Mediernas Etiknämnd klandrar Nya Tider för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed när man namngav en ung kvinna tillsammans med uppgifter om allvarlig brottslighet och känsliga personliga omständigheter.

Nya Tider, exp. nr. 26/2020, dnr. 19207

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Nya Tider för att ha grovt brutit mot god publi­cis­tisk sed.

_______________

Genom beslut den 23 augusti 2019 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) [1] ett ärende avseende en anmälan mot Nya Tider till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Nya Tider publicerade en artikel den 21 mars 2019 med rubriken NN [namn och ålder angivna], dömd för att ha hotat våldtagen 13-åring – fick skyddstillsyn. Artikeln publicerades på nyatider.nu och i den tryckta tidningen.

I ingressen stod att NN:s sambo A [namn angivet] från [land angivet] anmäldes för våld­täkt av en 13-åring. Då hotade NN och hennes vänner 13-åringen att ta tillbaka sin polisanmälan. NN hade nu dömts för två fall av övergrepp i rättssak.

NN hade en relation med en man från [land angivet], A. Han flyttade in i NN:s lägenhet i X-orten [ort angiven], x mil norr om Y-staden [stad angiven], somma­ren 2018. I oktober samma år anmälde en 13-åring att hen blivit våldtagen av A i en bil på en parkering i [ort angiven], tre mil från X-orten. Några dagar senare anhölls A och häktades, misstänkt för våldtäkt mot barn. Då började NN agera.

Hon var inte det minsta upprörd över att hennes ”sambo” haft sex med en 13-åring, utan i stället försökte hon få 13-åringen att ta tillbaka sin polisanmälan. Enligt domen hade NN och hennes kamrater bland annat förmått 13-åringen att spela in en mobilfilm där hen sade att hen skulle ”ta tillbaka” sin polisanmälan. De hade även lämnat en lapp utanför 13-åringens bostad där det stod ”VI ÄR FLER DU VET VAD DU SKA GÖRA // X-ORTEN”. Därför åtalades NN för brottet övergrepp i rättssak.

A nekade till brott. I polisförhör hade han lämnat mycket vaga och detaljfattiga uppgifter om vad han gjorde kvällen som 13-åringen blev våldtagen. Detta trots att hans sambo NN sökt honom den aktuella kvällen. Efter att ha tagit del av för­undersökningen hade A anpassat sin berättelse. Tingsrätten bedömde hans tro­värdighet som låg. NN hade å sin sida hävdat att hon kunde ringa A även om hon var hemma hos honom.

Tingsrätten menade att det inte fanns några tvivel om att A kände till att måls­äganden var minderårig. I bevisningen fanns bland annat ett sms från NN, skickat innan övergreppet ägde rum, där hon upplyste A om att hen var 14 år. I själva verket var hen dock 13 år gammal.

Stödbevisningen var massiv och 13-årigen bedömdes som mycket trovärdig, så paret dömdes i enlighet med åtalet. NN fälldes även för narkotikabrott, då ett drogtest visade att hon nyttjat hasch eller cannabis.

Under mellanrubriken NN:s bravader stod att när man studerade NN:s Facebook såg man att hon var ett stort fan av flickidolen [X]. Hon gillade även [artisten Y] och gruppen ”[Z]”. Under förhandlingen i hovrätten berättade NN att hon bodde kvar på [området] i X-orten. Hon hade även, efter tingsrättens dom, blivit stoppad av poli­sen när hon körde bil. Det hade skett ytterligare tre gånger. Av den anledningen hade hon skrotat sin bil. Frivården ansåg att NN hade en för­höjd risk för återfall i brott. NN berättade att hon läste till förskollärare. Hon skulle alltså arbeta med barn i framtiden.

I tingsrättens dom stod att NN hade gjort sig skyldig till brott av sådan art att på­följden för en person över 21 år hade bestämts till fängelse. NN var dock endast x år vid gärningstillfället och det kunde antas att hennes ungdom och psykiska mående hade haft samband med brottsligheten. Hon fick därför skyddstillsyn, med en föreskrift om att hon skulle underkasta sig psykiatrisk behandling. Hon led dock inte av någon psykisk störning.

Både NN och A överklagade sina domar.

Under mellanrubriken Två år för våldtäkt mot barn stod att hovrätten fast­ställde tingsrättens dom i [månad angiven]. A dömdes för två fall av våldtäkt mot barn, eftersom han genomförde två samlag under den kvällen. Straffvärdet för en vuxen person uppgick till tre års fängelse, men eftersom A var x år vid gärnings­tillfället fick han ungdomsrabatt. Påföljden stannade därför vid två år. Han skulle även betala skadestånd på 115 000 kronor till 13-åringen.

A hade varit frihetsberövad sedan den 10 oktober 2018. Med svenska frigiv­ningsregler innebar det att han skulle släppas ut i samhället igen i februari 2020. Trots att A var medborgare i [land angivet] och att han inte hade några barn yrka­de inte åklagaren på utvisning. Advokatkostnaderna i hovrätten uppgick till drygt 92 000 kronor, en summa som skattebetalarna fick stå för.

På ett diskussionsforum hade NN diskuterats flitigt. En av kommenterarna löd: ”Hur x-åringen kan acceptera att hennes sambo jagar 13-åringar (det visste hon ju) och sedan efter att ha sökt honom under natten när han var ’försvunnen’, genast börja agera för att tysta hans våldtäktsoffer är helt obegripligt.”

Till artikeln fanns en bild på NN och en annan person utanför [hovrätten]. Man­nens ansikte var pixlat. Bildtexten löd: ”NN, [ålder angiven], utanför [hovrät­ten]. Hon lugnade sig med en cigarett strax innan förhandlingen skulle starta. Mannen till höger på bilden är NN:s ’kompis’ och han försökte ställa sig i vägen för Nya Tiders fotograf.”

Det fanns även en bild på A med bildtexten: ”A, x år och medborgare i [land angivet]. Han våldtog en 13-åring i en bil på en parkering i [ort angiven] och dömdes till två års fängelse.”

Anmälan

NN anmälde publiceringen.

Tidningen hade publicerat felaktig information som kunde sätta personer i fara.

Bilden på A var tagen från hennes privata Instagram. Man behövde bli accepte­rad för att kunna se bilden. Hon hade inte gett tidningen tillåtelse att använda den. Hon hade kontaktat tidningen och bett den ta bort bilden, men tidningen krävde då att hon skulle skicka nya bilder.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom ansvarig utgivare Vávra Suk. Det framgick inte i an­mälan vilken information som skulle vara felaktig och hur det skulle sätta perso­ner i fara. Tidningen kommenterade därför inte det.

Det fanns ett allmänintresse som motiverade publiceringen av bilden.

Tidningen ifrågasatte varför anmälaren så gärna ville skydda en dömd våldtäkts­man.

Anmälarens kommentar

Tidningens svar var respektlöst. Hon hade aldrig sagt att hon ville skydda någon. Uppgiften att han var hennes pojkvän satte henne i fara. Det var flera som hade hotat henne och kommit hem till henne för att misshandla henne, eftersom de trodde att hon var tillsammans med en dömd våldtäktsman.

Oavsett intresset för bilden var den privat, och tidningen hade inte fått tillåtelse att använda den.

PO:s övriga åtgärder

PO har tagit del av tingsrättens och hovrättens dom.

PO:s bedömning

Inledningsvis kan det konstateras att frågan om vem som har rätt att använda bilden på den dömde mannen berör upphovsrätt, en frågeställning som inte be­handlas av PO.

PO:s uppgift är att pröva om publiceringen har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. I det ingår att bedöma allmänintresset av publiceringens olika delar. Med allmänintresse avses uppgifter som allmänheten har rätt att ta del av, som är viktiga på ett sätt som höjer sig över det som skyddas av den privata sfären. Den pressetiska bedömningen har till syfte att väga allmänintresse mot den enskildes behov av skydd för sin integritet.

Att målsäganden och andra parter vågar medverka i rättegångar utgör en viktig beståndsdel i vårt rättssystem. Det finns alltså ett allmänintresse av att skriva om sådan allvarlig brottslighet som till exempel övergrepp i rättssak.

Kriminalitet kan utgöra en grund för namnpublicering, att skadan som utpekandet innebär är försvarlig. Allmänintresset av att informera om en händelse och rätts­processen bör emellertid särskiljas från allmänintresset av en dömd persons iden­titet. Att det är viktigt för samhället att tidningen rapporterar om en dom innebär nödvändigtvis inte att det är acceptabelt att namnge den tilltalade. Tidningen måste beakta omfattningen av publicitetsskadan för den utpekade personen.

Tidningen har redogjort för en dom mot anmälaren och en man. Av domen fram­går att de var sambos, åtminstone vid gärningstillfällena. Mannen dömdes för våldtäkt mot barn. Målsäganden var 13 år. Anmälaren dömdes för två fall av övergrepp i rättssak mot målsäganden.

Tidningen har namngett anmälaren med för- och efternamn och skrivit att hon är x år. Tidningen har även publicerat följande uppgifter.

  • Hon har en lägenhet och bor på [området] i X-orten.
  • Förutom för två fall av övergrepp i rättssak, har hon även dömts för narkoti­kabrott. Ett drogtest visade att hon nyttjat hasch eller cannabis.
  • När man studerar hennes Facebook ser man att hon är ett stort fan av flick­idolen [X].
  • Hon gillar [artisten Y] och har gillat gruppen ”[Z]” på Facebook.
  • Hon läser till förskollärare.
  • Hon har efter tingsrättens dom stoppats av polis när hon kört bil och därför skrotat sin bil.
  • Frivården anser att det föreligger en förhöjd risk att hon återfaller i brott.
  • Enligt domstolen kan det antas att hennes ungdom och psykiska mående har haft samband med brottsligheten.
  • Hon lider inte av en psykisk störning.
  • Påföljd blev skyddstillsyn med en föreskrift om att hon ska underkasta sig psykiatrisk behandling.

Tidningen har även publicerat en bild på anmälaren när hon sitter utanför [hov­rätten].

Det är skadande för anmälaren att namnges tillsammans med uppgifter om allvar­lig brottslighet. Det orsakar henne en beaktansvärd publicitetsskada. Därutöver har tidningen i artikeln på ett detaljerat och närgånget sätt redogjort för uppgifter om hennes personliga omständigheter. Tidningen har publicerat känsliga upp­gifter om psykisk ohälsa och var hon bor, men även till synes ovidkommande detaljer om vad hon gillar för musik.

Allmänintresset för anmälarens brott är högt. Allmänintresset för anmälarens identitet och personliga omständigheter är emellertid lågt. För återhållsamhet med dessa uppgifter talar även hennes unga ålder och psykiska problem. Sådan återhållsamhet har tidningen inte visat.

Publiceringen har alltså orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör tidningen klandras.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Endast tidningen har yttrat sig i nämnden.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar PO:s bedömning att anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen klandras för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed.

[1] Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.

Publicerade nedsättande uppgifter om anmälarens beteende
Hela Hälsingland klandras – orsakade Gävleprofiler oförsvarlig publicitetsskada