg har i sin anmälan anfört att många av påståendena i publiceringen inte stämmer. Medieombudsmannen har inte som primär uppgift att ta ställning till vad som är sant eller falskt. Det är dock uppenbart att anmälaren har en annan uppfattning av vad som har hänt och att ord står mot ord.

Den fråga jag har att ta ställning till är alltså om det har varit rimligt att peka ut anmälaren med de allvarliga anklagelser som framförs i programmet. I detta fall är anmälaren inte någon offentlig person utan har endast uppmärksammats i medierna i egenskap av att vara mamma till en känd person. Hon har inte själv sökt offentligheten förutom vid ett tillfälle då hon lämnat sin version av händelserna i en insändare i ett försök att försvara sig. Hon har därmed inte någon ställning som innebär att hon får tåla granskning i offentligheten, särskilt inte sådan tuff granskning som skett i publiceringen. Det har alltså inte funnits något tillräckligt starkt intresse som motiverar det intrång som skedde i anmälarens privatliv. Jag kan även konstatera att TV4 publicerat innehållet i ett privat och känsligt samtal mellan anmälaren och hennes son.

Min sammantagna bedömning är att mediet ska klandras. Mediet har pekat ut anmälaren med skadliga påståenden och publicerat integritetskränkande uppgifter om henne som inte kan motiveras utifrån ett allmänintresse och anmälarens ställning. Att TV4 sökt anmälaren för en intervju, samt i publiceringarna framhåller att hon förnekar det hon anklagas för, förändrar inte den bedömningen.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

TV4 har yttrat sig i nämnden och sammanfattningsvis anfört följande. Historien är berättad ur huvudpersonens perspektiv, det handlar om en personlig upplevelse och ett personligt trauma. Dokumentären belyser samtidigt en fråga av stort allmänintresse: Vad händer när varken anhöriga eller samhället förmår ta hand om ett barn som inte fungerar som andra? Hur har synen på diagnoser förändrats? Om medierna blir bakbundna när det gäller den här typen av starka berättelser på grund av att föräldern sällan är en offentlig person, återstår sociala medier för den som vill berätta om sitt trauma vilket är en olycklig utveckling. Vad gäller telefonsamtalet med anmälaren så handlar det om ett missförstånd. Redaktionen har svarat att hennes synpunkter skulle redovisas i text i stället för att man hörde hennes röst. Det är olyckligt att anmälaren trott att redaktionen inte skulle använda innehållet i samtalet överhuvudtaget.

Anmälaren har sammanfattningsvis anfört följande. Det som sägs om henne är inte sant. Under snart tio år har Joakim via sociala medier – han kommunicerar i princip dagligen med över en miljon svenskar – lämnat kränkande och osanna uppgifter om henne och sin uppväxt. Hon har under åren fått utstå enorma hatstormar. Efter dokumentären blev det värre än på länge. När TV4 som ett seriöst medieföretag, med ett etiskt regelverk att följa, går i god för Joakims uppgifter och sprider dem orsakar det henne en enorm skada. Vad gäller telefonsamtalet, som spelades in utan hennes vetskap, var hon helt tydlig med att hon inte medgav att TV4 redovisade innehållet. Trots det publicerade TV4 uppgifterna. Även om Joakim är en makthavare är hon en helt vanlig privatperson som inte söker offentligheten. Många vet ändå vem hon är och hon är utpekad i egenskap av att vara Joakims mamma. TV4 borde därför ha varit ännu försiktigare med de uppgifter som lämnades om henne.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar TV4 för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit ordföranden Kristina Svahn Starrsjö, Christine Lager, Johan Danelius och Linda Haggren samt Jonathan Jeppsson, utsedd av Publicistklubben, Johanna Lindblad Ahl, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Jonas Nordling, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Markus Gustafsson, utsedd av Tidningsutgivarna, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Eva Landahl Kihlman, utsedd av Utbildningsradion, Robert Hårdh, Göran Collste, Arash Sanari, Laura Hartman, Gertrud Åström och Eva Lindström, representerande allmänheten.

_____________________________________________________________________

Ledamöterna Robert Hårdh och Göran Collste är av skiljaktig mening vad gäller graden av klander och anser att TV4 bör klandras för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed.